Underjordisk ström gör Campus Alnarp självförsörjande på värme

I vår drar Akademiska Hus igång sin geoenergianläggning i Alnarp som ska spara drygt 90 procent av den köpta värmeenergin.

På marken och i underjorden finns förnybara energikällor med kapacitet att värma upp och kyla ner många av landets bostäder. Campus Alnarps energiförsörjning finns 70 meter under marken, i grundvattenmagasinet Alnarpsströmmen som sträcker sig från Landskrona till Ystad, via Alnarp i Lomma kommun. 

Bergvärme värmer 100 lägenheter
Malmberg installerar geoenergianläggning i Lund

Läs också:
Han gick off grid – för 3,8 miljoner

Det sägs att när Alnarpsströmmen upptäcktes i slutet av 1800-talet så borrades ett stort antal springbrunnar, eftersom grundvattnet stod under tryck och pressades uppåt. Nu används energin från det underjordiska flödet på ett annat sätt.

Geoenergi är på frammarsch i Sverige och är i dag en etablerad teknik. I Sverige finns omkring 580 000 geo­energianläggningar. 

På Campus Alnarp, med en av Sveriges största växtsamlingar i den natursköna parken, satsar nu statliga fastighetsägaren Akademiska Hus omkring 50 miljoner kronor på en anläggning som ska förse Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, med både värme och kyla.

– Geoenergin finns i marken och är förnybar. Vi tar tillvara på den energin som i det här fallet kommer från sex till sju-gradigt strömmande vatten 70 meter ner i marken, säger Caroline Warnicke, energiingenjör på Akademiska Hus. I systemet har man valt värmepumpar med köldmedium av typen HFO, som har låg klimatpåverkan.

Behovet av köpt värmeenergi i Alnarp beräknas minska med hela 90 procent. Övriga tio procent utgörs av fjärrvärme, som fungerar som spets. Totalt ska behovet av inköpt energi minska med över 35 procent.

Sverige har mycket gynnsamma förutsättningar för geoenergi, Energitillskottet (värme och kyla) från Sveriges geoenergianläggningar uppgick till cirka 24 terawattimmar per år, varav omkring 18 från förnybar värme och kyla från marken.

På Campus Alnarp finns 100 byggnader i varierande storlek och SLU huserar i ett gammalt danskt slott, med ett energibehov på 10 000 megawattimmar om året. 

Kyla och värme säsongslagras i tolv brunnar, så kallade akviferlager. Under sommar kan man hämta upp kylan för att kyla ner byggnaderna och under vintern kan akviferlagret i stället användas för att värma byggnaderna.

Finns det några svaga punkter i anläggningen?

– Vi tycker att det här är ett säkert system, som stärker leveranskapaciteten på campus, men den tekniska komplexiteten kräver att vi har kompetent driftpersonal. 

Hur mycket tjänar ni på investeringen?

– Det är en stor infrastruktursatsning, men med våra avkastningskrav och vårt långsiktiga tänk är det en lönsam åtgärd, säger Caroline Warnicke.

Hon tillägger att den tekniska livslängden på värmepumparna är 20 år, rören håller i minst 25 år och borrhålen i 40–50 år. 

Akademiska Hus har, utöver Alnarp, även anläggningar på campusområden i Stockholm, Karlstad, Lund, Umeå, Göteborg, Gävle och Örebro. 

Fastighetsbolaget planerar för ytterligare anläggningar framöver.

Universitetsområdet Albano i Stockholm:
Borrhålen ger husen värme och kyla

I dag står geoenergianläggningar för tio procent av er användning av köpt värme- och kylenergi.
Hur ser det ut om tio år?

– Vi arbetar hela tiden med att utveckla hållbara energiförsörjningssystem som möjliggör att vi kan återvinna överskottsenergi och ta tillvara på fri tillgänglig förnybar energi. Hur det ser ut om tio år avgörs till stor del av energimarknadens utveckling, säger Fredrik Nyberg, energi- och teknikchef på Akademiska Hus.

Miljöteknikföretaget Malmberg står för entreprenaden, värd cirka 25 miljoner kronor. Geoenergianläggningen beräknas vara klar våren 2022.