”Folk är jättedåliga på att använda hörselskydd, det är katastrofalt”

Publicerad

3 mar 2022, 13:36

| Uppdaterad

4 mar 2022

Det slarvas med hörselskydden i VVS-branschen och bullerskador är vanliga bland montörer. Men även för den som vill följa alla rekommendationer för att skydda öronen är det tufft att lyckas.

Vintermorgonen är vacker och stillsam i Haninge söder om Stockholm. Gräset är frostnupet men solen skiner klart och får marken att gnistra. Det ligger vår i luften tycker småfåglarna som samlats i ett träd där de sitter och kvittrar i 51 decibel. Det vet jag eftersom jag mäter deras sång i Arbetsmiljöverkets app “Buller” som låter användaren kolla upp ljudnivån direkt i mobilen.

Läs om andra risker på jobbet:
Här är de vanligaste arbetsskadorna

Läs om vanliga yrkesskador:
”De döljer vibrationsskadorna in i det längsta”

Appen har jag tänkt använda för att se hur mycket det låter i husen en bit bort där ett omfattande stambytesprojekt är i full gång sedan april förra året. Tio fastigheter med 180 bostadsrätter ska gås igenom före sommaren. Hantverkarna vandrar över gårdarna medan ljud från saker som kapas av och borras i ekar från olika håll. Den här dagen är det lite extra stressigt. Vid en av portarna väntar VVS-montören John Eriksson från Klimatrör på en försenad leverans av våtrumskassetter. Stress är han van vid från jobbet, skadliga ljudnivåer är däremot inte ett stort problem i arbetet tycker han.

– Vi sågar ofta plaströr och det är inte så farligt bullermässigt sett. Det som kan låta mest är om man stöter på gjutjärn i någon källare och behöver ta sig an det. Vinkelslipen låter ordentligt.

Vad orsakar mest buller annars, tigersågen till exempel?

– Jag tycker inte att tigersågen låter så farligt men det kanske är för att jag hör dåligt, skrattar han. 

Skämtet stämmer förhoppningsvis, men faktum är att utsatthet för höga ljud i arbetslivet kan orsaka hörselskador ganska snabbt. Redan efter tre år kan öronen ha tagit permanent skada om det vill sig illa. I innerörat finns en mängd hårceller, yttre och inre. De yttre fångar upp ljudvågor och förstärker dem. De inre översätter vågrörelserna till nervsignaler som skickas vidare in i hjärnans hörselcentrum och blir det som vi upplever som ljud. Korta stötar av väldigt höga ljud kan orsaka tillfälliga hörselskador men långvarig utsatthet kan skada hårcellerna permanent. De blir då sämre på att hantera översättningen och hjärnan får inte lika bra signaler längre. Det kan bli svårare att höra, att göra skillnad på olika ljud.

Tinnitus är ett fruktat ord för alla som befinner sig tillfälligt eller regelbundet i högljudda miljöer. Bullerskador är den vanligaste orsaken till att folk söker vård för att de hör ljud som inte kommer utifrån. Toner, pipande och brus som man hör väldigt ofta eller ständigt. Vad som orsakar symtomen är inte helt klarlagt men en av teorierna är att skadade hårceller i örat skickar falska signaler till hjärnan.

Enligt Folkhälsomyndigheten kan buller också öka risken för hjärt- och kärlsjukdomar som förhöjt blodtryck, hjärtinfarkt och stroke. Eva Andersson är överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhus i Göteborg och har forskat på kopplingarna mellan buller och sjukdomar i hjärta och kärl.

– Bullret ökar dödligheten i hjärtsjukdom. Det finns en hel del studier som tyder på det, det är mer osäkert än så länge om det också ökar risken för stroke. En av vägarna fram till hjärt-kärlsjukdomarna kan vara att ljudnivåerna orsakar högre blodtryck men forskningsläget är inte helt klart där, det kan också finnas fler vägar dit, säger hon.

Att det hela tiden hörs från andra håll utan att man kan påverka det är stressande, det går inte att skärma av.

Jennifer Larsson, VVS-Montör

Vi tar oss in i trappuppgången där betonghåltagning i golvet intill trappan ger 99 decibels utslag i bullerappen från en bits avstånd. Väl inne i en av bostäderna sjunker ljudnivån även om blandade läten från arbetet i huset pågår oavbrutet.

