Experten: Snålspolande blandare ÖKAR energianvändningen

Snålspolande blandare installeras för att sänka energianvändningen. Men energiexperten Roland Jonssons uträkning visar att verkligheten ser helt annan ut.

Inom Energimyndighetens nätverk för energieffektiva flerbostadshus, Bebo, fortsätter jakten på energieffektiva installationer.

När byggnader blir mer energisnåla står varmvattnet för allt större andel av energianvändningen. Bebo har i flera studier funnit att orsakerna bland annat är brukarvanor och stora tomgångsförluster, framför allt på grund av varmvattencirkulationen, VVC.

Folkfinansierad innovation sparar mängder av vatten

Roland Jonsson, energikonsult på WSP, ifrågasätter komfortkraven i Boverkets byggregler, BBR.

– Med flödet 0,2 liter på 10 sekunder innebär det att 2 liter spolas fram, då är det okej. Men är det tio sekunder eller 2 liter som gäller? frågade Roland Jonsson retoriskt under ett seminarium kring värmebehovet för varmvatten.

Han hänvisade till BBR där föreskrifttexten i avsnitt 6:623 lyder:

”Rätt tempererat tappvarmvatten ska erhållas utan besvärande väntetid.”

I de allmänna råden står det sedan att kravet uppfylls om väntetiden är cirka 10 sekunder vid flöde 0,2 liter per sekund.

Enligt Roland Jonsson finns energieffektiva blandare som ger 5 liter per minut, eller 0,08 liter per sekund – ett flöde som egentligen är lägre än BBR:s allmänna råd.

– Det tar längre tid att få fram varmvatten, 2 liter på 24 sekunder. En energieffektiv blandare klarar alltså inte 10-sekundersrådet, förklarade Roland Jonsson.

För att kompensera detta dras VVC-ledningen närmare tappstället, enligt Rolands Jonssons exempel tio meter extra. Med 40 mm isolering på den extra längden motsvarar detta omkring 400 kWh/år, omräknat 5 kWh/m², år.

– Energieffektiva blandare sparar cirka 10 procent, eller 2,5 kWh/m², år men ökar samtidigt energianvändningen med 5 kWh/m², år. Är vi på rätt väg? sa han.

Rymdteknik snålar på duschvattnet

Roland Jonsson menade att det normala värmebehovet för varmvatten i dag beräknas till 25 kWh/m², år, för VVC är den 5 kWh/ m², år. Värdena är baserade på schablonen 55 kWh/m³ för varmvattenuppvärmning.

Men det finns sätt att räkna mer korrekt och teknik för att minska värmebehovet. Det kan bli så lågt som nedåt 10 kWh/m², år, menade Roland Jonsson.

Räcker dricksvattnet i sommar?

Exempelvis tas normalt inte hänsyn till temperatur på inkommande kallvatten. I Stockholm motsvarar det 2,5 kWh/m², år.

Snålspolande blandare minskar normalt energianvändningen, avloppsvärmeväxlare likaså och för att nå riktigt låg användning kan värmepumplösningar vara intressanta.

Vägghängda värmepumpar med varmvattenberedare för varmvatten är vanliga i övriga Europa, enligt Roland Jonsson säljs det ungefär 100 000 exemplar om året. All värme som alstras i lägenheten fångas upp genom frånluften och används till varmvatten. Systemet behöver ingen VVC och det går även att koppla till avloppsvärmeväxlare vid duschplatsen.

– Finessen är att det inte behövs någon extra IMD-mätare. Genom att mäta elen till beredaren får vi reda på hur mycket energi som används, sa Roland Jonsson.