”Det lär bli ännu mer jobb i vår”

Carina blev inte bara av med strömmen – utan alla VVS-funktioner man är van vid i ett hem. Dessutom möter vi Calle Paulsson på Väddö Rör vars Ång-Janne gick varm och Stefan Larsson som tror att en mycket jobb väntar efter Alfrida när värmen kommer.

VIDEO: Se videon från Carina Jansson på Fogdö

På nyårsafton 2018 rörde sig ett intensivt lågtryck med kraftiga nordvindar från Island mot Skandinavien och under nyårsdagen 2019 nådde det Roslagen.

Rusch för rörmokare när elen kommer tillbaka

På Singö nådde byvindar upp till 44,2 meter per sekund. Gränsen för orkan är 32,7 meter per sekund.

Förödelsen efter stormen Alfrida syns tydligt utmed den slingriga vägen till Carina Jansson på Fogdö, grannö till Singö.

Granar och tallar ligger fällda likt plocke­pinn, de förrädiska rotvältorna sticker upp lite varstans och utmed vägkanten arbetar installatörer i gula västar med ledningar som fallit till marken.

Vi parkerar på betryggande avstånd från en fem meter hög rotvälta, medan Carina Jansson och papillonen Totte inväntar oss med öppen dörr, den bistra kylan till trots.

Stirlingmotor fixar el och värme i hemmet

Det är tio minusgrader ute och ett stenkast nedanför det arkitektritade huset glimmar isen i solskenet över Ålands hav.

– Här i havet fick vi hämta vatten till toaletten. Det är förmodligen inte så många som tänker på att en toalett är beroende av el, men det har jag verkligen insett nu. Tack och lov att vi har så nära till vatten, säger Carina och pekar ut mot havet.

– Vi hade strömavbrott väldigt länge, i elva dagar. Efter tio dagar fick vi låna ett el-aggregat av Vattenfall, men det höll bara i några timmar. Vi har haft strömavbrott förut, men aldrig så här länge, säger Carina, som är mycket upprörd över den dåliga informationen från Vattenfall centralt.

– Vattenfall kunde ha skickat ett sms och berättat vad som hände. Vi fick ingen information överhuvudtaget. Men killarna från Vattenfall som var här ute och röjde var helt fantastiska. De jobbade 16–17 timmar i sträck.

Det räcker med att titta sig omkring i området för att inse vilka naturkrafter som varit i farten. Överallt fällda träd, mest gran och tall, men familjen Jansson klarade sig utan några skador på huset.

– Vi har bott här i 35 år och aldrig varit med om något liknande, säger Carina och tillägger att hon tror att fler stormar är att vänta framöver på grund av klimat­förändringarna.

De funderar på att skaffa ett elverk och en gasolvärmare för att vara bättre för­beredda till nästa gång.

– När nästa storm kommer ska jag se till att ha dunkar med vatten. Dessutom vore det inte en så dum idé att bygga ett nytt utedass, eftersom vi är många i familjen när alla är samlade. Vi har tre barn och fem barnbarn, om alla är samlade blir det jobbigt att bära upp hinkar från havet till WC:n.

Vedspisupproret sprider sig

För att hålla värmen stängde Carina och hennes man Per-Olof alla rum, utom köket där de njöt av värmen från vedspisen och läste böcker i ficklampornas sken samtidigt som de lyssnade på den batteridrivna transistorradion.

I sovrummet, där det bara fanns en iskall radiator, var det desto svalare med en temperatur på omkring 12–14 grader.

– Och vi kunde ju inte lämna huset utan värme, vi var tvungna att hålla vedspisen igång för att inte huset skulle bli helt utkylt, konstaterar Carina.

Förutom vedspis och braskamin är de flesta VVS-installationer beroende av elektricitet. Familjen Jansson har en elpanna, men för att det ska bli värme i radiatorerna krävs en cirkulationspump.

Pumpar är också en förutsättning för att det ska komma vatten i köksblandaren och en WC fungerar inte utan en vattenpump.

Flera gånger om dagen hämtade Carina vatten i isrännan vid strandkanten med en hink och fyllde på WC:n för att kunna spola efter toabesöket.

– Vatten är den funktion som det är svårast att klara sig utan. Man är helt handfallen utan dricksvatten, dusch och toa, säger Carina.

Ång-Janne fixar proppen

Ett stort rökmoln pulserar ut över en av Väddös landsvägar. Men det är ingen fara, det är bara Calle Paulsson på Väddö Rör som har dragit igång den gamla trotjänaren Ång-Janne.

– Jag brukar ta fram Ång-Janne så här års, eftersom det inte finns något bättre att tina isproppar med, ropar Calle Paulsson och försöker överrösta den ganska högljudda ångmaskinen som Calle köpte begagnad i början av 90-talet.

– Jag har ingen aning om hur gammal den är, men Ång-Janne är absolut det mest effektiva sättet att ta bort isproppar, som är en tickande bomb härute.

Norrtälje är den kommun som har flest fritidshus i landet och Calle har haft bråda dagar med mycket VVS-jobb, både före och efter Alfrida. Det har handlat om att tappa ner fritidshus och sen tappa på dem igen när strömmen kommit tillbaka.

– Fritidshusägarna brukar höra av sig i april så då brukar det normalt vara mycket att göra. Men i år kommer det bli hur mycket som helst.

Vid sidan av VVS-verksamheten driver Calle och hans fru Karin Paulsson ett litet jordbruk, med 30 får, 25 höns, fyra hundar, två katter och biodling. Att vara mångsysslare är ett måste för många småföretagare på landsbygden, så även för familjen Paulsson på Väddö. De är med andra ord vana att klara sig själva.

