Här säkrar lärlingarna företagets framtid

VVS-företaget Rörmokaren i Norrköping ser lärlingar som en resurs för egen rekrytering. Allt för att få de bästa VVS-montörerna och öka lönsamheten.

En tredjedel av de anställda hos Rörmokaren i Kolmården AB – som är det formella företagsnamnet – är eller har till helt nyligen varit lärlingar.

Inne i samlingsrummet i Rörmokarens lokaler i centrala Norrköping har ett helt gäng med unga killar samlats. Medelåldern bland de 18 anställda är 43 år, men för gänget runt bordet är den 28 år.

Äldst är Klasse Eklund, 69 år, som fungerar som mentor för lärlingarna.

– Han är en förebild för killarna och kan allt inom VVS, säger Mathias Asplund, vd på Rörmokaren.

Den yngste på firman är Anton Skogwik, 23 år, som började här redan som 15-årig prao och därefter har varit ATP-praktikant och lärling.

– Här har vi egen rekrytering från första dagen. Företaget fyller 30 år i år och har trippelguld i kreditvärdighet. Så det talar för sig självt att det lönar sig med lärlingar, konstaterar Mathias Asplund.

Med egen rekrytering menar Mathias Asplund att det är han själv eller delägaren Kenneth Nilsson som likt talangscouter hittar lärlingar i form av ”oslipade diamanter” på skolor och genom kontakter.

Läs mer: Därför är sprinklermontören hett eftertraktad på arbetsmarknaden

När VVS-Forum tidigare har skrivit om lärlingar har mottagandet blivit ganska surt i sociala medier, med kommentarer som ”de sitter bara med sina mobiltelefoner hela tiden”.
Vd:n och en av Rörmokarens ägare, Mathias Asplund, startade själv sin yrkeskarriär som VVS-lärling 1981.

Han konstaterar att hans lärlingar är väldigt duktiga, att han väljer ut dem efter djupgående samtal där inte bara det rent yrkesmässiga står i fokus, utan även sociala kompetenser. Engagemang är ett av de viktigaste ledorden.

– Rörmokaryrket handlar om så mycket mer än att bara lägga rör. Man måste kunna ta folk och kommunicera på ett bra sätt. Det gäller inte minst mot konsument, där man både ska vara tydlig och vänlig.

Han beklagar att det inte finns några tjejer på företaget.

– Men jag har en tjej på gång som lärling. Jag tycker att det är bra med kvinnliga rörmokare och mixade arbetsgrupper, förklarar han.

Machokulturen har inget att hämta på Rörmokaren. Mjuka värden är där­emot mycket viktiga.

– Familjen går först. Om någon behöver gå tidigare någon gång för att hämta på dagis så går det förstås att lösa. Det viktiga är att man har en dialog om saken.

– Vi känner varandra så bra här på företaget, därför finns det ingen prestige. Eftersom vi har en så pass bra dialog med varandra, ingen är rädd för att fråga, säger Mathias Asplund.
På företaget finns alla varianter av lärlingar: gymnasielärlingar, företagslärlingar, vuxenlärlingar och APL-praktikanter.

Insus vd: ”Självfallet vill vi få in så många kvinnor som möjligt”

Bilden av VVS-branschens arbetsmarknad liknar annars mest ett pussel, där det fattas bitar. Dels skriker VVS-företagen efter arbetskraft, omkring 10 000 installatörer fattas i landet, dels kan det vara väldigt svårt för många som går på VVS- och fastighetsprogrammet att få lärlingsplats.

Ungefär en tredjedel elever får aldrig någon lärlingsplats. De får därmed inte göra branschprovet och kan inte bli certifierade VVS-montörer, trots den 3-åriga gymnasieutbildningen.

– Man skulle kunna ha ett system där arbetsgivaren inte behöver binda upp sig för att anställa en lärling under två år. Det borde vara lättare för arbetsgivaren att avsluta lärlingsanställningen, om det inte funkar, säger Eric Stolt, 26 år, som är vuxenlärling hos Rörmokaren.

Mathias Asplund förklarar strategin med egen rekrytering närmare:

– Vi har en bra kontakt med skolan och har rekryterat APL-praktikanter från gymnasiet under en lång tid. Flera av våra lärlingar har varit här på APL.

Rörmokarens rekrytering av lärlingar påminner om den framgångsrika tyska lärlingsmodellen där VVS-företagen ser lärlingar som en försäkring för framtiden. Ofta utgör lärlingarna 25–30 procent av de tyska VVS-bolagens anställda. Lärlingssystemet anses vara huvudorsaken till att Tyskland har EU:s lägsta ungdomsarbetslöshet.

Läs mer:Här samarbetar branschen med skolan vid  elevprovet

Vi går tvärs över järnvägen till ett bostadsområde där Rörmokaren, som underentreprenör till Bygg GG i Östergötland AB, byter stammar i 180 lägenheter hos en privat hyresvärd. Containrar med verktyg och material finns inhägnat på gården. Bredvid finns temporära toaletter, eftersom hyresgästerna bor kvar under stambytet.

– Varje trapphus med 50 lägenheter tar 3–4 månader att stambyta. Vi levererar fyra lägenheter i veckan, det är den produktionstid vi har, säger Mathias Asplund.

Trots att Rörmokaren säkrar återväxten i företaget genom alla lärlingar så söker man ändå tre VVS-montörer på den egna hemsidan. Varför?

– Jo, dyker det upp en oslipad diamant så har vi alltid plats för honom eller henne, säger Mathias Asplund.

Rörmokarens lärlingar

Olle Mysinge, 24 år, gymnasielärling:
”Jag letade efter lärlingsplats i två år, efter att firman som jag skulle ha börjat på gick i konkurs. I dag är jag glad över att jag kunde börja här i stället.”

Victor Hernell, 24 år, gymnasie­lärling:
”Jag var på några firmor innan, men trivdes inte där. Jag fick lärlings­plats här genom min morbror som känner Kenneth Nilsson (företagets andra delägare).”

Anton Skogwik, 23 år, gymnasie­lärling:
”Jag började som prao redan när jag gick i nian. Innan visste jag inte vad jag skulle satsa på, men efter praon var de klart att jag skulle bli rörmokare.”

Eric Stolt, 26 år, vuxenlärling:
”Jag är tredje generationens rörmokare, både pappa och farfar var rörisar. Men jag gick först snickar­ut­bild­ning på gym­na­siet och jobbade på lager innan jag skolade om till VVS-montör.”

Dennis Stenberg, 37 år, vuxenlärling:
”Jag har gått en vuxen­utbildning via Komvux och blev anställd som lärling i april.”

Martin Eriksson, 38 år, vuxenlärling:
”Jag har gått industri­pro­gram­met och är smed, mekaniker och rörsvetsare. Rör­mokaren köpte en VVS-utbildning på Insu i Katrine­holm åt mig.”