”Tidigare har Sveriges kommuner i princip haft monopol på avlopp”

Efter en flerårig rättslig kamp slipper naturhusägaren Anders Solvarm ansluta till kommunens VA-nät. Fallet är unikt i Sverige.

Ägaren av den speciella kretsloppsvillan, kallad naturhus, valde för fyra år sedan att motsätta sig kommunens VA-anslutning. Vänersborgs kommun hade då beslutat att bygga ut det kommunala VA-nätet i området vid Vänern där villan ligger.

Men familjen Solvarm tyckte att det var onödigt. Huset hade redan en väl fungerande avloppsanläggning med låga utsläpp – lägre än från kommunens egna reningsverk.

Läs mer: Därför är utsläppen från naturhus så låga

”De var väl helt enkelt rädda för att de genom att gå oss till mötes skulle öppna dörren för undantag.”

Anders Solvarm, ägare av naturhuset.

Det är dock mycket ovanligt att en enskild fastighetsägare slipper ansluta till kommunalt VA som skrivits in i detaljplanen. Familjen drogs därför in i en flerårig rättsprocess, för att hävda sina rättigheter gentemot kommunen.

– Jag möttes av synpunkten att ingen någonsin tidigare vunnit mot en kommun och att alla skulle tvångsanslutas. De var väl helt enkelt rädda för att de genom att gå oss till mötes skulle öppna dörren för undantag. Men det var ett mycket obehagligt maktspråk, säger Anders Solvarm till tidningen Villaägaren.

I september kom mark- och miljödomstolens dom, som gav familjen Solvarm rätt. De slipper ansluta till VA-nätet, vilket skulle kostat cirka 250 000 kronor samt en årlig driftkostnad runt 8 000 kronor. Kommunen har också meddelat att den inte överklagar domen till Mark- och miljööverdomstolen.

”Nu finns det ett domstolsbeslut på att mitt system är bättre. Och det finns plötsligt ett system till att välja på… vilket är bra för miljön.”

Anders Solvarm

Det är inte bara en seger för naturhusägaren, utan kan även bli till stöd för andra småhusägare som prejudicerande fall. Hittills har nämligen ingen annan husägare vunnit mot en kommun i ett sådant här ärende. Trots att det finns paragrafer i lagen om allmänna vattentjänster som möjliggör undantag.

Lagen behöver prövas: Saknas rättspraxis för nedläggning av kommunalt VA

Mer vanlig är rapporteringen om småhusägare som tvingats ta stora lån och i värsta fall sälja sina hus då de inte haft råd att betala en dyr VA-anslutning. Exempel finns också på fastighetsägare som gjort stora investeringar i godkända avloppsanläggningar, som bara några år senare måste skrotas för att ersättas med vanlig VA-anslutning.

Ett viktigt argument i försvaret av familjen Solvarms enskilda avlopp var mätningar utförda av en forskare från Lunds universitet. Analysen visade att naturhusets kretsloppssystem renade avloppsvattnet mycket bra.

Reduktionen av fosfor och kväve var större i naturhuset än i kommunens två lokala reningsverk. Reduktionen av biologiskt nedbrytbara substanser (BOD) var ungefär lika hög som i Brålanda reningsverk och högre än i Holmängens reningsverk.

Ingen bräddning förekom heller från naturhuset. Under sommarhalvåret användes nästan allt avloppsvatten i odlingarna i växthuset.

Mark- och miljödomstolen har bedömt att Solvarms avloppssystem är bättre på att hushålla med naturresurser än kommunens system.

– Kommunalt avlopp är viktigt och måste finnas i urban bebyggelse. Men tidigare har Sveriges kommuner av hävd i princip haft monopol på avlopp. Nu finns det ett domstolsbeslut på att mitt system är bättre. Och det finns plötsligt ett system till att välja på och det öppnar för att det kommer att byggas fler naturhus och kretsloppssystem, vilket är bra för miljön, säger Anders Solvarm till Trollhättans tidning.

Fler alternativ: Här återvinns allt avloppsvatten utan kemikalier

Att enskilda avlopp fungerar bra är viktigt och många behöver åtgärdas. Läs mer om det i VVS-Forums reportage i nr 10/2019.

Utöver tid och kraft har segern i domstolen kostat familjen Solvarm över en halv miljon kronor i advokat- och rättegångskostnader. Till skillnad från andra domstolar är huvudregeln i mark- och miljödomstolen att varje part betalar för sig.

Familjen Solvarm har fått råd och stöd av Villaägarnas jurister samt 30 000 kronor ur förbundets rättsfond.