FTX och energisnål kyla i Kulturhusets kulisser

Publicerad

9 jun 2021, 14:38

En grundlig renovering har minskat energislöseriet i några av Stockholms mest centrala kulturbyggnader – Kulturhuset och Stadsteatern. Nya installationer med FTX, plattvärmeväxlare, evaporativ kyla och smartare styrning gör husen bättre rustade för framtidens krav.

Mitt under corona-pandemin, i september 2020, öppnade Kulturhuset i Stockholm igen efter 1,5 års renovering. Ännu så länge ordnas inga folksamlande utställningar och Stadsteaterns verksamhet är på stand-by. Men en och annan besökare till biblioteket och kaféerna skymtar förbi.

– Den största förändringen för oss som jobbar här är pandemin, men renoveringen har förstås också inneburit en del nyheter. Till exempel kan vi numera se effekt och energianvändning separat för de två byggnaderna – Kulturhuset och Teaterhuset. Det kunde vi inte innan, säger Bo Norstedt, driftansvarig hos Fastighetskontoret, Stockholms stad.

”För tio år sedan fanns massor av olika knappar att hålla reda på. Nu ser vi systemen, planritningar och husens olika styrzoner på en pekskärm.”

Bo Norstedt, driftansvarig hos Fastighetskontoret, Stockholms stad.

Finns olika lösningar:
”Det har blivit ett mantra att man måste ha FTX”

Läs också:
Energieffektivt är inte alltid klimatsmart

Han visar runt i källarens undercentral där fjärrvärmen kommer in. Numera vet Bo Norstedt exakt vilka installationer som hör till vilket hus. Det underlättar vid alla åtgärder och gör det möjligt att optimera driften bättre.

I ett hörn står en ny pump, liten men smart, som ser till att Teaterhuset får varmvatten enbart när det behövs. Pumpen drar bara några tiotal Watt och håller reda på flöden och tryck. Om ingen tappar varmvatten går pumpens varvtal ner, vilket spar energi. Pumpen kommunicerar också med övrig utrustning i systemet.

– Kulturhuset har sitt vatten och Teaterhuset sitt. Om det skulle bli en läcka påverkar det bara ena huset, säger Bo Norstedt.

Förutom att driftsäkerheten ökar blir byggnaderna mer energieffektiva. Målet är miljöcertifiering enligt Breeam Good. Ännu så länge kan dock ingen säga exakt hur stor energiminskningen blir. Det vet man först efter att verksamheten kommit igång på allvar igen.

Uppskattningarna från Stockholms stad är att energianvändningen tack vare renoveringen kommer att gå ner ungefär 38 procent i Kulturhuset och 23 procent i Teaterhuset. I genomsnitt 30 procent för hela den 72 000 kvadratmeter stora fastigheten.

Flera saker bidrar till det. Bland annat har ventilationssystemet byggts om och fått flera nya FTX-aggregat med plattvärmeväxlare. Nio av dem är platsbyggda, för att passa i husen som uppfördes mellan 1968 och 1974. Även värme från restaurangköken tas tillvara, vilket blir möjligt tack vare luftrening med ozon och UV.

Så kallad evaporativ kyla, där luften som går in i aggregaten kan kylas med fukt från kondensation, ger också en rejäl energibesparing. Utöver det finns frikyla som tas in från Stadsteaterns tak. Resultatet blir att mindre fjärrkyla behöver köpas in.

Bo Norstedt visar en ny shuntgrupp som är viktig i sammanhanget. Den hanterar både värme och kyla, vilket ökar energieffektiviteten.

– En förskräcklig tanke är om det blir fel här – om en ventil läcker och vi inte upptäcker det. Då kan det bli både värme och kyla i kretsen samtidigt, alltså som att köra bil med handbromsen i. Men det nya styrsystemet ska hjälpa till, säger han.

Några trappor upp i Kulturhuset ligger ett fläktrum med sprillans ny teknik. Bo Norstedt stänger tillfälligt av luftflödet, så att vi kan gå in i jätteaggregatet. Han visar hur luften kan föras i två riktningar genom korsströmsväxlaren som ser ut som en bikaka. Verkningsgraden är över 80 procent.

– I batteriet möts kall och varm luft, och temperaturen vill ju alltid utjämna sig. Det kan vi till exempel utnyttja på sommaren om det är kallare inomhus än ute. Återvinningen av kyla gör det möjligt att spara stora pengar, säger Bo Norstedt.

