Han tar strid för rörens plats på bygget

År ut och år in ställs montörer inför problem som får lösas på plats för att det inte finns utrymme för rören. Montören Nicklas Andersson har fått nog av dålig planering på byggen, som uppskattas kosta samhället 65 miljarder per år.

Det är lätt att se framför sig att VVS-montören Nicklas Andersson svär eller suckar högt när han ännu en gång märker att rördragningen blir krånglig på grund av för trånga stommar men han ids inte klämma fram ens det mildaste av runda ord.

Läs del två av artikeln:
Cad-experten: ”Vi konstruktörer måste vara ute på plats”

Läs del tre av artikeln:
Arkitekten: Här finns ett fokus på att rörsidan ska få sina schakt

– Alla vi VS-montörer stöter på samma problem varje dag var vi än är i Sverige, säger han.

När han i vintras intervjuades i en artikel i VVS-Forum om trånga utrymmen för rördragningar var det många läsare som reagerade instämmande. Flera kommenterade det beskrivna problemet som en ”klassiker” och både konsulter och arkitekter fick sig slängar av sleven för att det ser ut som det gör.

Nicklas Andersson arbetar med ett skolbygge i blekingska Ronneby. Just nu hänger han radiatorer. Arbetet med innerväggar pågår och vatten och avlopp ska dras. På den här arbetsplatsen har det hänt något positivt.

– Det rullar på, vi är inne i ett skede där det händer mycket. De håller på och gör de sista väggarna nu. Sedan sist vi pratades vid har vi samarbetat bra med byggarna och beställaren har gått med på att bredda väggarna för att avloppet ska få plats, säger han.

– Det beslutades vid jul att väggarna skulle bli större. Jag tycker att vi har fått mer utrymme att göra våra installationer på ett riktigt sätt. Det har kommit nya ritningar och besked om att ställen där det var en 70-regel för ett 75-avloppsrör nu ska ha en 95-regel istället och då får rören plats.

Nicklas Andersson önskar att de som är ute på plats och gör jobbet oftare skulle få vara med och berätta hur de ser på saker och ting och vad som krävs för att kunna göra ett bra jobb. Han tar som exempel att köksskåp ofta monteras innan vatten- och avloppsinstallationer har gjorts. Vände man på ordningen så skulle arbetet gå smidigare.

Att utrymmet i stommar är snålt tilltaget riskerar att gå ut över isolering både kring rör och i väggarna. Förutom att dålig isolerade rör kan orsaka spridning av legionella är det också dåligt för miljön när värme läcker, vilket har gjort att isolering är ett ämne som det talas allt mer om.

– Det är jätteviktigt. Isolering är något som har glömts bort i alla år innan. Vi bygger många offentliga lokaler och det är viktigt både för ekonomi, miljö och hälsa att det inte blir onödiga energiläckage. Det borde komma upp ännu mer till ytan för jag vet att det snålas in på isoleringen, säger Nicklas Andersson.

Så du märker inte att beställare tänker mer på det?

– Nej, det tycker jag inte. Det tas inte upp alls utan det är vi som får påtala att det ska isoleras och att det behövs plats för det. De är inte alls medvetna om det, upplever jag. Men det är hur jag personligen upplever det.

Bristerna i kommunikation och planering är inte bara frustrerande för de inblandade yrkesgrupperna. Det kostar också företag och samhälle stora summor varje år. Svensk Byggtjänst släppte nyligen en rapport som heter ”65 miljarder skäl – så leder förbättrad kommunikation till ökad produktivitet i byggsektorn”. Enligt den ligger byggsektorn efter övrig industri i produktivitet och effektivitet. Bygg ligger i botten jämfört med andra branscher. En anledning till det är enligt rapporten att det finns så många aktörer i en byggprocess och att de använder olika system för kommunikation och planering. Svensk Byggtjänst beräknar att förbättrad kommunikation kan ge besparingar på 65 miljarder kronor per år. Rensas missförstånd och otydligheter bort så minskar behovet av tilläggs- och korrigeringsarbeten.

Den vanligaste åsikten om vad som oftast leder till merarbete i ett projekt är att de inblandade parterna inte får samma information. Det näst vanligaste svaret är att konsulten får ett otillräckligt eller otydligt underlag.

Även i rapporten ”Produktivitetsläget i svenskt byggande 2018”, ledd av en professor på Chalmers och utgiven förra våren, beskrivs sena ändringar i arbetet som ett stort slöseri som gör att byggandet drar ut på tiden. Rapportförfattarna har via enkäter intervjuat drygt 200 projektledare inom VVS som vid tillfället arbetade med i första hand flerbostadshus. Bara en av tio tillfrågade svarade att det inte uppstått några störningar i projektet. Bättre planering och samverkan med VVS-personalen från huvudentreprenörens sida var vanliga svar på frågan om hur produktiviteten kan höjas.

Svensk Byggtjänst argumenterar för ett gemensamt digitalt kommunikationssystem och förespråkar Co Class, som har tagits fram för att fungera internationellt och finns på flera språk. Syftet är att standardisera informationen i ett byggnadsprojekt och att det ska användas ända från förstudie till förvaltning av ett färdigt hus.

Nicklas Andersson är i första hand intresserad av fler fysiska möten, men ser också ny teknik som ett bra hjälpmedel.

– Vi har ett jättebra program som heter Dalux. Vi får hela tiden uppdateringar så vi ser hela bygget rum för rum och vägg för vägg i 3D. Det har hjälpt oss ofantligt mycket. Det är fantastiskt att komma till ett ställe och kunna ta upp telefonen och se hur vent och el ligger, det löser jättemycket grejer snabbt och effektivt, säger han.

Trots att skolbygget nu går hyggligt smärtfritt i Ronneby har han låga förhoppningar på att förståelse för vad som krävs för att dragningarna ska få nog med plats kommer att finnas på nästa jobb.

– Då får man ta detta igen och stångas för att rören ska få plats. Problemet kvarstår. Därför är det viktigt att det kommer till en förändring hos arkitekter och projektörer och att sådant här reds ut från början. Vi har så många krav på oss i dag med Säker Vatten och allt annat att vi måste få chans att göra våra jobb ordentligt och riktigt, säger han.

Prioriteras inte ert arbete tillräckligt?

– Våra installationer syns ju inte. I dag lägger man mycket fokus på hur en blandare ska se ut och hur golv, skåp och väggar ser ut men det som är i väggar och ovanför taket tänker ingen på. Alla bara räknar med att det ska komma vatten ur kranen och rinna ut i avloppet. Alltihop behöver ses över när det gäller installationsutrymmen och kanske behöver det göras ändringar i Boverkets byggregler, till exempel ge oss en meter fritt från undertaket till taket, i dag har vi ofta bara 50 centimeter. Jag tror Boverkets byggregler är för gamla, det har tillkommit så mycket nytt, det blir mer och mer som ska in.

Ledare:
Chefredaktören Fredrik Karlsson: Skärpning gubbar!

– Det här är sådant vi brottas med varje dag. Vi ska hela tiden ligga och tulla på marginalerna. Det läggs så mycket onödig tid på att hitta problemlösningar och byggtiderna blir bara kortare och kortare. Vi kunde ha jobbat mycket mer effektivt om det funnits mer plats.