Fler kommuner tar tag i klimatanpassningarna

Lomma och Norrköping ligger i framkant, men allt fler kommuner hakar på i rustningen för mer extrema väderförhållanden. Ett underjordiskt jättemagasin för vattenuppsamling är en av lösningarna.

Flera kommuner i Sverige har tagit klimatriskerna på allvar och gjort modeller för hur de kan drabbas. I topp ligger just nu skånska kuststaden Lomma som är årets klimatanpassningskommun, enligt en rankning gjord av IVL Svenska Miljöinstitutet och branschorganisationen Svensk Försäkring.

”Ett sätt att minska risker för källaröversvämningar i en stad är att separera avloppsledningar och dagvattenledningar. Det minskar även risken för bräddningar…”

Kristina Hall, projektledare VA-Syd

Läs också:
Här rustas husen för att palla extremväder

Läs också:
Hus i klimatriskzoner kan bli utan försäkring

Lomma har bland annat inrättat ett kustzonsprogram som visar hur klimatförändring och höjd havsnivå kan påverka kommunen på sikt. En riskzonsbenämning – respekt kustzon – har införts som visar var nya byggnader eller ny infrastruktur inte får tillkomma.

På så sätt finns juridiskt stöd för kommunens handläggare att säga nej till bygglovsansökningar på olämpliga platser. Klimatanpassningsfrågorna är också sedan länge integrerade i kommunens övriga planering. Tack vare det kan flera åtgärder göras samtidigt, när till exempel en gata ska grävas upp.

På andra plats i IVLs rankning kommer Norrköping, som drabbades av en kraftig översvämning 2011, med vattenskador i 800 fastigheter. En orsak till skadorna var att avloppsvatten trängde upp i golvbrunnar och toaletter. Det berodde i sin tur på att dagvatten och avloppsvatten leddes genom samma rör till reningsverket. Rören från 1960-talet (och äldre) var inte dimensionerade för att ta emot så stora mängder vatten.

– Ett sätt att minska risker för källaröversvämningar i en stad är att separera avloppsledningar och dagvattenledningar. Det minskar även risken för bräddningar. Nackdelen är att sådana åtgärder kan vara väldigt dyra. Och dagen då det riktigt stora skyfallet kommer klarar brunnar och rör ändå inte vattenmängderna, säger Kristina Hall, projektledare för VA-Syds satsning på skyfallshantering i Malmö och Lund – Tillsammans gör vi plats för vattnet.

En alternativ åtgärd som många städer arbetar med, bland annat Norrköping, är att skapa ytor som leder vattnet rätt eller samlar upp stora vattenmängder. Gröna tak, diken, växtbäddar och dammar hjälper till att minska vattenflödet och hindrar vattnet från att rinna in i hus.

Exempel på detta finns i området Vega Park i Haninge, stadsdelarna Vallastaden i Linköping, Augustenborg i Malmö samt Hagastaden och Norra Djurgårdsstaden i Stockholm.

Äldre stadskärnor har många hårda ytor där vatten antingen kan bli stående eller forsa vidare. Grönskan som finns är ofta otillräcklig för att fånga upp vattnet. Ett exempel på hur det kan åtgärdas finns i centrala Stockholm där ett underjordiskt magasin byggts under parken Humlegården. Det 2 000 kubikmeter stora magasinet fångar upp vatten vid kraftiga skyfall, vilket dämpar effekterna nedströms.

– Det finns också sätt att skapa hårdgjorda ytor som kan ta hand om vatten. Då arbetar man med genomsläppliga material och en överbyggnad som hanterar vatten, som en stenkista, berättar Kristina Hall.

En annan rekommenderad åtgärd är att se över höjdsättningen på hus. Marken runt en byggnad bör inte luta in mot huset, utan ut från det.

– Gräsytor som höjt sig och källarnedfarter som leder in vatten i huset är typiska exempel på sådant som är bra att åtgärda, säger Kristina Hall.

Installation av backventiler eller självstängande golvbrunnar är andra förslag för fastighetsägare som vill skydda sina hus mot inträngande avloppsvatten. “Backventiler blir framtidens krav” tror till exempel VVS-montören Roger Harju hos Rörtec Sweden, som berättat i VVS-Forum att villaägarna i regndrabbade Enskede står i kö för att få backventiler installerade. Ifall dessa tekniker är lämpliga för alla är dock omdiskuterat.

Läs också:
”Backventiler blir framtidens krav”

– Om de används rätt är det en bra lösning. Men ventiler måste underhållas, och om det fallerar är det fastighetsägarens ansvar, säger Magnus Bäckström, expert rörnät hos Svenskt Vatten.

I slutänden är det ofta ekonomin som avgör vilka åtgärder som genomförs. Svenskt Vatten beräknar att investeringsbehovet i VA-sektorn ökat från 16 till 23 miljarder kronor per år mellan 2017 och 2020. Det högre beloppet kommer troligen att gälla fram till 2040. Mest kostar upprustningen av gamla ledningsnät och anpassning till klimatförändringar. Ett sätt att finansiera åtgärderna är höjda VA-taxor.

– Alla är överens om att det kommer att bli mer extremväder framöver. Men det kan vara svårt att bygga VA-system som klarar alla tänkbara händelser fram till nästa istid, och ingen vill betala för det, säger Magnus Bäckström som också menar att det nya klimatet kräver ökat samarbete mellan olika samhällsaktörer.

Många kommuner har kartlagt vilka områden som riskerar att översvämmas vid kraftiga regn, så kallade skyfallskarteringar. Som underlag finns data från SMHI, Statens geotekniska institut (SGI) och Myndigheten för skydd och beredskap (MSB). I somras presenterade myndigheterna en sammanställning med tio nationella högriskområden för ras, skred, erosion och översvämning.

Gävle ligger inte i något av dessa områden. Ändå drabbades staden av svåra översvämningar i augusti. Vilka lärdomar som kan dras av det analyseras just nu av Länsstyrelserna i Gävleborg och Dalarna. I februari ska vi få svaren.