”Ska vi utbilda till arbetslöshet?”
När eleverna blev 50 procent fler räckte inte lokalerna till. Efterfrågan från lokala VVS-företagen matchar inte det utökade antalet elever. ”Ska vi utbilda till arbetslöshet?”, undrar en av VVS-lärarna i Borlänge.
VVS- och fastighetsprogrammet på Hushagsgymnasiet i Borlänge brukar ta in 16 elever varje år. Men i år dök 24 elever upp till skolstarten i första årskursen.
Läs också:
Utan lärare – inga VVS-montörer
.
– Det var en chock, vi lärare kände oss helt överkörda. Vår utbildningslokal bygger på att antalet elever är 16. Vi har åtta svetsbås och bänkar för åtta elever. Då kan vi rotera med en klass veckovis mellan svets och bänk. Det är ett flöde som följer kursplanen och de krav som Skolverket och branschen har på oss säger VVS-läraren Rasmus Melandsö.
Förutom att lokalerna inte räcker till för att bedriva en undervisning av bra kvalitet blir det svårt att ordna APL-platser till alla elever. Dessutom oroar sig VVS-lärarna på skolan för att en del av eleverna kommer att stå utan jobb efter utbildningen.
Dialogen som kommunen fört med de lokala VVS- företagarna har visat att ett ökat elevantal på VVS-och fastighetsprogrammet kan leda till överetablering på marknaden med arbetslöshet som följd, berättar Rasmus Melandsö. Att kommunen trots det ökat antagningen till programmet tror han beror på Borlänge kommuns dåliga ekonomi. Genom att öka antagningen så får man in mer pengar.
– Ska vi utbilda till arbetslöshet? undrar han.
Utbildningen är branschcertifierad som VVS-Collage (tidigare Förstklassig skola), en kvalitetsstämpel på utbildningen. Något som blir svårt att leva upp till, menar Rasmus Melandsö.
–En nyanställd lärare i årskurs ett sa upp sig strax efter skolstart, eftersom han fann situationen ohållbar. Det gör ont att se att något som jag varit delaktig i och byggt upp i snart tio år faller samman på grund av okunniga makthavare. Jag har ett ansvar mot mina elever och känner medlidande för dem. De förväntar sig en hög kvalitet på vår utbildning och jag kommer att göra allt i min makt att ge dem det, säger han.
Läs också:
Fler tjejer vill bli VVS-montörer
– Dessutom är det ökade elevintaget verkligen inte bra ur ett covid 19-perspektiv. Det blir mycket svårt att hålla två meters avstånd i vår verkstad och teorisalar, konstaterar han.
Hur ska ni ordna APL-platser till eleverna?
– I årskurs två är det 17 elever respektive 13 i 3:an som ska ha APL. De får plats på företag. Men nästa höst är det 24 elever som ska ut på APL, det kommer att bli mycket svårt.
Läs också:
Provet som ska ge en fot in i arbetslivet
Vilka alternativa lösningar finns det?
– Vi har tidigare föreslagit att öka vårt VVS- och fastighetsprogram med ytterligare inriktning, exempelvis kylreparatör eller ventilationsmontör. Men då måste ny personal anställas och lokalen byggas om.
Torbjörn Johansson, ansvarig för regional kompetensförsörjning på Installatörsföretagen, tror inte att det finns någon risk för att skolor av ekonomiska skäl lockar VVS-elever som man sedan inte kan ta hand om.
– Att programmet är populärt tycker vi förstås är bra. Om ökningen här beror på ekonomisk vinning för skolan eller bara att programmet har blivit mer populärt än tidigare kan jag inte svara på, säger han.
– Det som kan vara ett problem är tillgången på APL-platser och att skolans lokaler inte räcker till. Men den frågan kan oftast lösas i dialog med de lokala företagen, säger Torbjörn Johansson som också pekar på att man kan bredda APL-möjligheterna.
– Jag tänker främst på isolering, industrirör och kyl/värmepumpsteknik.
För att en skola ska få vara ett VVS-college måste skolan uppfylla vissa krav, bland annat på antalet elever per lärare och att lokalerna är lämpliga att utföra undervisning, till exempel storlek, tillgång till material och bänkar.
Hur blir det då med Hushagsgymnasiets klassning som VVS-college?
Vi ställde frågan till Henrik Johnsson, utvecklingsledare för VVS-college på VVS-branschens Yrkesnämnd (VVS-YN).
– Om Hushagsgymnasiet kommer kunna fortsätta vara ett VVS-college kan vi inte uttala oss om i dagsläget. Vi kommer ha dialog med skolan och lärare under läsåret för att se hur de löser situationen med fler elever, säger han och tillägger:
– Skolan har också möjlighet att öka antalet utgångar på programmet. Det förutsätter då att lärarna har eller får möjlighet till fortbildning så de får behörighet att undervisa i de ämnena och att skolan har lokaler för fler yrkesutgångar.
Nyhetsbrev
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få nyheter, tips och bevakningar rakt ner i inkorgen