Digital tvilling sparar energi i fastigheter

”Metoden kan sänka en byggnads klimatavtryck samtidigt som systemet säkerställer ett bra inomhusklimat.” Det säger Anders Kallebo, som använder artificiell intelligens.

I lokaler på Södermalm i Stockholm huserar Myrspoven tillsammans med ett antal andra unga och kreativa företag. Här luktar det fortfarande oljefärg om målningarna som en gallerist ställer ut i lokalerna och här spelas det pingis för fullt i samlingsrummet.

När robotarna tar över

I företagets arbetsrum står datorerna uppställda på rad. På väggen hänger ett antal whiteboards fullritade med formler, figurer och uppslag.

Anders Kallebo, en av Myrspovens grundare, visar hur värme och ventilation styrs på en förskola i Stockholm som ägs av Sisab (Skolfastigheter i Stockholm).

Myrspovens system arbetar inte utifrån fysikens lagar, utan samlar in och sorterar tillgängliga data, baserat på inmatade formler. Samtidigt är systemet beroende av vad man stoppar in i det.

– Metoden kan sänka en byggnads klimatavtryck samtidigt som systemet säkerställer ett bra inomhusklimat, förklarar Anders Kallebo.

– Det blir miljarder olika kombinationer och vi tar data till vår AI-modul, som hittar subtila mönster i informationen. Sen skapas en digital tvilling, en virtuell byggnad som används för en stor mängd tester, säger Anders Kallebo, som beskriver det som en lyckträff när han och medgrundaren Johan Brunius fick kontakt med Sisab, som ligger långt framme med digitalisering.

Spjutspetsteknik ger Sveriges modernaste ekohus

Det hela började med att Anders Kallebo, som i botten är maskiningenjör, men har jobbat mycket med energieffektivisering av fastigheter, hade en idé om hur man med artificiell intelligens skulle kunna analysera de stora mängder data som byggnader producerar.

Han tog kontakt med Johan Brunius och så föddes företaget Myrspoven, döpt efter världens mest energieffektiva fågel. Den klarar att flyga 11 000 kilometer nonstop från Alaska till Nya Zeeland.

I dag har Myrspoven två anställda, som bägge är datautvecklare, men företaget behöver anställa många fler och kommer inom några år ha ett 40-tal anställda enligt planerna, varav flera med energibakgrund.

Anders Kallebo räknar med att Myrspoven blir ett globalt företag, eftersom det inte spelar någon roll om byggnaden som ska styras finns i Dubai, Dublin eller Duvemåla.

– Nu har vi även satt in koldioxidgivare på förskolan. Då får vi ytterligare mätpunkter att kontrollera och kan då även styra flödena i ventilationen. Fram till dess är det temperaturen som vi har styrt, förklarar Anders Kallebo.

Hur hanterar ni situationer där inomhustemperaturen exempelvis går ner till 18 grader?

– Det kan ju vara någon som har öppnat ett fönster och då försöker systemet kompensera för detta för att få rätt temperatur, men det är inte säkert att systemet klarar av att leverera, säger Anders Kallebo. Än så länge går han in manuellt och övervakar systemet, flera gånger per dag alla dagar i veckan.

– Men det är absolut inte meningen att jag ska göra det framöver, tillägger han.

Svenskt luftreningsbolag tecknar licensavtal med Nasa

Just nu testas tekniken på en förskola och två skolor i Stockholm och i pipeline finns en stor kontorsbyggnad för Försäkringskassan på 30 000 kvadratmeter vid Telefonplan i Stockholm.

– Med vårt system slipper driftteknikerna ställa om kurvor. Deras arbete kommer att ändras, från att släcka bränder till att se mönster. Tack vare statistiken kommer han eller hon se flaskhalsarna, det vill säga vilka delar av systemet som begränsar AI från att styra ännu effektivare. Myrspovens vision är att direkt bidra till att minska de globala koldioxidfotavtrycken med en procent.

Lätta lastbilen blir smartare

– Fastighetsbranschen står för 40 procent av den globala energikonsumtionen. Att spara energi är det mest effektiva sättet att göra skillnad. Man brukar säga att den billigaste kilowattimmen är den man inte använder. Myrspovens system tillåter dessutom flexibel energianvändning, vilket är viktigt för omställningen till en förnybar energimix. Alternativet är dyra hårdvarubaserade system eller batterilager och liknande, menar Anders Kallebo.

Fotnot: AI står för artificiell intelligens.