Robban är beredd när krisen kommer

Stormen Alfrida och aktuella SVT-serien Nedsläckt land – Två vitt skilda påminnelser om hur dåligt förberedda vi är på att vara utan el. Men alla är inte lika oförberedda. 

Ordet prepper kommer från det engelska verbet ”prepare”, som betyder förbereda. Preppers förbereder sig för att kunna överleva en samhällskatastrof.

VIDEO Se Robbans film om hur du klarar dig utan el

Det finns extrema preppers som söker sig bort från civilisationen, men för Robban är prepping mer som en hobby.

Han är egen företagare i 30-årsåldern och bor i södra Norrland med sambo och hund.

– Det är omvärldsläget och klimatfrågan som driver mig att vara förberedd inför kriser. Vårt samhälle har blivit alltmer digitaliserat och därmed alltmer sårbart, säger Robban, som egentligen heter något annat.

Så fungerar huset utan värmeanläggning

Han började intressera sig för frågor om överlevnad och beredskap när han gjorde lumpen.

– Min sambo är polis så hon förstår allvaret bakom prepping, även om hon inte är lika engagerad som jag, säger Robban.

– Jag känner mig tudelad inför prepping. Mina bekanta känner inte till att jag är en prepper. Jag är medveten om att de skulle kunna hitta mina filmer på Youtube, men än har inte det skett.

Stirlingmotorn fixar el och värme i hemmet

Robban, som väljer att vara anonym i den här intervjun, framträder gärna på bild i de filmer i serien VMO Sweden (där VMO står för Vara Medveten Om) som han lagt upp på Youtube.

Filmerna har titlar som ”Min beredskap”, ”Överlevnad” och ”Elavbrott”. Robban ger, utifrån egna erfarenheter, praktiska instruktioner hur man ska klara sig i krissituationer.

Han visar bland annat upp sitt bensindrivna elverk som driver belysning och frys vid strömavbrott, ett bilbatteri med inverter som laddar hans mobil samt vedspisen som ger värme och som man kan laga mat på.

Han är med i Försvarsutbildarna, en rikstäckande frivillig försvarsorganisation med syfte att stärka totalförsvaret, men håller inga föreläsningar om överlevnadskunskap. I stället är Robbans mission att sprida information till alla intresserade via sociala nätverk som Youtube.

Rusch för rörmokare när elen kommer tillbaka

Är vår beredskap god?

– Enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska man kunna klara sig själv i 72 timmar, men de flesta kommer inse efter en ganska kort tid att vardagen blir besvärlig utan el, vatten och värme. Generellt skulle jag säga att man är mindre förberedd i storstäderna. Dels är det svårare rent praktiskt att bunkra mat, vatten med mera på grund av utrymmesbrist, sen är storstadsbon inte lika van vid samhällsstörningar som elavbrott som den som bor på landsbygden, säger han och rekommenderar alla att ha en “krislåda” hemma.

Det här är de fem viktigaste sakerna som alla bör ha hemma inför krissituationer, enligt Robban:

1. Dunkar med dricksvatten
2. Mat i form av konserver, frystorkat och skafferivaror
3. En batteridriven radio.
4. Stearin- och värmeljus och ficklampor.
5. Torr ved.

Branschen är inte riktigt redo än, med tanke på den senaste stormen och andra händelser, säger Hans Söderström, expert på installationsteknik inom VVS, på Installatörsföretagen, och tillägger:

– Har vi en klimatförändring så innebär det att vi måste ha en annan beredskap än vad vi har haft tidigare. Det handlar bland annat om frysskadesäker rörförläggning där rören är bättre isolerade mot kyla och om vattenfelsbrytare som stoppar tillflödet av vatten när strömmen kommer tillbaka.

Nästan alla VVS-installationer är beroende av el och många av dem handlar om vatten där det alltid finns en frysrisk om strömmen går vintertid.

”Sluta svartmåla vedeldningen”

Men användandet av portabla elverk och bilbatterier är inte alltid så elsäkert. I Roslagen är elverken slutsålda och flera privatpersoner har bett VVS-firmor om hjälp med anslutningen.

– Det är inte alla VVS-företag som får utföra den sortens elinstallationsarbete. Det som krävs är att VVS-företaget finns registrerat som elinstallationsföretag hos elsäkerhetsverket, säger Hans Söderström, som rekommenderar VVS-företag som utför anslutningar av till exempel reservkraftverk att registrera sig i el­säkerhetsverkets register. För att kunna göra detta krävs i sin tur att företaget måste ha tillgång till minst en person som har elinstallatörsauktorisation av lägst typ B.

