Ny IMD-teknik gör det lönsamt att spara vatten

KTH-studenter utvecklade lösningen som snart börjar produceras i stor skala.

Den nya mättekniken som utveckats av tidigare KTH-studenter i startup-bolaget Labtrino mäter vattenflöde med hjälp av ultraljud. Både vattenanvändning och läckage registreras av mätaren som monteras utanpå vattenröret.

”Vår teknik är icke-invasiv, vilket gör att det inte krävs någon specialkompetens för att installera den.”

Ramtin Massoumzadeh, vd och grundare av Labtrino.

Under det senaste halvåret har tekniken testats i ett 20-tal lägenheter i flerbostadshus i Stockholm, Göteborg och Uppsala.

– Vår teknik är icke-invasiv, vilket gör att det inte krävs någon specialkompetens för att installera den. Det gör det rimligare för fler att gå över till IMD (individuell mätning och debitering). Det har annars bromsats i Sverige där många upplever att det blir för dyrt med installation av mätare, säger Ramtin Massoumzadeh, vd och en av grundarna av Labtrino.

Svårt att motivera IMD: ”Boverket missar målet för IMD för varmvatten”

Under pilotprojektet har två mätare placerats på inloppsrören till varje lägenhet – en på kallvattenröret och en på varmvattenröret. Inga ingrepp har behövt göras i rören.

I varje mätare sitter två givare som skickar ultraljudspulser in i rören. Pulserna studsar mot rörväggarna och avslöjar hur vattnet flödar.

Informationen bearbetas och skickas till fastighetsförvaltaren och de boende. Datan samlas in i samma system men presenteras i olika gränssnitt.

De boende får en mobilapp där de kan se sin åtgång av vatten i realtid, energianvändning och kostnad per månad samt få larm vid läckage. Förvaltaren får ett gränssnitt med exempelvis tillgång till fakturor, översikt över hela vattenåtgången och läckagedata – under en enda inloggning.

”En genomsnittlig svensk använder ungefär 200 liter per dag… vi tror vi kan halvera det.”

Thibault Helle, grundare av Labtrino.

Blandarna fixar inte allt: Experten: Snålspolande blandare ÖKAR energianvändningen

Pilotprojektet har genomförts i KTH Live-In Lab i Stockholm, HSB Living Lab på Chalmers i Göteborg och Sveafastigheters lägenheter i Uppsala. Ytterligare två fastighetsbolag har nu beställt mätare till sina hus.

Under pilotprojektet har några barnsjukdomar upptäckts. Det har handlat om strulande kommunikationsprotokoll, serienummer och tidszoner.

– Det är sådant man bara ser när tekniken är monterad och uppkopplad mot databasen. Och det har vi fixat nu, säger Ramtin Massoumzadeh.

Under hösten kommer mätaren, kallad Cubicmeter, skickas till ett ackrediterat testorgan för MID-certifiering (enligt EU:s Measuring Instruments Directive).

Därefter, i början av nästa år, är planen att börja tillverka mätaren i stor skala. Till att börja med ska ett 100-tal mätare tillverkas hos ett företag i Estland.

Labtrinos grundare Ramtin Massoumzadeh och Thibault Helle träffades under en kurs på KTH för några år sedan. De bestämde sig snabbt för att starta företag tillsammans. Efter en dag av brainstorming kom de fram till att deras teknik skulle handla om vattenbesparing.

– En genomsnittlig svensk använder ungefär 200 liter per dag. Genom att visualisera hur mycket vatten du använder, ge dig tips på hur du kan minska din förbrukning, och dessutom låta dig tävla med grannen, tror vi att vi kan halvera det, säger Thibault Helle.

Olika sätt att spara vatten: Rymdteknik snålar på duschvattnet

Internationella undersökningar har visat att IMD kan minska vattenanvändningen i hushåll med cirka 30 procent. Labtrino tror att Cubicmeters smarta hantering av data, som ger hushållen ökad medvetenhet, kommer att förbättra siffran till 40-50 procent. Artificiell intelligens används för att ta vara på mätdata på bästa sätt.

Många tror på startup-bolaget som bland annat tilldelats Skapa-priset, fått bidrag från Vinnova, Energimyndigheten, flera innovationsstipendier och riskkapital.

I nuläget passar Cubicmeter främst på vattenrör av plast och multiskiktade rör. Eventuellt kommer bolaget så småningom att utveckla en mätare som passar på kopparrör.