”Värmeläckande hus presenteras ibland som energieffektiva”

Energiexperten Adnan Ploskić tycker att man ska kalla saker vid deras rätta namn. Hus med värmeläckage kan exempelvis aldrig vara klimatsmarta, säger han.

Adnan Ploskić är verksamhetsutvecklare på Bravida Sverige och  forskar och undervisar på KTH Byggvetenskap. Han tycker att begrepp som energismart värme används slarvigt.

Bred energisparsatsning i Vilhelmina Folkets Hus
Här återvinns 95 procent av spillvattenenergin

Inga anslutningar till el- och fjärrvärmenäten
Han gick off grid – för 3,8 miljoner

– .Det är viktigt att våra byggnader har ett lågt värmebehov. Det kan uppnås genom bättre isolering och en effektiv värmeåtervinning ur frånluften och spillvatten. säger han.

Vidare är det viktigt att vi använder så lågvärdig energi som vi kan och att vi minimerar högvärdig energi, det vill säga elanvändningen i våra värmesystem. På så sätt uppnår vi en mer hållbar resursanvändning och minimerar vår klimat-påverkan.

Adnan Ploskić menar att det är viktigt att vi ser på energianvändningen ur ett samhällsperspektiv, men han har samtidigt förståelse för de som tycker annorlunda.

– I dagsläget styrs energirenoveringar i våra byggnader till en stor del av investeringskostnader, något som gör att åtgärderna inte alltid utförs i rätt ordning. Ett resultat av detta kan vara att värmeläckande hus ibland presenteras som energieffektiva och klimatsmarta om de utrustas med effektiva berg- och frånluftsvärmepumpar och solceller.

–Det har högre status att installera solceller på taket än att byta fönster eller tilläggsisolera fasaden. Man kan jämföra med att sätta in en modern Tesla-elmotor i en gammal rostig bil. Vi behöver bli bättre på att förklara vikten och effekten av detta för både boende och fastighetsägare. 

”Det har högre status att installera solceller på taket än att byta fönster eller tilläggsisolera fasaden.”

Adnan Ploskić

Kan man hävda att värmepumpar är energismarta, exempelvis?

– Värmepumpar är ett bra uppvärmningssystem, men det är viktigt att elen som används i värmepumparna kommer från förnybara källor eller från energikällor som har en låg klimatpåverkan som till exempel solel, betonar Adnan Ploskić och förklarar att hela samhället står inför en stor omställning. 

Han syftar på att kärnkraftverken avvecklas samtidigt som landets elbehov ökar.

– Därför är det viktigt att vi minskar vårt elbehov, något som även gäller värmemarknaden. Ett sätt att uppnå detta är att byta ut gamla pumpar, fläktar och belysningar i våra fastigheter.  

Du har undersökt hur värmeavgivningen förbättras genom att kombinera radiatorerna med byggnaders tilluftssystem. Vad innebär det?

– Tilluftsradiatorerna kan oftast arbeta med en lägre framledningstemperatur än konventionella radiatorer. Under vissa förutsättningar kan de minska värmeenergianvändningen med cirka tio procent, förklarar han.

Varför används inte avloppsvärmeväxlare mer i flerbostadshus?

– Värmeåtervinningsgraden hos värmeväxlare beror på många parametrar och det finns en stor osäkerhet om hur de fungerar i verkligheten under en längre tid. Vidare är spillvattenmängden, 80–150 liter per person under ett dygn, ganska liten från ett mindre flerbostadshus. Ett sätt att öka kostnadseffektiviteten för detta värmeåtervinningssystem är att sammankoppla fler flerbostadshus och att utrusta det gemensamma systemet med en passande värmepump, säger Adnan Ploskić. 

Han pekar på att tidigare utredningar har visat att en energibesparing på ungefär 1,5 terawattimme på nationell nivå skulle kunna uppnås om samtliga flerbostadshus skulle återvinna 30 procent av värmen från utgående spillvatten. 

Avloppsvärmeväxlare i Uppsalas nybygge
Här ska det vaskas kilowattimmar ur avloppet