”Man blir ju ledsen, men det är tyvärr så här verkligheten ser ut”

VVS-Forum fortsätter jakten på den försvunna isoleringen efter skandalen i Örebro.

Han är besviken och bekymrad, Henry Landström. För fem år sedan sålde han och familjen villan i Vännäs och flyttade till Umeå. Barnen hade flyttat ut och det skulle bli bekvämt med cykelavstånd till arbetsplatserna i staden.

Lägenheten i det nyproducerade bostadsrättshuset var en stor investering som skulle bli deras hem, åtminstone fram till pensionen.

– Det var roligt att flytta in i ett nytt hus och det kändes tryggt. Om det skulle visa sig att det var något fel skulle vi ha Riksbyggen bakom oss och få hjälp, säger Henry Landström som i dag är ordförande i bostadsrättsföreningen.

Ganska snart efter inflyttningen upptäckte han att det tog väldigt lång tid att få kallt vatten i köket. Och efter att läst VVS-Forums reportage om den försvunna isoleringen började han fundera: Hur står det egentligen till i vårt eget hus?

Jakten på den försvunna isoleringen

Han fann att knappast någon rörledning i huset blivit isolerad enligt handlingarna. Framför allt var rörledningarna i badrumsschakten inte särskilt bra installerade och isolerade. Alla ledningar är utförda av cellplastisolerade kopparrör, så kallade plusprisol efter Cuporis varumärke. Tjockleken på isoleringen är 16 millimeter när det borde vara 40 millimeter.

Henry Landström är ingen vanlig lekman. Han har lång erfarenhet i VVS-branschen, först som montör, sedan projektledare hos två större VVS-företag och nu arbetar han hos en grossist.

”Det är ju konstigt att man ska behöva vara insatt i VVS-branschen för att köpa en bostadsrättslägenhet av Riksbyggen. Hade jag inte haft fackkunskaper hade jag över huvud taget inte kontrollerat, jag hade tagit för givet att allt var gjort som det ska vara.”
Henry Landström

– På det senaste bygget jag var på 2011 skulle vi egentligen separera kallvattnet i eget schakt. Men i stället satte vi 80 millimeter isolering på ledningen för att säkra att det inte blev uppvärmt. Vi var medvetna om reglerna och vilka risker som finns, säger han.

De isolerar 23 kilometer rör

Den småkyliga dagen VVS-Forum är på besök går värmen på sparlåga men det är ändå 27 °C i nederdelen av schaktet. Det är trångt innanför inspektionsluckan och mycket svårt att se hur installationerna är utförda. Det avslöjas enklast med mobiltelefonens kamera.

En bild visar att på ena sidan av det 60 centimeter breda badrumsschaktet sitter kopplingsledningarna fastsatta med buntband tillsammans med spillvattenröret och ledningar för värme, varmvatten och VVC. På andra sidan sitter kallvattenledningen, distanserad från de andra ledningarna med korta pendelstänger, även de fastsatta med buntband.

I bjälklagsgenomföringarna som är tätade med fogskum sitter kallvattnet några centimeter från VVC-ledningen. I undre delen av schaktet finns också de oisolerade värmefördelarna.

– Ska det verkligen vara så här? säger Henry Landström.

Det mest flagranta misstaget i fastigheten är den minimala isoleringen i schakten. Men det finns många brister på rörinstallationerna. Ledningarna är monterade för nära varandra och i taken är de monterade direkt mot takjärnen.

Får kvarts miljon för fel i fastighet

Det är mer än ett och ett halvt år sedan isoleringshärvan i Örebro uppdagades. ”Byggskandal” skanderade lokaltidningarna. De tre kommunala fastighetsbolagen Örebrobostäder (Öbo), Futurum och Örebroporten hade inte alls fått vad de beställt.

Håkan Gustafsson, byggkvalitetsutvecklare hos Öbo, har tillsammans med tre kollegor lagt månaders arbete på att utreda isoleringsbristerna i byggprojekten.

– Vi gick igenom alla projekt som låg inom femårsgarantin, 40–45 projekt. Sedan valde vi två referensobjekt, som inte alls såg bra ut, för att granska närmare och se hur vi skulle bära oss åt. En sådan insats tar mycket tid och kostar mycket pengar, säger Håkan Gustafsson.

Dessutom åtgärdades isoleringen i fastigheten Husaren, där Öbo har huvudkontoret, direkt av isoleringsföretaget.

Referensobjekten hade för tunn eller felaktig isolering och det var också oisolerat på en del ställen. Ett av objekten beskriver Håkan Gustafsson som ett dåligt utfört jobb där till och med isoleringen hängde löst på rören.

Det innebar inget större krångel att få isoleringen åtgärdad av entreprenörerna i det ena fallet.

– I det andra fallet fick jag kämpa en del med rörinstallatören som inte ville göra om. De tyckte att det hade gjort ett bra jobb och hänvisade till kapitel 7, paragraf 11, i ABT 06 som säger att väsentliga fel ska anmälas inom 18 månader, berättar Håkan Gustafsson.