Det är trångt om saligheten i lägenheten, elektriker och VVS-montörer går om varandra och samsas om utrymmet. I det som ska bli ett fräscht och stambytt badrum står Jennifer Larsson, VVS-montör från Precision VVS och byggteknik, och jobbar på en avloppsgroda till våningen ovanför. Hon ska se till att de boende ovanför får köksavlopp, golvbrunn och anslutningar för tvättmaskin och toaletter. Hon bär hörselskydd, men inte den industriella sorten med godkänd CE-märkning på. Istället jobbar hon med ett par hörlurar från ett av de stora hemelektronikmärkena. De har inbyggd ljudreducering.

– Jag tycker att de funkar jättebra. Jag kan ställa in dem så att jag inte hör någon prata runt omkring mig. Sedan kan jag välja om jag vill höra vad ni säger. När jag själv börjar prata så känner lurarna av min röst och släpper igenom ljud så att jag hör allt. 

– Nu har jag ställt in dem så att jag inte hör någonting. Det är skönt att inte bli störd på jobbet. När man är ensam tjej ska alla prata med en, då är det jätteskönt att bara kunna ignorera allihop, säger hon med ett skratt.

Vad lyssnar du på i lurarna medan du jobbar?

– Jag brukar köra rock eller ljudböcker. Lite allt möjligt, från historia till annan fakta tycker …(här blir det ohörbart vad hon säger på grund av att hon drar igång borren en kort stund). 

Men om du lyssnar på hög musik kan ju det i sig vara skadligt?

– Lurarna klipper bort allt annat ljud så man behöver faktiskt inte ha så jättehögt på för att kunna lyssna på musiken även om jag är i en högljudd omgivning. 

Jennifer Larsson har arbetat som VVS-montör i drygt fem år. Bullerskador är inget hon oroar sig särskilt mycket för. Allt damm hon hamnar i på jobbet är värre. Det betyder inte att hon inte besväras av ljudnivån på arbetsplatserna. 

– Det jobbigaste är rivarna och håltagarna. Det ljudet är konstant. Att det hela tiden hörs från andra håll utan att man kan påverka är stressande, det går inte att skärma av. Det låter från borrar, man hör dammsugare gå hela dagarna. Ens egna ljud är man mer beredd på och har lättare att hantera, säger hon. 

Det finns fler som inte oroar sig så mycket över att drabbas av hörselskador. Studier visar att hörselskydd används för lite i byggbranschen. Det är en bild som Jennifer Larsson delar efter sina år i yrket.

– Folk är jätte-jättedåliga på att använda hörselskydd. Det är katastrofalt. Det är många som inte vill ha på sig vanliga hörselkåpor hela tiden för att man stänger ute allt ljud och inte hör om någon säger någonting. Jag tycker nästan att kåporna är farligare att ha på sig än att inte ha något alls ibland. Jag känner mig helt instängd och vet inte vad som händer runt omkring mig. Om någon säger “akta” så hör jag inte och reagerar inte. Jag förstår att det ofta blir att man slarvar och skiter i hörselkåporna med inställningen att “jag ska bara göra det här, det går fort” och struntar i hur högt ljudet är.

Behöver man hörselskydd så är det i många fall ett misslyckande i projekteringen.

Magnus Persson, Installatörsföretagens arbetsmiljöexpert

Hörselkåporna kan också varit obekväma. Jobbiga att ha på huvudet och inte minst kan det bli varmt och svettigt med dem på. Att gå barörad är dock inget alternativ för Jennifer Larsson. Hon kör på med sina noise cancellation-lurar, även om de också blir varma.

– Öronen får andas på lunchen och när man går ut en sväng, säger hon innan hon går på just lunch. 

Klockan är gubevars nästan tio på förmiddagen.

Magnus Persson är arbetsmiljöexpert på Installatörsföretagen och gillar inte tanken på att många slarvar med hörselskydd. 

– Jag tror och hoppas att det har blivit bättre jämfört med för 30 år sedan. Men ett annat problem som tillkommit är att många lyssnar på musik i lurarna, går man runt med hög musik hela dagen så kommer man lätt upp i en skadlig dos. 

Även om hörselkåpor är det viktigaste den enskilde montören kan göra för att skydda sig är bullerproblemet något som måste lösas på mer övergripande nivå.

