Därför har byggherren fel uppfattning om reglerna

I vissa avsnitt av byggreglerna pekar Boverket med hela handen. Då är det bäst att göra så, skriver VVS-Forums teknikexpert apropå det uppmärksammade Umeå-fallet med för lite isolering.

Det verkar finnas en utbredd missuppfattning att de allmänna råden i Boverkets byggregler, BBR, inte behöver följas. Och det stämmer, om byggherren har en lösning som bevisligen fungerar minst lika bra.

I det aktuella fallet med bostadsrättsföringens i Umeå som har varmt kallvatten har byggherren valt en annan lösning som bevisligen inte fungerar, och där den tekniska isoleringen inte har rätt dimensioner vilket VVS-Forum var först med att uppmärksamma.

Det är trist att höra hur Riksbyggens representant i SVT Plus envist hävdar att installationen uppfyller den BBR som gällde när huset i Umeå projekterades. Han har uppenbarligen fel. Kallvattnet blir uppvärmt eftersom ledningen är placerad i ett alldeles för varmt utrymme.

Det klarar inte alls Boverket funktionskrav i BBR: ”Installationer för tappvatten ska utformas så att möjligheterna för tillväxt av mikroorganismer i tappvattnet minimeras. Installationer för tappkallvatten ska utformas så att tappkallvattnet inte värms upp oavsiktligt.”

Det är för övrigt samma funktionskrav som gäller i dag.

Isoleringsfelen blir tv

Boverket skriver reglerna men tolkar dem inte. Så uttrycker sig representanter från myndigheten. Men under vissa avsnitt i reglerna pekar myndigheten ändå med hela handen – de allmänna råden.

”Ja men, det är ju bara bör-krav” har jag ofta hört VVS-projektörer säga lite nonchalant. Och ja, så är det. Men inte bara. Det är myndighetens sätt att säga: ”Gör så här så uppfylls funktionskraven. Om det görs på något annat sätt så krävs bevis för att det fungerar.”

Här förklarar Boverkets rättschef Yvonne Svensson.

Den insikten skulle behövas bland projektörer och kontrollansvariga för att få fler byggherrar att förstå att det är ganska krångligt att hitta på egna lösningar.

VVS-Forum granskar rörisoleringen

När det gäller risken för uppvärmt kallvatten var de allmänna råden i BBR att inte placera tappvattnet där det är varmare än rumstemperatur och de varnade också för schakt och golv där det finns andra varma ledningar. Sedan stod det också att om detta är omöjlig (OMÖJLIGT!) att undvika så ska ledningarna isoleras tillräckligt.

Vad som är tillräcklig isolering i detta fall och hur mycket plats det behövs för den är inga konstigheter. Fackmässiga erfarenheter från 1950-talet och framåt finns samlat i AMA VVS och återgivet i Installatörsföretagens (då VVS Företagen) Teknikhandbok. I handboken finns också utrymmesbehovet noga angivet.

Jakten på den försvunna isoleringen

Risken att insjukna i legionella ska inte överdrivas, den är ganska liten. Samtidigt ska inte risken att legionella kan växa till i tappvattensystem heller underskattas. Den risken är mycket stor om det finns stillastående vatten med olämpliga temperaturer.

Riksbyggen sprider tråkigt nog också den vilseledande uppfattningen att ett legionellafritt vattenprov skulle garantera att det inte växer till legionella i morgon, nästa vecka eller om tio år. Så är det förstås inte.

Legionellabakterierna kommer in i byggnaden via dricksvattnet. Det behövs ytterst små mängder bakterier, under provmetodernas detekteringsgränser. Om det sedan finns gynnsamma förhållanden för bakterierna så kan de föröka sig med exponentiell hastighet.

I Säker Vattens film berättar legionellaexperten Görel Allestam.

Läs mer om legionella på portalen Stoppa Legionella.