“Använda nära noll-begreppet utan att skärpa reglerna är lurendrejeri”

Lotta Bångens på Energieffektiviseringsföretagen sågar Boverkets nära noll-lagstiftning.

– För att få kalla något för en “nära-nollbyggnad” borde energianvändningen vara nära noll. Problemet med byggreglerna är dessutom att de inte ställer krav på själva byggnaderna utan inkluderar även uppvärmningsystemet och att värmepumpar premieras. En kall vinterdag kommer ett hus med värmepump kräva mycket effekt från ren elvärme. Här har det blivit tokigt i reglerna och det måste Boverket justera.

Läs mer: 15 år gamla hus i Hammarby sjöstad använder dubbelt så mycket som föreskrivs

Det säger Lotta Bångens, vd för Energieffektiviseringsföretagen med anledning av att övergångreglerna för nära noll upphör vid årsskiftet. Lagstiftningen infördes 1 juli 2017 och innebär att man slutar referera till levererad energi till en byggnad och istället pratar om primärenergi. Fram till nu har man kunnat uttrycka energiprestanda både i primärenergital och den gamla termen “specifik energianvändning”. Från 1 januari är det bara primärenergital som gäller. Reglerna ger en primärenergifaktor till el, fjärrvärme, fjärrkyla, biobränsle, olja och gas.

Läs mer: Trots hållbarhetsprofil – flera hus i Norra Djurgårdsstaden klarar inte energimålen

– Det olyckliga är att man har satt en för låg faktor på elen. Om du tar ett fjärrvärmehus som använder 100 kWh per kvadratmeter och jämför det med ett hus med värmepump där du får ut 3 kWh värme per kilowattimme el du stoppar in, då ser det ut som att huset med värmepump är mycket bättre. Men så är det ju inte. Huset är det ingen skillnad på.

Hur borde regler vara utformade?

– Vi vill att man tittar på den använda energin i byggnaden och att det ska vara tuffa krav på effektbehov. Vi vill att byggnader under kalla dagar inte ska bidra till effektbrist i det svenska energisystemet.

Läs mer: Oaceptabelt att nya bostäder läcker energi

Effektreglering i ett energisystem med allt högre andel förnybar energi är en utmaning. Det kan handla både om överproduktion när det blåser mycket eller om höga effektuttag, till exempel om alla ska ladda sina elbilar samtidigt under en köldknäpp.

– Vi vill att man ska ställa krav på effektutnyttjandet i byggnader och inte bara vintertid. Får vi varmare somrar kommer vi få effekttoppar även på sommaren. Då är det bra om byggnaderna är rustade.