Han framhåller hur viktigt det är att problemen blir lösta med dialog och i samförstånd. Men att entreprenören bara pekade på paragrafen i avtalet var tålamodsprövande.

– Då sa jag: ’Jag hör vad ni säger, men är det här vad vi kan förväntas få från er i framtiden? Vi kommer inte att sluta bygga och då är frågan om ni kommer att få göra jobb hos oss’, säger Håkan Gustafsson.

Efter sammandrabbningen vände företaget, gick med på ett platsbesök och var mycket samarbetsvilligt.

– Efterbesiktningen visade att de hade gjort ett jättebra jobb. Jag tyckte det var kul, att de försökte, gjorde om och gjorde rätt, säger Håkan Gustafsson.

Många isoleringsmissar går att åtgärda, men inte inbyggda schakt och i flerbostadshus när det påverkar 30–40 lägenheter. Då får det bli ekonomisk uppgörelse i stället.

Hos Öbo är det fyra–fem isolerföretag som har gjort jobben. Förutom vissa dåliga utföranden är det bra gjort men den monterade isoleringen är för tunn. Enligt Håkan Gustafsson har handlingarna varit bra och utan tveksamheter beträffande isolering i de aktuella projekten.

”Jag vet inte vad missarna beror på, eller om de ens har varit medvetna om dem.”

Håkan Gustafsson

Håkan Gustafsson menar att entreprenörerna borde vara tydliga och påtala när det inte går att isolera enligt handlingarna. Om det sedan blir avvikelser ska dessa dokumenteras och godkännas av beställaren.

– Jag tycker att det är så konstigt. Någon borde väl ha kommit in och sagt: ’Det här köper inte jag, här får jag inte plats med mina grejor’.

Enligt Håkan Gustafsson har Örebros andra fastighetsbolag Futurum haft det lite enklare att åtgärda felen. Futurum förvaltar till största delen skolfastigheter och åtgärderna har kunnat göras under loven då lokalerna stått tomma. Dessutom är ledningarna lättare att komma åt eftersom de ofta sitter ovanför undertak.

Granskning av rörisolering gav eko

Hos Öbo har affären lett till skärpta interna rutiner, alla bolagets omkring 40 projektledare ska jobba lika, det ska inte finnas några muntliga uppgörelser och alla detaljer av betydelse ska dokumenteras.

– Något gott har det kommit ur det hela. Det gäller att ha bra samarbete och vi kommer att snäppa upp våra administrativa föreskrifter och rambeskrivningar. Samtidigt är det viktigt att entreprenörerna vet att vi följer upp, att vi inte bara släpper saker, säger Håkan Gustafsson.

Eftersom det oftast byggs på totalentreprenad är det viktigt att alla i byggprocessen känner till betydelsen av den tekniska isoleringen, inte minst totalentreprenören.

– Vi måste tänka på energianvändningen eftersom vi lånar pengar mot gröna obligationer när vi bygger. Det är viktigt att få med i besiktningsprotokollen att energianvändningen kommer att bevakas, säger Håkan Gustafsson.

Johan Sjölund, verksamhetschef på Isoleringsfirmornas förening, tittar på bilden från schaktet i Umeå.

– Man blir ju ledsen, men det är tyvärr så här verkligheten ser ut. Jag kan i och för sig förstå en rörentreprenör. Det är ont om plats och det blir optimalt med de här flexibla rören som i deras värld är färdigisolerade. De slipper dessutom anlita en isoleringsentreprenör. Men det blir ju inte så bra heller, säger Johan Sjölund.

Enligt Johan Sjölund är installationen i Umeå ett typexempel på ”fort men fel”. Han har stött på samma problem hos många bostadsrättsföreningar som upplever att det blivit betydligt sämre framledningstider, både på kallt och varmt vatten, efter stamrenoveringar.

”Det är ett framtida problem. Jag tror att vi kommer att få jättestora bekymmer med legionella eftersom det är ett väldigt vanligt sätt att utföra installationerna i dag. Det är beklagligt – att vi bygger sämre nu, än vi gjorde för 20 år sedan.”

Johan Sjölund

Han menar att det finns mer att tänka på. Korrekt isolering ger inte bara mindre energiförluster utan också mindre slöseri med tappvatten som annars riskerar att bara spolas ut i avloppet.

”Att isolera rören ger störst energibesparing”

Sedan VVS-Forum i januari 2018 granskade bristen på rätt utförda isoleringsjobb har Johan Sjölund fått många frågor att hantera.

– Samtidigt synliggjorde det vår bransch. Vissa reagerade på att det generaliserades om fusk i branschen. De seriösa företagen fuskar inte medvetet, det är bland annat utrymmesbrist som gör att det inte blir tillräckligt isolerat, säger Johan Sjölund, som menar att det är stor skillnad på riktiga isoleringsentreprenörer och montageföretag.

