Så fick de stopp på energispillet

Publicerad

30 mar 2022, 06:00

| Uppdaterad

2 jan 2024

I ett höghus i Trångsund hade en bostadsrättsförening stora problem med hög energiförbrukning, kallvatten som blev varmt och inomhustemperaturer på 30 grader. Men när energiexperten Roland Jonsson anlitades hände det saker.

Efter 17 minuters färd med pendeltåget från Stockholms Central är man framme i Trångsund i Huddinge, mest känd för sina vackra naturområden intill sjöarna Dreviken och Magelungen, som Carl Michael Bellman besjungit.

VVC-förluster kan orsaka legionella
Så undviker du stora VVC-förluster

Kallvattnet blir varmt när ledningarna dras med för tunn isolering
Riksbyggen efter avslöjandet av isoleringsmissarna i Umeå: ”Vi gör om i schakten”

Bara ett stenkast från Trångsunds pendeltågsstation reser sig HSB-bostadsrättsföreningen Husbondens 14 våningar höga fastighet med gavelfasader i glas från golv till tak. 

Följdriktigt kallas det lokalt för Glashuset och man skulle kunna tro att den bistra vinterkylan lätt tar sig in hos bostadsrättshavarna bakom de stora glasytorna. Men så är det inte. Tvärtom. Här hade de boende 30 grader varmt inne, när det var som värst.

Orsaken förkortas med tre bokstäver – VVC.

VVC (varmvattencirkulation) är standard i Sverige sen slutet på 1950-talet. I dag används tre rör – kallvatten, varmvatten och VVC för att hålla rätt temperatur på varmvattnet. Med VVC går det snabbare att få tillräckligt varmt vatten.

– Många tycker att ett flerfamiljshus ska ha VVC. Men i den här kåken i Trångsund gjorde systemet mer skada än nytta. En riktig kåk har ingen VVC, säger energiexperten Roland Jonsson från WSP.

Roland Jonsson har i debattartiklar och på seminarier i flera år pekat på nackdelarna med “den verkliga energitjuven”, VVC. Därmed låg det nära till hands för bostadsrättsföreningen att anlita honom som konsult.

Huset i Trångsund byggdes 2003-2004 och då var det tillåtet att lägga rörledningar oisolerade i valven, eftersom man menade att luftspalten i rör-i-rörsystemen gav tillräcklig termisk isolering.

– Men det fungerade inte. De oisolerade varmvattenrören värmde både upp kallvattenledningarna och hela huset, suckar Stig Forsberg, tidigare ledamot i bostadsrättsföreningens styrelse där vi sitter i husets möteslokal. Han tillägger att hans grannar hade “golvvärme”, om än ofrivillig och icke reglerbar, utöver värmen från radiatorerna.

Övertemperaturerna låg på 28–30 grader i lägenheter och trapphus och de boende led svårt av hettan. 

– Det gick till och med så långt att plasten i armaturerna i trapphusen torkade sönder av värmen. När man skulle byta lysrör så smulades hela armaturen sönder, säger Hans Carlsson, före detta ordförande i bostadsrättsföreningen och tillägger att till och med linoleummattorna rullade ihop sig.

– Vattenledningarna, som var ingjutna i golven, var oisolerade. Det gjorde att VVC inte bara värmde upp lägenheterna utan också de intilliggande kallvattenrören. Kallvattnet blev 40 grader varmt och vi riskerade att få legionella i kallvattnet, säger Stig Forsberg.

Omkring 500 svenskar dör varje år i legionärssjuka orsakad av legionella och bostadsrättsföreningens styrelse ansåg att problemet så snart som möjligt behövde lösas.

– Att man riskerade att få sina lungor förstörda i duschen gjorde att alla insåg allvaret, säger Hans Carlsson.

I höstas kom rapporten ”Kartläggning av VVC-förluster i flerbostadshus” av Jonatan von Seth, Gunnar Karlsen och och Stephen Burke, NCC. Rapporten visade att de flesta av de 165 flerbostadshus som ingick i projektet har energiförluster i tappvarmvattensystemet. Mer än vart tionde hus hade dessutom höga halter av legionella i VVC-systemet, som kan orsaka legionärssjukan och pontiacfeber. 

Huset i kartläggningen med högst energiförluster i VVC-systemet använde cirka 76 kilowattimmar per kvadratmeter och år.

– Att ha låga VVC-förluster betyder inte att man har en fastighet utan tekniska brister. Det är viktigt att man inte enbart tittar på fastighetens VV- och VVC-temperaturer i undercentralen, utan även granskar en större del av fastighetens tappvarmvattensystem, förklarar Jonatan von Seth och tillägger att nästan ingen fastighetsägare mäter energiförlusterna från VVC.

Utöver Jonatan von Seths och Stephen Burkes forskning så finns det inte så många fler aktuella, omfattande studier kring VVC och energiförluster.

I Trångsund avlöste krismötena varandra och de boende fick ta ställning till olika dystra alternativ. Skulle man bila upp golvet i varje lägenhet och byta ledningarna eller köra brutalmetoden och helt enkelt riva huset och bygga nytt?

