Här blir det närvärmenät i stället för värmepumpar

Elkostnaden minskar rejält i Sundborn när fastighetsbolag och energibolag gör en gemensam satsning på ett närvärmenät. ”Det handlar mindre om värmepumpar numera, och det beror säkert på det höga elpriset” säger VVS-montören.

– Snart kommer cirka 250 000 kilowattimmar el per år att avlastas elnätet i Sundborn. Det konstaterar Kenneth Ahlström, energi- och miljöchef hos fastighetsbolaget Kopparstaden.

I den lilla orten nordost om Falun har förnybar energi länge varit ett kännetecken. Redan vid förra sekelskiftet byggdes här ett vattenkraftverk vid Sundbornsån. Det levererar fortfarande el, cirka nio gigawattimmar per år, till samhället med knappt 1 000 invånare.

“Tack vare närvärmenätet minskar elanvändningen, trots att vi bygger fyra nya hus. (…) Vi slipper också de effekttoppar som uppstod tidigare med värmepumpen.”

Kenneth Ahlström,  energi- och miljöchef hos Kopparstaden

Mer om närvärme:
Lönsamt med solhybrid och bergvärme

Drar el:
Högsta försäljningen av bergvärme på tio år

Kopparstaden bygger just nu fyra nya tvåvåningshus och renoverar två bostadshus från 1960-talet i Sundborn. Hyreshusen ligger på promenadavstånd från vattenkraftverket och museet Carl Larsson-gården.

Sedan 1995 har 60-talshusen fått värme och varmvatten från en bergvärmepump med oljepanna som spets. Men bergvärmen fungerade inte optimalt på grund av för små borrhål i förhållande till värmepumpens storlek. Efter nästan 30 års drift var det även dags att byta teknik.

– I stället för att skaffa nya värmepumpar, till de gamla och nya husen, har vi valt att satsa på ett närvärmesystem i samverkan med energibolaget, säger Kenneth Ahlström.

Att dra fjärrvärmeledningar från kraftvärmeverket i Falun var inte ett alternativ på grund av kundunderlaget och avståndet. Däremot klarar både ekonomin och hållbarhetskalkylen ett lokalt närvärmenät med biobränslepanna.

Biobränslepannan som producerar värmen till nätet har ett eget hus några hundra meter bort. Sofie Bergsten, projektledare hos Falu Energi & Vatten, leder promenaden dit. Inne i den nya panncentralen har VVS-montörerna Fredrik Jonsson och Daniel Svanberg fullt upp med slutspurten i installationen.

Fjärrvärmepumparna är på plats liksom biobränslepannan med kapaciteten 350 kW och en biooljepanna om 450 kW för spets. En ackumulatortank hjälper till att utjämna variationerna i behovet av värme och varmvatten. Behövs ytterligare en panna här i framtiden finns plats för det.

VVS-montörerna upplever att uppdragen för att installera fastbränslepannor har ökat på senare tid.

– Det handlar mindre om värmepumpar numera, och det beror säkert på det höga elpriset, säger Fredrik Jonsson, anställd hos Biovärme Sverige som är systerbolag till Bioptima.

I mitten av april ansluts hyreshusen till närvärmenätet. Nästa år kopplas även skolan och idrottshallen in.

– Vi har visat hur samarbete kan skapa hållbar utveckling på riktigt. Det här förnybara energisystemet hade inte blivit lönsamt för en enskild part. Men genom att se till hela bilden blev det möjligt, säger Sofie Bergsten.

På vägen mellan biobränslepannan och husbygget sitter Anders Sjöberg och Erik von Gabrielsson i en grävmaskin. Ungefär 760 meter fjärrvärmeledning har de grävt ner här i Sundborn.

– Det är en rätt kort sträcka jämfört med allt vi har grävt på andra platser, säger Anders Sjöberg.

Så kan man också göra:
Värmepumpar och fjärrvärme i ovanlig kombo

Även Kenneth Ahlström menar att det här kan vara Sveriges minsta närvärmenät. Den lilla skalan har varit komplex, inte minst för ekonomin. För att få ihop kalkylen har det varit viktigt med samverkan, med Falu Energi & Vatten och Falu kommuns sektor service.

Tidigare i år tilldelades Kopparstaden Allmännyttans utmärkelse Bästa klimatinitiativ i kategorin Effekttoppar och förnybar energi. En motivering till priset var just projektets satsning på samverkan. Projektet har även fått bidrag från Klimatklivet, för renoveringen av skolans energisystem.

– En stor utmaning har varit att dimensionera rätt. Vi vill ha en viss framtidssäkring, så att vi inte behöver gräva snart igen. Samtidigt tillåter inte ekonomin hur stort rörsystem som helst. Pannan har den kapacitet som behövs i nuläget, säger Sofie Bergsten som även berättar att vattenkraftverket ger fördelar då driftpersonal redan arbetar i området.

Renoveringen av 1960-talshusen ska bli klar under våren. Kenneth Ahlström visar undercentralen i ett av husen. Den äldre värmepumpen som drog 60 000 kilowattimmar el per år är borta. Oljepannan är skrotad. Allt som rivits bort har skickats till materialåtervinning. 

Numera finns här en ny, prefabricerad, fjärrvärmecentral som försörjer båda husen via en kulvert. I en vit låda på väggen sitter styrningen, av bland annat framledningstemperaturen. Övervakningen är mer automatiserad än tidigare och kan göras från kontoret i Falun.

– Tack vare närvärmenätet minskar elanvändningen trots att vi också bygger fyra nya hus. Kvarvarande elbehov till pumpar och annat blir bara runt 5 000 kilowattimmar per år. Vi slipper också de effekttoppar som uppstod tidigare med värmepumpen, säger Kenneth Ahlström.

Även i de nya husen driftsätts värmesystemet under våren. Kenneth Ahlström visar en av undercentralerna där det finns värmeväxlare, FTX-aggregat, ventilationsrör och fördelarskåp för golvvärme.

– Det är trivsamt här i husen som har trästomme. Träet gör att det är varmt och torrt, i stället för kallt och fuktigt som det kan bli med betong, säger Kenneth Ahlström.

Förutom de insparade kilowattimmarna el kommer områdets klimatutsläpp att minska. Även i skolan byts den gamla oljepannan ut – och koldioxidutsläppen sänks med 70 procent.