Allmännyttans expert: ”Renovering är årtusendets hållbarhetsdilemma”

Att renovera ett flerbostadshus handlar inte bara om att byta fönster och WC-stolar. Hänsyn behöver tas till hyresgäster, byggprodukter och inneklimat. Karl Törnmarck, projektledare renovering på Sveriges Allmännytta, kallar det ”årtusendets hållbarhetsdilemma”. 

Hos landets kommunala bostadsföretag pågår ett tufft renoveringsarbete. Cirka 400 000 bostäder i miljonprogramsområden är i behov av upprustning. 140 000 av lägenheterna har ett akut renoveringsbehov. Flera av bostadsområdena är ekonomiskt utsatta och här gäller det för fastighetsägaren att gå varsamt fram, enligt Karl Törnmarck.

Regeringsförslag
Gröna miljarder till renovering av flerbostadshus

Ökad efterfrågan från privatkunder
Renoveringsrusch under pandemin

Vilka trender finns det inom renovering?

– De flesta har lämnat det här med att energieffektivisera till nyproduktionsstandard. Det är ofta alldeles för dyrt. Det finns flera exempel på där fastighetsägare renoverat och energieffektiviserat befintligt bestånd i nivå med nyproduktion. Även om det är energieffektivt så kanske det inte ger den klimatnytta som man egentligen vill åt. Mängden byggmaterial får inte överstiga mängden energieffektivitet för att klimatkalkylen ska gå ihop. Sen finns den sociala aspekten, vi kan inte ha hur höga hyreshöjningar som helst. 

I höstas presenterade EU-kommissionen ”En renoveringsvåg för Europa”. I augusti–september i år sker startskottet för renoveringsvågen som ska öka ombyggnadstakten i Sverige och andra EU-länder. Målet är att minst dubblera dagens renoveringstakt på en procent per år. 

Vilka konsekvenser får EU:s renoveringsvåg för Sverige?

– Den kommer få stora konsekvenser och kan komma att kräva ett stort ekonomiskt stöd från Boverket för att fastighetsägare ska kunna klara kraven utan omfattande hyreshöjningar. Vi har stenhård bevakning på det här. I mitten på juli och tidig höst kommer lagförslag med nya krav för energieffektiviteten i byggnader. De ska sedan förhandlas mellan Rådet och Europaparlamentet. Bland annat diskuteras ”Deep renovation standard”, ett slags standard för renoveringar. Det går helt tvärtemot vårt helhetsperspektiv på renovering, men vi har en dialog med regeringskansliet och EU:s institutioner för att det ska bli bra, säger han. 

Enligt Installatörsföretagens konjunkturrapport ökade ombyggnadsinvesteringarna totalt under pandemiåret 2020 med 150 procent, jämfört med året innan. Vad beror det på?

– Gissningsvis så är det mindre fokus på nyproduktion i det här läget och mer på renovering för att man ser att det finns stora behov. Samtidigt har vi uteblivna investeringar i flerbostadshusbeståndet som lett till en renoveringsskuld på 65 miljarder kronor. 

Tar man mer hänsyn till och tillvaratar gamla beslag, skåp, kakelugnar vid renovering?

– Absolut, det är viktigt både ur ett ekonomiskt perspektiv och ett miljöperspektiv. Fastighetsägaren kanske inte behöver riva ut hela köket, för att få till en standardhöjning och därmed en hyreshöjning. Det här är knepigt, eftersom fastighets­ägaren måste få kompensation för det man gör. Men jag hoppas verkligen att man för klimatets och individens skull hittar andra lösningar än att man av princip ska sätta in nytt, påpekar Karl Törnmarck och berättar att Sveriges Allmännytta är med i flera projekt som är kopplade till återbruk och klimatsmart renovering, som till exempel CCBuild (Centrum för cirkulärt byggande), en digital arena för återbruk som leds av IVL Svenska Miljöinstitutet.

Tuffa krav på entreprenören
Han slapp äta upp hatten – Örebrobostäder halverade energianvändningen

Hur ser framtidens renovering ut?

– Förhoppningsvis ser fler fastighetsägare på renovering ur ett helhetsperspektiv där man har en balans mellan energieffektivisering, klimatnytta, sociala insatser och en god inomhusmiljö.