En projektgrupp utsågs bestående av Stig Forsberg och Hans Carlsson – i dag pensionärer, men bägge med ett tekniskt förflutet inom den grafiska industrin – VVS-montören Anders Berg från Berghs Olje & Pannservice och energiexperten Roland Jonsson från WSP. 

Det var här vid mötesbordet i föreningslokalen som det slutgiltiga resultatet växte fram efter att ha stötts och blötts under många timmars resonerande. 

Gruppen var helt överens om att inte snåla utan satsa på högkvalitativa produkter, men samtidigt göra det nya systemet så enkelt som möjligt att drifta.

– Målet var att systemet skulle kunna skötas med handfast rörmokeri, säger Hans Carlsson och liknar det vid att meka med en Volvo 240, istället för med en superdatoriserad Tesla.

– En drifttekniker ska kunna serva anläggningen, man ska inte behöva vara civilingenjör för att förstå sig på den, tillägger Stig Forsberg.

Startskottet för projektet gick när föreningen beviljades ekonomiskt stöd från Energimyndigheten på 300 000 kronor, hälften av den totala investeringskostnaden. Då vågade bostadsrättsföreningen Husbonden till sist satsa på något nytt som få prövat i Sverige – CVV (cirkulation av varmvatten).

Dåvarande HSB Energistöd hade dessförinnan gett stöd till själva presentationen av projektet.

– Vi kallar det för Husbonden-modellen. Det finns många exempel på fastigheter med liknande problem där man till exempel har varmt kallvatten, säger Roland Jonsson.

Sagt och gjort, VVC:n stängdes av. Det var inget problem juridiskt, eftersom det inte finns något lagkrav på att en fastighet måste ha VVC. Den första märkbara konsekvensen blev att de boende fick vänta lite längre på varmvattnet. Var fjärde vecka spolade Stig Forsberg igenom vattenledningarna för att hålla dem rena från legionella.

– Det var ytterligare en önskan om att automatisera systemet, eftersom det inte var långsiktigt hållbart att ha en person som springer runt och spolar manuellt, säger han.

ATT KAPA DEN HÖGA ENERGIANVÄNDNINGEN på omkring 160 kilowattimmar per kvadratmeter var också syftet med systembytet. VVC:n stod för en tredjedel av energianvändningen. Efter att den stängts av har bostadsrättsföreningen sparat 100 000 kilowattimmar per år.

Trots den stora potentialen att spara energi genom att byta ut VCC mot CVV så finns det få liknande projekt som det i Trångsund.

– Vi kallar det för Husbonden-modellen. Det lär finnas ett eller två liknande CVV-projekt i Sverige och ett i Tyskland, säger Roland Jonsson och tillägger:

– Huset hade två utgående ledningar i två schakt för varmvattnet samt två returledningar för VVC-systemet från lägenheterna.

Den ena behölls för att mata ut varmvatten i huset. och kopplades högst upp i huset samman med den andra som kopplades om till retur ner till UC.

Det betyder att det nu är en enda matarledning ut och in i undercentralens värmeväxlare. De två befintliga VVC-returerna hanterar istället spolvattnet.

Vi tar hissen upp till eltfe våningen där en av husets ”CVV-undercentraler” finns i ett installationsskåp i trapphuset. Hit har den tidigare VVC-pumpen flyttats. På varje våningsplan finns en motorventil och ett tidur som sköter urspolningen enligt ett förprogrammerat schema. Tidigare var bara värmeledningarna isolerade och 30-gradig värme rådde då i trapphuset.

Stämningen är andäktig när Stig Forsberg öppnar dörrarna till installationsskåpet.

– Den här är hemligheten, säger han och pekar på ett litet paket framför de isolerade varmvattenledningarna. Här kommer varmvattnet in till lägenheterna på våningsplanet för att sen gå tillbaka i den gamla VVC-returstammen. Det är här vi öppnar en motorventil för att skölja ur systemet, säger han.

– Tidigare gick alla lägenheters VVC-returer med ett ständigt, om än lågt, flöde tillbaka i returstammen. Det var detta ständiga flöde som värmde upp valvet som i sin tur värmde upp kallvattnet, förklarar Stig Forsberg. 

– Det ser inte mycket ut för världen, men det är nästan Nobel-pris på CVV-systemet, säger Hans Carlsson.

CVV och annan energieffektivisering är centralt för att allas vår framtid. Det pekar exempelvis FN:s Klimatpanel IPCC på: “Energieffektivisering är avgörande för omställningen till ett långsiktigt hållbart energisystem.”

Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) lyfter fram energieffektivisering som den glömda energiresursen.

CVV är en av expertens bästa energispartips
Expertens bästa tips på lönsamma VVS-åtgärder

Tre av fyra flerbostadshus som är i behov av renovering har kunnat halvera sin energianvändning med energieffektiviserande insatser, enligt en rapporten Grön Logik från Installatörsföretagen. I den beräknas energieffektivisering kunna ge en samhällsbesparing på cirka 18 miljarder kronor på tio år. Det är lika mycket som Vattenfall investerar för att kunna driva kärnkraftverken rationellt och säkert under den tid de är i drift. 

Makroperspektiv i all ära, men de boende i glashuset i Trångsund bryr sig sannolikt mer om hur mycket pengar de sparar på att gå över till CVV. Och det är inte småpotatis: 100 000 kronor per år.