– Behöver man hörselskydd så är det i många fall ett misslyckande i projekteringen. Att ha hörselskydd är en sista utväg, säger Magnus Persson och förklarar hur han menar:

– Det handlar om sådant som val av arbetsmetoder och eliminering av risker. Går det att hitta metoder som bullrar mindre så ska man göra det. Vi har tryckt på vikten av bra projektering, är det nyproduktion så ska det inte förekomma bilning till exempel. Vi har en skrift som heter “Bra arbetsmiljö för montörer” som riktar sig till projektören där vi föreskriver att man ska ha ingjutna ankarskenor i taket för rörupphängningar och kabelstegar så att man inte behöver stå och borra upp pluggar. Framför allt i nyproduktion så bör man kunna ta bort väldigt mycket av bullerkällorna nu för tiden. 

Och i sådant som stambyten i befintliga hus?

– Det viktigaste är organisatoriska åtgärder. Om någon ska bila golv kan man se till att bara den som bilar är på plats till exempel. Genom att styra arbetet kan man minska totalexponeringen. Det är arbetsgivarens ansvar att riskbedöma arbetet och se till att det är säkert och går det inte att eliminera risken får arbetsgivaren göra en rutin för hur man minskar risken. Sedan är det arbetstagarens ansvar att följa rutiner och regler.

En anställd ska ha tillgång till hörselskydd om ljudnivån ligger på 80 decibel eller mer i snitt under en åtta timmars arbetsdag eller om den vid något tillfälle kommer upp i 135 decibel. Hörselskydden ska användas om snittet är minst 85 decibel under en dag alternativt om det kommer toppar i oväsendet på 115 decibel eller korta stötar på 135 decibel. Det är någonstans här som det blir krångligt för den som vill följa alla rekommendationer till punkt och pricka. Hörselskydden får nämligen inte vara för bra heller.

Kåpor som dämpar väldigt effektivt riskerar att göra så att de som arbetar inte hör varandra eller miljöljud tillräckligt bra. Det kan i sin tur locka användaren att ta av skydden för att höra bättre och då ökar riskerna igen. Enligt branschinitiativet Håll Nollan, där bland andra Bravida och Assemblin är med, kan bara fem minuters slarv med utrustningen per arbetsdag sänka skyddens effekt kraftigt. Bara en hundraprocentig bärtid ger förväntat skydd av hörselkåporna.

Om bärtiden är nere på 90 procent så kan man inte längre förvänta sig något säkert skydd. Arbetsmiljöverket skriver i sina rekommendationer att det är bäst att välja skydd som inte ger “onödigt hög” dämpning och att det är lämpligt att ha hörselskydd som släpper igenom nivåer på mellan 70 och 80 decibel. Den som hör för lite utsätts också för en ökad olycksrisk, inte minst i trånga miljöer med många farliga maskiner. 

Det lämnar en ganska liten marginal i det som är helt rätt. Över 85 decibel, då ska hörselkåpor på, men samtidigt bör skydden släppa igenom upp till 80 decibel. Det är bara några punkters skillnad mellan olämpligt stark dämpning och olämpligt högt ljud. Mellan gränsen där för dämpad hörsel medför risker för olyckor till den där bara några minuters exponering per dag kan vara skadligt i långa loppet.

För att göra det hela ännu lite mer komplicerat är personer olika känsliga för buller. Ett protein, AMPK, kan enligt forskning göra att en person utrustats med vad som kallas “glasöra” respektive “stenöra”. Till det kommer också det faktum att det, försiktigt uttryckt, inte är alla montörer som mäter decibelnivåerna på sin arbetsplats hela tiden. 

Men det gör jag. Efter VVS-montörernas lunch har våtrumskassetterna äntligen kommit. John Eriksson och lärlingen Liam Bäck jobbar med att installera dem i ett badrum på första våningen. Liam får i uppdrag att kapa till ett 110-rör i plast och genast är jag där med mätaren. 87 decibel kommer appen upp till på mätaren där skalan går från 40, “bibliotek”, till 120, “smärtgräns”. Det är över gränsvärdet där hörselkåpor ska på. Men gränsvärdet handlar ju om oväsen utslaget över en hel dag. Den här manövern tar bara sekunder.

Läs mer om buller:
Vibrationer ökar risken för hörselskada

När jag istället låter mätningen pågå under femton minuter medan de båda killarna jobbar på med att förbereda installationen så ligger stapeln som visar ljudets svängningar betydligt lägre. Genomsnittet blir 67,9 decibel, strax över den nivå som kategoriseras som “samtal” av appen. Jag visar John Eriksson de glädjande siffrorna och han ler snett. 

– Rivarna är på lunch just nu.