Så undviker du stora VVC-förluster

Tolv procent av landets flerbostadshus har höga halter av legionella som kan orsaka legionärssjukan, en bidragande orsak är VVC-förluster. Det visar en ny kartläggning av problem med tappvarmvatten (VV) och tappvarmvattencirkulationen (VVC).

De flesta av de 165 flerbostadshus som ingår i projektet ”Kartläggning av VVC-förluster i flerbostadshus” har energiförluster i tappvarmvattensystemet. Mer än vart tionde hus har dessutom höga halter av legionella i VVC-systemet, som kan orsaka legionärssjukan och pontiacfeber.

Dödsfall i legionärssjuka
Kvinna dog efter legionellasmitta på sjukhus

Varmvattenberedare kan bli grogrund för legionella
Risk för legionella i varmvattenberedare

– Legionellabakterier i VVC-systemen är mycket vanligare än man tror. Tolv procent av fastigheterna i vår kartläggning hade högre halter av legionella, säger Jonatan von Seth på Gunnar Karlsen som lett projektet tillsammans med Stephen Burke på NCC.

Studien visar att det även finns tekniska brister och stora energiförluster även med låga VVC-förluster.

Huset i kartläggningen med högst energiförluster i VVC-systemet använde cirka 76 kilowattimmar per kvadratmeter och år.

– Att enbart ha låga VVC-förluster betyder inte att man har en fastighet utan tekniska brister, det är viktigt att man inte enbart tittar på fastighetens VV- och VVC-temperaturer i undercentralen, utan även granskar en större del av fastighetens tappvarmvattensystem, förklarar Jonatan von Seth.

Vad beror då bristerna på?

– För det första är det nästan ingen fastighetsägare som mäter energiförluster från VVC-systemet. För det andra handlar det till exempel också om att man redan i projekteringsstadiet borde lägga badrum och kök nära varandra för att minska rördragningarna. Generellt så finns brister både när det gäller projektering, utförande samt underhåll av VVC-systemet, påpekar Jonatan von Seth,

Han pekar även på att det är vanligt att det ”fuskas” med den tekniska isoleringen. Att isoleringen av rören ofta ser bra ut där den är väl synlig, men att den kan vara bristfällig i dolda utrymmen som schakt eller när rören döljs i undertaket.

Ibland handlar det om direkta VVS-fel, som att det i en lägenhet saknades backventiler på blandaren i duschen, som alltid stod i öppet läge och var kopplad till tvättmaskinen.

– Det gjorde att kallvattnet hela tiden gick förbi in i varmvattensystemet och sänkte temperaturen. Även om blandaren byttes ut kunde problemet återskapas ett par år senare, berättar Jonatan von Seth.

Men de kanske allvarligaste felen som projektet stötte på var det som orsakade höga legionellahalter. Det handlade bland annat om för korta VVC-ledningar som gjorde att flera trapphus hade stillastående tappvarmvatten eftersom VVC-flödet saknades.

– Risken att en man i 40-årsåldern (män drabbas mer än kvinnor) får legionärssjuka vid ett smittotillfälle är mellan 0,4–14 procent, på grund av höga halter legionella i tappvattnet. Men det finns ett stort mörkertal på hur många som blir infekterade, säger Jonatan von Seth.

Kallvattnet är fortfarande varmt hos boende i Umeå.
Långt ifrån klart med isoleringen i Umeå

Jonatan von Seth och Stephen Burke är nu på gång att starta ett nytt projekt om hur bristerna i VVC-systemen kan åtgärdas och förebyggas.

Fotnot: Kartläggningen är ett SBUF-projekt (Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond) och har genomförts i en projektgrupp med personer från NCC, Gunnar Karlsen Sverige AB och Lunds universitet.

Läs hela rapporten här.