– Jag har också fått fungera mycket som teknisk support. Det kommer väldigt många frågor från besiktningsmän och projektörer som vill göra rätt, säger Johan Sjölund.

De frågar exempelvis om vad som är ”rätt” isolertjocklek och vad ekonomisk tjocklek är.

Isoleringsfirmornas förening är i full gång med att ta fram en branschstandard, en idé som funnit en tid.

– Med standarden hoppas vi att man lyfter blicken och även ser till funktionen som den tekniska isoleringen bidrar med, säger Johan Sjölund.

Bostadsrättföreningen i Umeå har 47 lägenheter i två fyravåningshus. Totalt är det tolv schakt på cirka tolv meter, alltså totalt omkring 144 meter schakt med fem dåligt isolerade ledningar.

Trots det är bostadsrättsföreningens två hus i grunden relativt energisnåla. Enligt energideklarationerna ligger energianvändningen på 73 respektive 74 kWh per kvadratmeter och år. De är dessutom miljöcertifierade på nivå Silver enligt Miljöbyggnad.

Enligt Henry Landström har grannhusen samma brister. De byggdes något år tidigare men någon återkoppling om platsbristen i schakten tycks inte ha förekommit.

– När de byggde de tre husen borde de insett att schakten skulle behöva vara en halv kvadratmeter större. Men det är ju 10 000 kronor mindre i intäkt för byggherren när lägenheten ska säljas, säger han.

Sedan upptäckten av bristerna har det blivit många kontakter med Riksbyggen och entreprenörerna. Bostadsrättsföreningen har också bekostat en egen utredning som gjorts av konsultföretaget WSP. Den konstaterar att enbart den bristfälliga isoleringen på varmvatten och VVC ökar energianvändningen med 7 000 kWh per år. Förutom transmissionsförlusterna i sig måste avkylningen kompenseras med högre vattentemperatur, 60 °C i stället för 55 °C.

Rörentreprenören har medgett att det är för lite isolering och erbjudit 100 000 kronor i ersättning. Samma erbjudande har även Riksbyggen lämnat i ett avtal där bostadsrättsföreningen i gengäld ska godkänna alla eventuella brister i VVS-installationen.

– Det är lätt att räkna 7 000 kWh gånger 50 år för att få en uppfattning om vilka pengar det handlar om. Vi tyckte att 100 000 kronor var för lite. Helst vill vi att de gör om jobbet för vi måste tänka på risken för legionella, den försvinner inte bara för att vi får en summa pengar, säger Henry Landström.

Efter ytterligare påstötning från bostadsrättsföreningen har Riksbyggen ändrat åsikt: Det finns inga fel i entreprenaden, det enda felet är att relationshandlingarna inte stämmer.

Samtidigt står det i protokollet från garantibesiktningen att den tunna isoleringen på rörledningarna i allmänna utrymmen är ett fel och den bristfälliga isoleringen i schakten är under utredning.

Husen i Umeå är byggda på totalentreprenad av ett byggföretag med Riksbyggen som beställare. Ramhandlingarna är upprättade av Riksbyggen. Kontraktet följer standardavtalet ABT 06.

Det är omkring tio år sedan de projekterades. Den tekniska isoleringens betydelse har blivit mer uppmärksammad sedan dess, men problem med legionellatillväxt och onödiga energiförluster var välkända även då.

VVS-Forum har sökt rörentreprenören som inte vill kommentera utan hänvisar till Riksbyggen. Entreprenörens vd menar att de inte har någon affärsrelation till bostadsrättsföreningen, endast till Riksbyggen.

Hos Riksbyggen i Umeå svarar Lars Lundgren, marknadsområdeschef, att det pågår en dialog med bostadsrättsföreningen och att det därför är svårt att kommentera.

– Riksbyggens grundinställning är så klart att vi vill göra rätt för oss, säger Lars Lundgren.

Han menar att kraven i upphandlingen formulerades efter de regler och den utgåva av Boverkets byggregler som gällde då.

– När man tittar på dem, och framförallt på ramhandlingen så tycker vi att kontraktet har följts. Vi tycker att det är viktigt att göra rätt enligt kontraktet men vi har ändå haft en dialog med bostadsrättsföreningen för att hitta någonting som är okej för oss båda.

En eventuell lösning som både Riksbyggen och bostadsrättsförening föreslagit är att någon opartisk ska titta på ärendet.

”Det kan vara värt att lägga tid och pengar på att genomföra ytterligare en översyn utifrån kontraktshandlingarna så att föreningen kan känna sig trygg med att utförandet är kontraktsenligt.”

Lars Lundgren

Det var över ett år sedan VVSForum för första gången uppmärksammade isoleringsbristerna. Och allt fler fall dyker upp. Orsakerna är många; dåliga handlingar, slarv, okunskap, tidsbrist eller rent av fusktjobb. Jakten på den försvunna isoleringen fortsätter.