Så mycket tjänar VVS-montörer tio år efter gymnasiet

Bäst i klassen. VVS- och fastighetsprogrammet ger högst snittlön av yrkesprogrammen. Här är hela listan.

I en artikel på DN-debatt klargör debattörer från Svenskt Näringsliv hur stor betydelse valet av gymnasieprogram har för framtida lön och sysselsättning. Statistiken, som kommer från SCB, visar att yrkesförberedande program inom bygg, energi och el samt teknikprogrammet ger klart högst snittinkomst.

Stora skillnader i landet: Här tjänar VVS-montörerna bäst

Så här ser snittlönen ut för yrkesprogram tio år efter gymnasiet. (Statistik från SCB):

Energiprogrammet (motsvarande dagens VVS- och fastighetsprogram): 307 000 kr

Byggprogrammet: 295 000 kr

Teknikprogrammet: 291 000 kr

Elprogrammet (motsvarande dagens El- och energiprogram): 291 000 kr

Fordonsprogrammet: 280 000 kr

Industriprogrammet: 273 000 kr

Handels- och administrationsprogrammet: 245 000 kr

Naturbruksprogrammet: 230 000 kr

Hotell- och restaurangprogrammet: 228 000 kr

Omvårdnadsprogrammet: 228 000 kr

Hantverksprogrammet: 224 000 kr

Barn- och fritidsprogrammet: 219 000 kr

Livsmedelsprogrammet. 214 000 kr

Svenskar populära i Norge: Så mycket mer skulle du tjäna

Men valet av program är inte den enda faktorn som avgör. Variationen i lön och anställningsgrad är dessutom stor mellan olika regioner i landet och även mellan olika skolor.

I Sverige brister det i matchning mellan utbud och efterfrågan på kompetent arbetskraft. Det leder till att företagen söker medarbetare samtidigt som ungdomsarbetslösheten är hög. Debattörerna efterlyser därför bättre information till föräldrar och elever, och uppmanar alla som står inför gymnasievalet att noga överväga vilket program och vilken skola som verkar bäst.

Så mycket är teknikavtalet värt

Claudia Marcks, rektor på Refis, rörentreprenörernas friskola i Stockholm, släpper årligen ut elever som i mycket hög grad för jobb inom VVS-branschen. Den senaste siffran är 93,6 procent.

– Det är ett resultat av ett gott samarbete med branschen, att eleverna får bra träning och kunskapsunderlag på skolan, och att dem förbereds väl för arbetslivet och yrket i stort. Vi har bra uppföljning, konsekvenstänk, elevhälsa och ordning. Det funkar helt enkelt, säger Claudia Marks

Hennes råd till elever och föräldrar är att de ska titta noga på undersökningar och enkäter inför sitt val.

Elevkårsordföranden: ”Unga är rädda för att binda sig till ett arbete livet ut”

– Att välja en skola ägd av branschen är förstås en fördel. Därutöver finns kvalitetsutmärkelser, som till exempel Förstklassig Skola, och dessa ska man alltid välja först. Besök skolorna innan, gå på öppet hus, läs Skolinspektionens beslut, gå in på hemsidorna och följ sociala medier för att få en bättre bild av både yrket och skolan, säger Claudia Marks.

Installatörsföretagen tar över Refis

Pär Lundström, Installatörsföretagens expert på yrkesutbildning, är inte förvånad över de faktum som debattörerna pekar på.

– En yrkesteknisk utbildning på gymnasiet ger bättre avkastning än en samhällsvetenskaplig utbildning från universitetet.  VVS- teknik, el, bygg eller fordonsteknik, samtliga ger bättre utfall. Fler jobb och högre lön helt enkelt, säger Pär Lundström

Han menar att installationsyrken är värda att satsa på, inte enbart för den höga snittinkomsten, utan också för de många valmöjligheter som öppnar sig.

– Har du ambitionen kan du ta dig precis hur långt som helst. Det är fullt möjligt att börja som installatör och sluta som vd. Både el- och VVS-installation bygger på problemlösning och logiskt tänkande och då är det också lätt att läsa vidare om man så vill.

Akut brist: Fram till 2025 behöver installationsbranschen anställa 5 600-10 800

Att skolornas varierar avsevärt, även inom samma yrkesprogram, tror Pär Lundström beror till stor del på graden av samarbete med branschföretag.

– Om samarbetet mellan företagen och skolan inte fungerar, samtidigt som lärarna inte har rätt kunnande och lokalerna inte är bra, så blir det stora skillnader för eleverna i slutändan, säger Pär Lundström.