Arkitekten: Här finns ett fokus på att rörsidan ska få sina schakt

Ett vanligt arkitektperspektiv är att estetiken går först och att allt annat ”bara ska funka”. Men arkitekten Anna Leonsson hoppas att hållbarhetstrenden och avancerad teknik kan lyfta vikten av bättre planerade byggen och plats för bra installationer.

Sedan förra året finns det ett kapitel i Arkitektens handbok om plats för installationer. Syftet är att arkitekter ska få tydligare insyn i hur mycket plats som behövs för VVS-installationer. Anna Leonsson är arkitekt på Sweco Architects i Östersund och försäkrar att hon försöker rita tjocka väggar för alla rörinstallationer. Just nu gör hon det för Gävle sjukhus, där hon jobbar i ett omfattande projekt.

VVS-montören har tröttnat på trånga väggar
Han tar strid för rörens plats på bygget

Digitala verktyg löser inte allt
Cad-experten: ”Vi konstruktörer måste vara ute på plats”

– Det heter Framtidsbygget och går ut på att rusta upp hela sjukhusområdet med nybyggnader, ombyggnader, påbyggnader och alla möjliga -byggnader. Jag är en av många från Sweco som jobbar med det här och det finns absolut ett fokus på att rörsidan ska få sina schakt för att göra genomföringar som behövs, säger hon.

– Det var väldigt länge sedan jag skrev ”löses på plats” på en ritning. Jag känner inte riktigt igen det du beskriver och det beror väl på vilken typ av projekt man är med i. Jag är med i sådana projekt där alla kompetenser finns representerade som projektörer. Hela idén med projekteringsmöten och en sådan organisation är att samordna så att det blir ett bra hus. Jag har inte den upplevelsen att det är ett problem.

Anna Leonsson menar att det inte är säkert att hon som arkitekt blir frågad om råd alla gånger och att det är byggherren som har makten och som sätter organisationen och riktlinjerna.

Hur ser rollfördelningen och samarbetet ut från ditt perspektiv?

– Det finns de projekt där man lämnar ifrån sig ritningar och sedan får man inte en enda fråga från bygget, de löser allt själva och pratar direkt med fastighetsägaren om det är något. Sedan finns det andra projekt där man får återkoppling kring varje tveksamhet och där man som arkitekt får vara med som en del av lösningen i resonemanget. Det är inte något av sätten som är en regel, det är olika kulturer och situationer i varje projekt. Det finns de arkitekter som nästan bor och verkar på byggplatsen och fungerar som en projektledare och byggledare.

Hon talar utifrån sina egna erfarenheter, men har förståelse för att det kan vara otacksamt för montörer att komma in på byggen där arkitektens estetiska önskemål ofta får företräde och mycket av det som är blodomlopp och vitala organ i ett hus helst inte ska synas alls, bara fungera perfekt.

– Så är det ju. Ur en arkitekts synvinkel ska allt bara fungera utan att märkas i övrigt. Man vill inte att några installationer ska synas, men man vill ha ren och fin luft i lokalen, säger hon.

Arkitektens svar på frågan om hur felberäknade utrymmen ska undvikas så att allt får plats i väggar och tak är det samma som montörens och ingenjörens. Lägg krut i början av arbetet så att alla kan mötas och gå igenom bygget ordentligt och få utrymme till platsbesök.

Anna Leonsson ser dock en ljusning i form av en trend. En allt större klimat- och miljömedvetenhet tillsammans med allt mer krävande teknik är något som hon tror kan komma att bidra till att byggen blir bättre planerade, nästan som en bieffekt.

Chefredaktören Fredrik Karlsson om byggmissarna
Ledare: Skärpning gubbar!

– Vi går mot allt mer teknik i husen än tidigare och det är mycket som kommer att behöva rymmas i väggarna framöver.  Samtidigt så blir beställare mer och mer intresserade av hållbarhet. När man har ett hållbarhetsmål i sina projekt är det mycket svårare att låta saker lösas på plats. Då krävs ett systemtänk och att det görs aktiva val, det tror jag kan bidra till mer fokus på projekteringen, säger hon.