Så töms bolagen av kriminella

KONKURSER. Kriminella aktörer har sökt sig till byggbranschen – och tjänar pengar på att tömma bolag. Vi har kartlagt hur ekobrott leder till ett flertal konkurser.  

Krediupplysningsföretaget UC publicerar varje månad en sammanställning av antalet konkurser i olika branscher och delar av landet. UC ser att antalet oseriösa konkurser ökar kraftigt i Sverige. Det handlar om företag som startas, bedrivs eller avslutas i bedrägligt syfte.

För två år sedan var 10 procent av konkurserna oseriösa enligt UC, året efter hade de ökat till 24 procent och nu senast till 30 procent. Byggbranschen är överrepresenterad.

Hur definierar ni oseriösa bolag?

– Begreppet oseriöst har vi medvetet valt att göra luddigt. Vi vill inte berätta så mycket om vad vi tittar på och hur vi gör, för vi märker att buset plockar upp detta och anpassar sig. De provar olika upplägg, förmodligen för att få en bra riskklass hos oss som de kan använda för att kunna köpa saker och begå ekobrott, säger Richard Damberg, ekonom på UC.

Det UC tittar på kan vara poster i årsredovisningen som är orimliga. Det kan exempelvis vara ett tjänsteföretag som omsätter väldigt mycket pengar, men som inte har några anställda och en liten styrelse, uppger Richard Damberg.

– Vi hittar poster som är motstridiga i all data som vi får in om ett bolag. Mer än så vill jag inte säga.

Han sålde familjeföretaget – fick se det gå i konkurs 

Som bas för sitt kontrollverktyg använder UC kända bedrägliga bolag, som de fått tips om från storbankerna och kunderna.

– Vi tittar på hur mönstren ser ut i bluffbolagen och för in det i vår mall. Sedan letar vi efter likadana bolag, säger Richard Damberg.

För köparen handlar det om att komma åt f-skattsedeln och använda sig av den för att suga ut det sista ur företaget genom ekonomisk brottslighet.

Pia Bergman, nationell samordnare mot grov ekonomisk brottslighet på Skatteverket, konstaterar att byggbranschen alltid är överrepresenterad i dessa sammanhang.

– Förklaringen är att det finns jättemycket pengar i byggbranschen och väldigt många byggföretag.

Ett vanligt kriminellt upplägg är att utnyttja ett aktiebolag för ekonomisk brottslighet på olika sätt och sedan försätta det i konkurs.

– Det är vanligt med annonser om företag som är till salu för att de börjar bli olönsamma. För köparen handlar det om att komma åt f-skattsedeln och använda sig av den för att suga ut det sista ur företaget genom ekonomisk brottslighet, förklarar Pia Bergman.

Fuskande företag stort problem på byggena – Nu byter Skatteverket fokus

Det kan exempelvis ske genom att låtsasanställa en massa personer som aldrig utför något arbete för att efter konkursen få ut felaktiga lönebidrag.

Det kan också vara att ställa ut falska kontrolluppgifter, som ger de kriminella personerna kreditvärdigheter. De kan användas som förklaring till hur de försörjer sig och för att få sjukpenning eller för kreditbedrägerier.

En tredje form av bedrägerier är att ställa ut osanna fakturor från företaget, som då ofta har så kallade målvakter i styrelsen. Fakturorna kan köpas av andra företag för att till exempel dölja svartarbete.

– Det finns därför ett behov hos kriminella aktörer att komma över bolag som är på fallrepet, summerar Pia Bergman.

VVS-företagare friad från bokföringsbrott – mot alla odds

– I bland finns det också en vilja hos företagare, som har bedrivit en seriös verksamhet, att på ett enkelt sätt göra sig av med bolaget. Det kan på olika sätt vara knepigt att avveckla företag.

Ofta kännetecknas det här av att det kommer någon form av målvaktsstyrelse in i bilden. Personerna som köper på riktigt och de som sitter i styrelsen är inte desamma.

– Överlevnaden för de här företagen är sedan per definition ganska kort.

Bokföring saknas i regel för perioden mellan ägarskiftet och konkursen.

Hur gör Skatteverket för att förhindra det här?

– Vi försöker att riskvärdera företag när de till exempel får en ny styrelse och samtidigt börjar gå sämre. Om det finns tecken på att det är en målvaktsstyrelse bevakar vi företaget på olika sätt.

Några varningstecken är att styrelseledamöterna inte har någon egen taxerad inkomst, att de är väldigt unga personer eller att de nyligen har kommit in i landet.

– Om det sedan kommer kontrolluppgifter från det här företaget ökar risken för att de är falska. Vi undersöker också vilka affärskontakter som företaget har. Gör de verkliga affärer eller är de fejkade för att dölja svarta pengar?

Under ett par månader töms bolaget på alla tillgångar. Sedan slänger man bokföringen och registrerar en målvakt i bolagets styrelse.

Henrik Lundin, strategisk ekorevisor på Ekobrottsmyndigheten, beskriver ett vanligtscenario för kriminella där man använder sig av bolag med målvakter i styrelsen som sedan sätts i konkurs.

– Företaget kan ha pågående kontrakt och ska göra klart vissa arbeten. Sedan betalar man inte ut några löner medan man lägger beslag på betalningen av eventuella kundfakturor som ramlar in. Därefter slänger man bokföringen. En klassisk bolagstömning.

– Antingen är det de gamla ägarna som är ansvariga för bedrägeriet eller så är köparna ekonomiska brottslingar, som tar över ett bolag på ruinens brant och kramar ur det sista ur det. De tar in de likvider företaget får, men utan att betala de kostnader som uppstår. Under ett par månader töms bolaget på alla tillgångar. Sedan slänger man bokföringen och registrerar en målvakt i bolagets styrelse.

Dessa bolag är väldigt billiga att köpa.

– Om skulderna är större än tillgångarna kan du få köpa bolagen för en krona, säger Henrik Lundin.

Har upplägget med målvaktsstyrelser blivit vanligare?

– Det har blivit vanligare att man använder personer som inte är medborgare i Sverige. Dessutom har man börjat använda stulna identiteter och utnyttjar dem som målvakter. Det fanns inte alls förut och därmed har det blivit svårare att utreda den här typen av brott, säger Henrik Lundin.

Ett problem i sammanhanget är att revisionsplikten för mindre bolag togs bort för några år sedan.

– Därmed finns det ingen som helst kontroll från någon seriös aktör när du startar ett bolag och går ut på den öppna marknaden. Det problemet måste man på något sätt ta tag i genom lagstiftning. Det kan man göra på flera sätt, till exempel genom att återinföra revisionsplikten eller ett krav på att alla aktiebolag måste ha en auktoriserad redovisningskonsult, säger Henrik Lundin.

En revisor eller redovisningskonsult skulle då kunna reagera på misstänkta styrelseförändringar. Ett annat sätt är att ge Bolagsverket en utökad kontrollfunktion.

– Bolagsverket skulle då kunna snappa upp bolagsförsäljningar till målvakter och i större grad anmäla när de misstänker den typen av brottslighet.

Henrik Lundin anser även att man skulle kunna utreda ett utökat entreprenadansvar.

– Det skulle gå ut på att huvudentreprenören även är ansvarig om det kommer fram att en underentreprenör har betalat ut svarta löner. Det är ett kontroversiellt förslag. Många inom Svenskt Näringsliv var ju även kritiska mot det nyligen framlagda förslaget om att en huvudentreprenör skulle ansvara för vita löner som inte dess underentreprenörer betalat ut.