Myndighet sågar kyl- och värmepumputbildning

Utbildningen till kyl- och värmepumptekniker i Katrineholm fick kalla handen från Myndigheten för yrkeshögskolan. Lärarna är inte koordinerade med varandra, uppföljningen om hur många som får jobb fungerar inte och värdegrundsarbetet får också kritik. 

”Distans och halvfart gör att man kan kombinera studier med arbete”

Myndigheten ger utbildningen det lägsta betyget på en fyragradig skala. 

– Beslutet är inte korrekt. Utredaren skriver att utbildningen har bristande kvalitet, men inget om  hur vi ska åtgärda den. Vår ledningsgrupp har underkänt rapporten. Vi kommer gå vidare med detta, säger Jörgen Björklund tidigare utbildningsansvarig, numera affärsutvecklare på Insu, är upprörd över myndighetens påstående och tillägger: 

– Skolan har samma upplägg för utbildningen till VVS-ingenjör i Göteborg, men där har vi fått gott betyg av myndigheten.  

Men Myndigheten för yrkeshögskolan kritiserar utbildningen till kyl- och värmepumptekniker på flera områden, bland annat att värdegrundsarbetet borde ”skapa förutsättningar för en jämnare könsfördelning”. 

– När det gäller IUC:s utbildning har den bristande kvaliteten varit en avgörande faktor, säger Johan Lindahl, pressansvarig på Myndigheten för yrkeshögskolan.   

2017 var det bara 16 studerande som startade till 30 beviljade platser på IUC:s utbildning till kyl- och värmepumptekniker.  

Installationskompetens med extra allt

– Svårigheten att fylla platserna är en av de största utmaningarna med de här utbildningarna. Många platser förblir outnyttjade och det har även ställts in utbildningar. Jag skulle därför säga att även branschen har en del att jobba med för att antalet utbildningsplatser ska kunna öka, säger Johan Lindahl.

I granskningsrapporten står också följande:  

”Utbildningen har inga kvinnliga studerande. Anordnaren har tidigare gjort insatser för att rekrytera kvinnor och inte lyckats, och gör nu inga insatser. Utbildningsanordnaren berättar vid besöket att utbildningen inte passar för kvinnliga studerande.” 

Jens Albrektsson, vd för Insu och chef för kompetens och utbildning på Installatörsföretagen, vill inte kommentera det som hänt på skolan, men tillägger:

– Däremot är vi på Installatörsföretagen helt övertygade om att vår bransch och dess yrkesroller passar alla, säger Jens Albrektsson.

Kompetensbrist tvingar kylbranschen hitta alternativ

Jörgen Björklund, som var utbildningsansvarig på IUC (som senare blev Insu) när uttalandet om att utbildningen inte passar för kvinnliga studerande, skulle ha gjorts, vill inte alls kännas vid det.

– Det är ingen som har sagt så överhuvudtaget. Ledningsgruppen för utbildningen känner inte igen något alls i det han skriver, säger han. 

– Vi kan inte tvinga branschen att anställa någon viss kategori av människor, som kvinnor. De som söker hos oss blir antagna om de uppfyller kraven enligt lagar och regelverk från Myndigheten för yrkeshögskolan, menar Jörgen Björklund. 

Samtidigt lyckas ni ju inte fylla utbildningsplatserna.  

– Ja, det stämmer, den klassen blev inte fylld, men genomfördes.  Nästkommande start för hösten 2018 blev inställd på grund av för få sökande. Vi tror att söktrycket är lågt beroende av att branschen anställer folk och lär upp dem själva. Kylbranschen måste gå ut och säga att det här är ett yrke som passar både män och kvinnor. 

”VVS-branschen är bättre än sitt machorykte”

Men de andra skolorna där man kan utbilda sig till kyl- och värmepumptekniker har kvinnor på sina utbildningar.

Hos exempelvis Karlssons Climate i Eslöv var 4 av 29 antagna kvinnor vid förra årets antagning. 

– Vi har också haft några tjejer som passerat igenom utbildningen. Men det är inte speciellt vanligt att tjejer söker sig till den. Vi får inte positivt särbehandla någon grupp, utan alla behandlas lika i antagningsprocessen. Vi kan inte tvinga en viss grupp att söka ett speciellt yrke. Vi får fortsätta arbeta med branschen så att yrket attraherar fler kvinnor, säger Jörgen Björklund.