Effektivare värmeåtervinning ska spara energi

Vätskekopplad värmeåtervinning i ventilationssystem fungerar inte optimalt. Men det finns idéer för att lösa detta.

Temperaturverkningsgraden i traditionella vätskekopplade värmeåtervinningssystem för ventilation är 40–60 procent. Och många fastighetsägare upplever att de presterar sämre förväntat, särskilt i ventilationssystem med variabelt luftflöde, VAV.

Ett nytt forskningsprojekt som beviljats medel i E2B2:s senaste utlysning ska syna tekniken på djupet.

– Det är ett treårigt projekt för en forskarstudent med erforderliga labresurser och handledning, säger Lars Ekberg, docent i installationsteknik, CIT Energy Management.

Ny ventilationsteknik prövas i miljonprogrammet

Projektet ska drivas i samarbete med fastighets- och ventilationsbranschen.

– Det finns många byggnader som har vätskekopplad värmeåtervinning och Vasakronan kommer att ställa befintliga anläggningar till förfogande. Vi ska studera och dokumentera hur dagens befintliga anläggningar fungerar, med sikte på att komma på fram till hur det går att driftoptimera dem för att få upp temperaturverkningsgraden, säger Lars Ekberg.

Enligt en förstudie som Lars Ekberg och kollegan Peter Filipsson gjort skulle en procentenhets ökning av verkningsgraden motsvara en årlig värmebesparing på över 500 MWh i Vasakronans fastighetsbestånd.

Klimatsystem ska inspekteras

– Vi har också med Fläkt Group på industrisidan som tillverkar den här typen av system. Där är frågeställningen hur det går att bygga dem effektiva från början. Det handlar bland annat om att optimera vätskeflödet och matcha det mot luftflödet, säger Lars Ekberg.

Det flesta befintliga värmeåtervinningssystem är gjorda för konstant luftflöde.

– I dag är det VAV-system nästan över allt och då skulle man vinna mycket på att grovstyra vätskeflödet i värmeåtervinningskretsen. Det handlar också om utformning av batterierna, säger Lars Ekberg.

Studierna av nya system ska först genomföras i labmiljö.

– Som kronan på verket har vi tänkt oss att när vi har hämtat kunskap från befintliga system och från labmätningar så är förhoppningen att det som projektet kommit fram ska provas i fält, säger Lars Ekberg.

Tilluftskanaler på gamla fasaden halverade energianvändning

Totalt omfattade den senaste utlysningen från E2B2 51 miljoner kronor. Bland projekten finns flera med anknytning till VVS-branschen:

• Design och driftanvisningar för värmelager med fasändringsmaterial Demonstrationsanläggning kyllager i kontorsbyggnad, utförare: Chalmers Tekniska Högskola AB.
• Energianvändning och klimatpåverkan i bostadsföretag – vidareutveckling av allmännyttans klimatinitiativ, utförare: Sveriges Allmännytta (tidigare SABO).
• Energieffektivisering av byggnader med närvarodetektering, utförare: Umeå universitet, Institutionen för tillämpad fysik & elektronik.
• Energieffektivisering med Totalmetodiken initierad av hyresgästen, utförare: Räddningstjänsten Storgöteborg.
• Kostnadseffektiv energirenovering av bostäder på områdesnivå – svenskt deltagande i IEA EBC Annex 75, utförare: Lunds Universitet, Institutionen för arkitektur och byggd miljö.
• Kostnads- och energieffektiva styrsystem i byggnader, utförare: Kungliga Tekniska högskolan.
• Miljökrav, Energianvändning och Klimatpåverkan – Samband och Möjligheter, utförare: Högskolan i Gävle.
• Nyttiggörande av mätdata från nära-nollenergibyggnader – analyser och visualisering, utförare: Lunds universitet, Institutionen för bygg- & miljöteknologi.
• Utvärdering av filterklasser vid ventilation av kontor, utförare: RISE

E2B2 är ett forskningsprogram från Energimyndigheten som kordineras av IQ Samhällsbyggnad.