De moderna aggregaten innehåller också varvtalsstyrda fläktar som samarbetar i flock. Om ett aggregat stannar går de andra in i stället.

– Det ger även bättre redundans än om man har en enda jättemotor, säger Filip Steijner, teknikansvarig från Schneider Electric som installerat styrning och övervakning.

Den nya styrningen innebär mer mätning av olika parametrar, vilket gör att fel upptäcks snabbare än tidigare. Övervakningen sker via datorer och läsplattor.

– För tio år sedan fanns massor av olika knappar att hålla reda på. Nu ser vi systemen, planritningar och husens olika styrzoner på en pekskärm, säger Bo Norstedt.

En viktig del av styrningen är att hålla koll på fastighetens 270 VAV-spjäll. Alla är numera uppkopplade och kan justeras i systemet. Temperaturmätare på väggarna och koldioxidmätare i frånluftkanalerna ser till att spjällen öppnar och stänger som de ska.

– I det stora teaterrummet behövs det väldigt mycket luft när det är fullsatt. Om en föreställning vill köra en rökmaskin går det att stänga alla spjäll så att inte röken försvinner, säger Filip Steijner.

Teaterföreställningarna är för närvarande pausade på grund av pandemin, men repetitioner sker då och då i den stora salongen med plats för cirka 530 åskådare. Under stängningen byts all teaterbelysning ut till mer modern och energieffektiv sådan. Regleringen av ventilationen får också ett lyft.

Bo Norstedt visar en rad med tryckknappar på väggen inne i ett litet bås bredvid scenen. Därifrån kan teaterteknikerna bland annat forcera ventilationen. Det nya styrsystemet är också förberett för utveckling av sakernas internet (IoT) och artificiell intelligens.

– Det ska vi jobba vidare med. Exempelvis finns förslag om att köra luftflödet utifrån hur många biljetter som sålts. En annan idé är att skapa driftbilder inför kommande föreställningar. Ju bättre förberedelser desto mer energi och pengar går att spara, säger Bo Norstedt.

En plan är även att installera värmekameror som gör det möjligt att räkna antal personer inne i teatern. Då kan värmetillförseln justeras på ett tidigt stadium, innan det blivit för varmt.

– Det finns många möjligheter, i kulisserna, för det vi gör ska fungera bra men inte synas, säger Filip Steijner.

Annat som inte syns för den vanliga besökaren är de nya ventilationskanalerna i schakten. Innan de kom på plats behövde huset saneras från asbest – ett stort och omskrivet arbete. Totalt 155 ton asbest och 500 kilo PCB har tagits bort från 70-talsfastigheten.

I ett av de höga schakten, som löper från bottenplanet och flera våningar upp, syns resultatet av saneringen. På en balk är en varningstext spraymålad med röd färg: ”Inkapslad asbest, bakom balk”. En del asbest var för svåråtkomlig och gick inte att ta bort. Bakom balken finns lite kvar, som alltså är inkapslad nu. Hela huset är också sprinklat, för att skydda mot brand.

Mer om asbest:
”Många tror att asbestfaran är över”

Väl ute från schaktet känns det bra att gå fram till Kulturhusets stora fasadfönster och låta blicken löpa över Stockholm city. Glasfasaden var tidigare en energitjuv. En renovering för några år sedan bidrog till att uppvärmningsbehovet minskade rejält. Då byttes 4 000 kvadratmeter glasfasad ut mot energimässigt bättre glas. Numera är det också dubbla rutor med en värmekonvektor emellan.

– Konvektorns värme regleras efter utomhustemperaturen. Den inre rutan ska aldrig kännas kall, säger Bo Norstedt.

Han berättar att inomhustemperaturen ska hållas runt 21 grader Celsius. Men den kan variera litet mellan bottenplanet och högre upp, eftersom det är öppet mellan planen.

Ett kvitto på hur effektiva de nya installationerna är finns i garaget under Kulturhuset. Här blåser upp till 20 kubikmeter luft i sekunden ut från det största ventilationsaggregatet. Den mesta värmen tas tillvara i huset.

– Tidigare var inte verkningsgraden på återvinningen så bra, så det blev en del spillvärme här. Nu blåser det ut minusgrader ibland. Vi kommer att behöva isolera sprinklerrören i taket och kafégolvet ovanför, säger Bo Norstedt.