Carina Jansson på Fogdö var utan ström i elva dagar. Enligt henne saknade hon framför allt tillgången till vatten. Går det här att lösa med ny teknik som inte är elberoende?

– Det är ju pumparna till den egna brunnen som ska drivas med något. Använder man solel till pumparna, behöver man någon form av ackumulering. Speciellt nu på vintern är det ju begränsat med sol, konstaterar Hans Söderström.

Vedträn skickas i protest till bostadsministern

Fredrik Runius är teknisk expert på Säker Vatten och bor på Rådmansö i Roslagen. Han och hans familj var utan el i åtta dygn.

– Vi har två kaminer att elda i och hålla värmen. Jag köpte ett bensindrivet elverk så att vi kunde sätta in en kupévärmare vid bubbelpoolen, som annars skulle ha frusit. Ett problem var att mobiltelefonerna inte fungerade, inte heller internet.

– Det är väldigt tänkvärt hur sårbar tekniken är. Frågan är vad vi som installatörer, både på el- och VVS-sidan, kan göra för att underlätta i sådana här kriser. Om man har egen brunn ska man kanske se till att man har möjlighet att koppla in den till ett elverk eller att man ska kunna cirkulera vattnet i huset. Har man ett vattenburet värmesystem, som golvvärme som jag har, är det viktigt att det inte fryser.

Det räcker inte med 72 timmar som maxgräns för hur länge man ska klara sig själv vid en krissituation. Enligt de senaste rönen är det 168 timmar som gäller.

– I Försvarsberedningens rapport ”Motståndskraft”, som kom 2018, talar man om att du som enskild individ ska klara din egen försörjning och omsorg i upp till en vecka utan stöd från myndigheter, säger Marcus Årskog, senior analytiker på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

– Samhället är sårbart och vi behöver bli bättre förberedda på att hantera följderna av allvarliga olyckor, extremt väder, it-attacker eller i värsta fall krig. Den enskildes eget ansvarstagande är viktigt för samhällets samlade förmåga att motstå och lindra konsekvenser av allvarliga störningar i samhällsfunktioner.

Solen ger energi till både el och värme

Hur ska vi bli bättre rustade inför nästa storm?

– Tänk efter och förbered dig innan, se till att du och din familj kan tillgodose behovet av värme, vatten, mat och kommunikation. Om du skulle bli isolerad på grund av hårt väder och ett långt elavbrott eller någon annan katastrof måste du kunna ta hand om dig och dina nära och kära extra väl. I en kris ska du lyssna på din lokala P4-kanal. Där får du veta viktiga detaljer om hur läget är i samhället, lokala väderprognoser, var du kan hämta vatten, vart du kan bege dig om du behöver hjälp eller om det är evakuering på gång.

Det är bra om så många invånare som möjligt har förmågan att klara sig själva i en krissituation. Det anser Fredrik Müller Hansen, handläggare på enheten för trygg energiförsörjning på Energimyndigheten.

– Det är önskvärt att så många som möjligt har en hemberedskap. Man ska kunna klara sig själv i 72 timmar när det gäller mat, vatten och värme. Men vi måste också skapa en robusthet i samhället vid stora samhällskriser, säger Fredrik Müller Hansen.

Sanitet allt viktigare fråga när klimatförändringar ger extremväder

Är Sverige förberett för kraftiga stormar som Alfrida?

– Det är en bra fråga. Man kan aldrig garantera en 100-procentigt säker elleverans. Det faller på berörda aktörer att vara så förberedda som det krävs. Och elnätsföretag har lagt ner mycket tid och pengar på att stormsäkra elnätet genom att exempelvis gräva ner ledningar, konstaterar han.

Vad finns det för skydd mot naturkatastrofer?

– Tillgång till reservkraft, som till exempel portabla elverk, är viktig. Något som blev tydligt i samband med stormen Gudrun. Rent generellt kan man säga att tillgång till reservkraft är viktig, särskilt kopplad till samhällsviktig verksamhet.

– Post- och telestyrelsen har beslutat att från och med 2020 ska basstationerna för mobiltelefoni ha reservkraft. Möjligheten att kunna kommunicera är otroligt viktig i en krissituation.