”Skolvalet – ett moment 22”

Edvin Sidemyr 16 år i Hässleholm ville bli kyl- och värmepumptekniker, men när han skulle söka in till gymnasiet blev det problem. Det visade sig att skolvalet var allt annat än fritt.

Edvin Sidemyr har alltid drömt om att få jobba som VVS-montör, från början med inriktning på kyla och värmepumpar. Kanske inte så konstigt med tanke på att hans pappa, Henrik Sidemyr, är VVS-montör.

”Jag valde VVS för att det är ett socialt yrke”

Eftersom installationsbranschen skriker efter både VVS-montörer och kyl- och värmepumptekniker, är det lätt att tro att skolor och kommuner gör sitt bästa för att få in elever på de utbildningsprogrammen.

Möjligheten att få jobb efter utbildningen är stor över hela landet.

Men riktigt så enkelt är det inte. Eftersom Edvin Sidemyr bor i Hässleholm får han inte välja gymnasieskolan KCM i Markaryds kommun med inriktning kyla och värmepumpar i första hand.

Det krävs nämligen att samverkansavtal mellan den kommun som eleven är folkbokförd i och skolan som hon eller han vill gå i. Något sådant finns inte mellan Hässleholm och KCM i Markaryd.

Däremot menade Hässleholms kommun att Edvin Sidemyr kunde gå på Wendesskolan i Kristianstad för där fanns ett samverkansavtal mellan berörda parter.

Så många fler vill bli VVS-montörer

Problemet var bara att Wendesskolan inte kunde garantera att inriktningen kyl- och värmepumpteknik verkligen skulle bli av, då det fanns risk att man inte skulle få tillräckligt med elever till utbildningen.

– Valet till gymnasieskolan liknar ett moment 22. Eftersom Hässleholms kommun har ett samverkansavtal med Wendesskolan kunde jag inte bli förstahandsintagen på någon annan skola. Det innebär att om klassen i Markaryd varit fullsatt med förstahandselever hade inte jag fått någon plats, säger Edvin Sidemyr och tillägger:

– Jag fattar fortfarande ingenting, trots att jag hållit på med den här byråkratin i ett år.

Edvin Sidemyr sökte ändå till VVS- och fastighetsprogrammet på KCM i Markaryd, men tvingades göra det som ett andrahandsval.

Han sökte bidrag på 1 250 kronor i månaden, som inackorderade elever normalt har rätt till, men fick nej av Barn- och utbildningsnämnden i Hässleholms kommun.

Beslutet motiverades med att ”eftersom den aktuella gymnasieutbildningen erbjuds via Hässleholms kommuns samverkansområde, blir det ett andrahandsmottagande på utbildningen i Markaryd”.

VVS-utbildning ger topplön

Familjen Sidemyr överklagade beslutet, men Förvaltningsrätten i Malmö avslog överklagandet.

Konsekvensen har blivit att Edvin Sidemyr pendlar fem timmar per dag fram och tillbaka mellan hemmet i Hässleholm och skolan i Markaryd, som annars har ett elevhem där han skulle kunna bo om han fått inackorderingsbidraget.

Edvin Sidemyr har nu valt VS-inriktningen på VVS- och fastighetsprogrammet på KCM i Markaryd och trivs jättebra på skolan.

Men han ställer sig frågande till både rätts- och skolsystemet.

– Tyvärr är det kommunen som beslutar och branschernas rekryteringsbehov väger alldeles för lätt. Det är därför regeringen har tillsatt Lars Stjernkvist som ansvarig för den så kallade dimensioneringsutredningen, ett initiativ som Svenskt Näringslivs utbildningsgrupp har övertygat utbildningsministern om, säger Pär Lundström, expert på kompetensförsörjning på Installatörsföretagen.

FAKTA/Dimensioneringsutredningen

• Syftet med den statliga utredningen är bland annat att ”trygga den regionala och nationella kompetensförsörjningen” samt att ”främja en likvärdig utbildning och minska segregationen inom gymnasieskolan.”
• Utredaren ska bland annat föreslå en regional planering av gymnasieskolan.
• Av utredningsdirektiven framgår att ”en gymnasial utbildning som inte tillgodoser de kompetensbehov som finns på arbetsmarknaden kan påverka företagens konkurrenskraft och möjlighet till tillväxt negativt”.
• Utbildningsdepartementet, som skrivit direktiven, pekar också på att ett problem är bristande samordning och avsaknaden av gemensam planering mellan kommuner och enskilda huvudmän.
• Detta kan bland annat leda till ett ineffektivt resursutnyttjande, att elever i praktiken inte erbjuds ett allsidigt utbud av utbildningar och att den gymnasiala utbildningen inte motsvarar arbetsmarknadens behov av kompetens.
• Utredningen ska vara klar senast den 3 februari 2020.