David Centerbäck, VVS-montör på Rörobjekt i Hägersten i Stockholm, ser gymnasiepraktikanterna som framtida arbetskamrater. Här är det verktyg i handen från dag ett som gäller.

David Centerbäck har varit handledare för praktikanter från gymnasiet i fyra–fem år, sedan han själv fick egna byggen att ansvara för. Rörobjekt med lite fler än 20 anställda tar in ett par praktikanter varje år, som ett sätt att säkra företagets tillväxt. 

Läs också: Handledarguiden:
Här är knepen som gör dig till en supermentor

Läs också: Mardrömspraktik
Hon ville bli VVS-montör men möttes av trakasserier

 – Vi betraktar dem som möjliga nya arbetskamrater. De hänger kvar hos oss under tre praktikperioder i årskurs ett till tre och – om de håller måttet – som lärlingar i något år, för att sedan bli anställda här när de klarat yrkesprovet, säger han.

Det som är avgörande för om en praktikant bedöms som intressant att anställa är hans eller hennes intresse för yrket, sociala attityder och initiativförmåga, tycker David Centerbäck. Det är hans uppgift att identifiera vilka praktikanter som har det rätta drivet och passar in i arbetslaget.

– Sen är det min uppgift att se till att de sätts i arbete med varierande, relevanta arbetsuppgifter.

Ibland tar han hjälp av sina kollegor på byggena för att praktikanten ska få mer varierande arbetsuppgifter. 

– Jag styr upp och ser till att alla moment kommer med. Och jag finns där som en kompis praktikanten kan vända sig till om det är något hen funderar över. 

Elevernas yrkeskunskaper från skolan kan skilja stort. 

– Därför sätter vi verktyg i händerna på dem från första praktikdagen och låter dem pröva de vanligaste arbetsmomenten. En del vet knappt ens hur en polygriptång fungerar,  men med rätt handledning lär sig de flesta väldigt snabbt, säger han. 

Han är också mån om att praktikanterna får känna på hur en rörmokares vardag ser ut, att de snabbt känner sig som en i laget och blir delaktiga i projekten.

– En praktisk grej är att se till så att de käkar lunch tillsammans med oss andra och deltar i snacket kring lunchbordet.

Det är vikigt att bygga en fin, rak och ärlig kommunikation med både kritik och beröm, tycker han.

David Centerbäck tycker inte att handledarskapet är någon större belastning.

– Förberedelser och planering, dokumentation av vad eleven fått prova på under praktiken och en del andra administrativa uppgifter lägger jag någon kvart på i samband med lunchen ett par dagar i veckan, så de är inget avbrott i mina vanliga arbetsrutiner. Sedan kan något jobb ta extra tid för att jag behöver dela upp det i fler moment än om jag skulle ha utfört det själv. Å andra sidan tid jag sparar jag tid i andra lägen genom att ha ett par extra händer till hands i jobbet.

– Faktum är att det är ganska kul att ha med tonåringar att göra, att få lära sig hur de tänker och resonerar om både yrkesmässiga saker och annat här i livet. Ofta kan ingången till en god relation finnas i en diskussion kring mina egna och elevens fritidsintressen, annars får man försöka hitta andra ingångar för att komma praktikanten in på livet. 

En annan fördel med handlederiet är att det tvingar honom själv att tänka till kring varför man löser en viss uppgift på ett visst sätt, att förklara fördelar och nackdelar med olika lösningar av en arbetsuppgift. 

– Och eftersom branschen hela tiden utvecklas med ny teknik och nya metoder så tvingas ju också jag själv att hålla mig uppdaterad om utvecklingen för att kunna lära ut det senaste till praktikanterna, konstaterar David Centerbäck. 

Ibland kan det vara riktigt jobbigt att vara handledare också. Det är vid de tillfällen då det dyker upp praktikanter som inte verkar vilja ta chansen att lära sig yrket, och i värsta fall inte visar något intresse överhuvudtaget. 

– När det inträffar gäller det att anstränga sig lite extra och uppmuntra praktikanten att ge rörmokeriet en chans. Jag har själv varit med om att se elever som inte var särskilt intresserade från början utvecklas till riktigt grymma yrkesmän.

Läs också: yrkesväxling för tjejer
”Valet stod mellan att bli sjuksköterska eller VVS-montör”

Davids råd till blivande handledare:

1. Ha tålamod. Eleverna är på praktiken för att lära sig och det är din uppgift att se till så de gör det. 
2. Var öppen för frågor – ingen är för trivial eller dum. 
3. Sätt alla typer av verktyg i deras händer,  men försäkra dig först om att de kan hantera dem.  
4. Förmedla en ärlig bild av yrket redan från första dagen, dela med dig av den stolthet du känner över att behärska ditt yrke. 

”Man måste veta vad man vill och visa det”

Hannes Öberg, 21 kom till Rörobjekt som gymnasiepraktikant 2017. Nu är han tillbaka som lärling och snart certifierad VVS-montör.

Hur var din praktiktid?
– Bra och pedagogisk. Det är en bra grupp som det är lätt att komma överens med. Jag kände att de lyssnade på mig och visade uppskattning när jag gjorde bra grejor. Det gör de nu också. Men man måste veta vad man vill och visa det. Att man vill vara där och lära sig och att man tycker att det är kul. Annars är det nog lätt att tappa arbetsmoralen. De märker ganska snart vad man går för.

Lärde du dig mycket?
– Absolut. Det är på praktiken man lär sig. Skolan, Sjödalsgymnasiet i Huddinge, var också bra men där får man mest känna på saker. På första praktikdagen fick jag vara med och jobba med stambyten i Sollentuna där jag satte blandare. Sedan ökade utmaningarna på gradvis. 

Var det något som överraskade dig när du kom ut på riktiga jobb?
– Inget specifikt. Jag hade redan bra koll på vad jobbet går ut på.

Vad tycker du är roligast med jobbet?
– Problemlösning. Och att det är så brett, både praktik och teori. Som vissa brukar säga, man kan aldrig bli fullärd men fullbetald.

Maria Nöjd