– Vi var utan el i tretton dagar på grund av Alfrida, men företaget fick snabbt tillbaka strömmen, säger Calle, som också lyckades få tag på ett av de sista elverken som fanns att uppbringa i Norrtälje dagen efter stormen.

Väddö VVS blev traktens samlingslokal. Där fanns el, vattenburen värme i alla rum via bergvärmen, spis och sängar. Grannarna kom hit för att hämta vatten, ladda mobilen, duscha och gå på toaletten.

– Hemma fick jag igång cirkulationspumparna till vedpannan, tack vare ett bilbatteri med inverter, annars hade huset snabbt blivit utkylt.

På stormnatten vaknade Calle klockan tre av blåsten, då hade inte träden börjat falla. Men en halvtimme senare hörde han ett skrämmande ljud.

– Jag har aldrig hört något liknande förut. Det var riktigt otäckt och lät ungefär som ett lokomotiv som gick fram i skogen. Men det var alltså träden som ramlade.

– Vi har drabbats av stormar förr här på Väddö, men aldrig i den här omfattningen, säger Calle och pekar ut genom fönstret där det som före nyår var en skog nu ser ut som ett kalhygge.

– Det är faktiskt bara en generation sen som vi fick el i Sverige. Vi får ta reda på hur folk klarade sig utan el då.

Till nästa storm kommer Calle också seriekoppla luft/vattenvärmepumpen, som går på 3-fas, med en liten varmvattenberedare på 230 volt så att han driva den med elverket. Dessutom ska han skaffa en 230 volts sänkpump.

– Då får vi både varmvatten och värme, konstaterar Calle.

– Och det funkade jättebra att laga mat på vedpannan, som har en liten spishäll, tillägger Karin.

Hur är det då med vår beredskap, är den god?

– Jag är lite kluven. Vattenfalls­grabbarna som är här ute och röjer har jag bara gott att säga om, men ledningen på Vattenfall är en katastrof. Den information som vi har fått från Vattenfall har genomgående varit felaktig, säger Calle.

Risk för vattenskador när kylan släpper

Stormar som Alfrida ger oss mer jobb, konstaterar Stefan Larsson, del­ägare i Hallstavik VVS, medan han fixar kaffe i företagets lunchrum, strax utanför Hallsta, som man säger här.

– Det är väldigt mycket kullblåst, konstaterar han, men inväntar den stora efterfrågan på VVS-tjänster till i vår. Då får Stefan och de andra VVS-montörerna ta hand om sönderfrusna ledningar och vattenskador som uppstår i hus som stått länge utan uppvärmning.

Jonas Andersson, den andre delägaren, säger att det har varit en hel del jobb som är relaterade till stormen Alfrida.

– Det har varit vattenpumpar som frusit sönder och vi har fått dra provisoriska värmekablar för att inte tappvattnet ska frysa.

– Jo, säger Stefan Larsson på inandning, det lär bli ännu mer jobb i vår när sommargästerna åker ut till sina stugor och upptäcker att ledningarna frusit sönder. Vissa husägare verkar inte ens fatta att det blir vinter varje år. Medan andra är väl förberedda med motorsågar och elverk.

– Klimatförändringarna har gjort att det blivit mycket varmt på sommaren och väldigt blåsigt på vintern. Vädret har blivit mer extremt.

Vad anser då Stefan Larsson om beredskapen i landet?

– Om det här med klimatförändringarna stämmer så har vi en jävligt dålig beredskap, säger han.

Mer tinartips i kylan

För exakt 300 år sedan härjade ryssarna i Roslagen. De plundrade och brände ner civilbefolkningens hem och gårdar för att tvinga den svenska regeringen till eftergifter i fredsför­handlingar.

Nu är det inte ryssar, utan stormar och orkaner som drabbar rospiggarna. Men, enligt konstnären Albert Engström, som hade en ateljé i Grisslehamn, var rospiggarna en egen sort, som överlevde utmed den karga kusten tack vare seghet, finurlighet och hårdhänt humor.

Carina Jansson på Fogdö kvalar med säkerhet in i Albert Engströms definition av en äkta rospigg, även om hon inte är barnfödd här. Strax efter att hon gått i pension kände hon sig trött och orkeslös. När hon inte längre fick någon luft åkte hon in till sjukhus.

– Det visade sig att jag haft en hjärtinfarkt i elva dagar. De fick operera och öppna upp allt, varenda kärl var trasigt och fick bytas ut. De var förundrade över att jag gått i elva dagar med hjärt­infarkt.

Klarar man en hjärtinfarkt i elva dagar, så klarar man ett strömavbrott i elva dagar.

Fakta/Beredskap

• Stormen Alfrida drog in över bland annat Roslagen, Åland, Finland och Baltikum på natten mellan den 1–2 januari 2019. SMHI brukar namnge stormar efter namnsdagen den aktuella dagen. Men namnet Svea var upptaget och därför döptes den här stormen efter namnsdagen den 3 januari, Alfrida. Vindhastigheten i Roslagen låg i genomsnitt på 29,4 meter per sekund, med byvindar som översteg orkanstyrka på 32,7 meter per sekund.
• 100 000 hushåll i Roslagen blev strömlösa, varav flera långvariga strömavbrott på upp till 14 dagar.
• I Roslagen orsakade Alfrida omfattande trädfällning och långvariga strömavbrott. Enligt Skogsstyrelsen fälldes omkring 500 000 kubikmeter skog. Men under stormen Gudrun i januari 2005 fälldes mer än 100 gånger så stora volymer med cirka 75 miljoner kubikmeter skog.
• Hälften av de punkter som MSB räknar upp som hot mot samhället inträffade i samband med stormen Alfrida: elstörningar, extremt väder, hot mot livsmedel och dricksvatten, IT-störningar och informationssäkerhet, telestörningar, transportstörningar och värmeavbrott.