Här krävs största möjliga tystnad

Intresset för att skapa en bra ljudmiljö inomhus har ökat på senare år. Filmstaden Täby är exempel på hur det kan gå till. Vi gick på bio för att spana in tysta installationer.

I största salongen i Filmstaden Täby hörs inte om en knappnål faller. Klappar man hårt i händerna försvinner ljudet snabbt, på grund av den korta efterklangstiden.

I den här moderna biosalongen är ljudkraven extra höga. Men efterfrågan på bra ljudmiljö ökar även i andra lokaler och bostäder, menar experter på området.

– Det är nästan regel numera med ljudklass B, vilket är högre krav än BBR, i de projekt vi arbetar med. Det gäller både nybyggnation och renovering, säger Bengt Johansson, chef för avdelningen ljud och vibration hos konsultbolaget ÅF.

Läs mer: Företag fick återta bullrande värmepump

Han visar runt i filmstaden i Täby centrum där han och kollegorna ritat och simulerat konstruktioner och installationer som ska ge bästa möjliga ljudförutsättningar.

Alla salonger står avfjädrade mot husets bjälklag, för att stoppa stomljud.

Biosalongernas innerväggar och -tak är täckta av svarta akustikplattor. Bakom dem finns diffusorer och ljud­absorbenter av olika tjocklek, som är platsbyggda i trä. Innanför dessa finns gipsväggar.

– Akustiken är anpassad efter de högtalare som används här, för THX-ljud. Vi har byggt 3D-modeller i datorn där det går att lägga in alla komponenter, för att skapa bra efterklangstid och reflexmönster för ljudet härinne. Det går till och med att lyssna i förväg i datorn, säger Bengt Johansson.

En förutsättning för att filmerna ska låta bra är att inga störande ljud tar sig in till biosalongen, som har 162 sitt­platser i tio rader.

Därför är det viktigt att även jobba med de tekniska installationerna. Ventilationen måste vara tyst, alla genomföringar tätade och värmesystemet får inte överföra ljud till radiatorerna.

Nära golvet, bakom varje biografstol finns en rund lucka med galler för. Här kommer tilluften in från fördelningslådan bakom kulisserna.

Vi går in i utrymmet under stolsraderna där en ventilationskanal mynnar ut genom två öppningar.

Ventilationsluften skapar ett svagt övertryck i den täta fördelningslådan. Därifrån sipprar sedan luften ut med mycket låg hastighet genom luckorna under stolarna.

Koldioxidhalten i luften styr flödet. I ventilationskanalen finns också ljuddämpare, för att hindra ljud från att överföras till andra salonger.

Läs mer: Därför får värmepumpen fortsätta bullra

– När det är fullt med folk i biosalongen blir det också mycket värme, och då måste stora mängder luft passera. Så utmaningen har varit att få in mycket luft på ett väldigt tyst sätt, säger Bengt Johansson.

Arbetet verkar ha lyckats. Under de fem år som Filmstaden varit i drift har det inte varit några klagomål från butikerna på våningen under, berättar Gustav Blomdahl, tillförordnad biografchef.

Det är också stor skillnad mot den gamla filmstaden, som stängde när den nya öppnade.

– Det är mycket bättre ljudkvalitet här. Det hörs inga ljud ut från salongerna, och inte heller till angränsande salonger. I den gamla filmstaden hade vi en skylt i gången in till personalrummet att vi skulle vara tysta. Det behövs inte här, säger Gustav Blomdahl.

För den som behöver en paus från vardagslivets slammer är det behagligt att sätta sig ner en stund i den tysta biosalongen.

Så här tyst behöver det dock inte vara i alla lokaler, enligt akustikexperten.

– Om vi bygger en hörsal som ska fungera för oförstärkt tal vill vi inte ha ljudet dämpat så här. Då ska det vara fler ljudreflekterande ytor, så att vi får ut ljudet. Det gäller att skapa rätt akustik för rätt plats, säger Bengt Johansson.

Han menar att det i kontorslandskap till och med kan vara lämpligt att inte dämpa ljudet för mycket. Ofta stör sig män-niskor på att de hör andra prata på kontoret.

Ett visst mått av bakgrundsljud, som maskerar störande prat, kan då vara på sin plats. Det handlar i så fall om låga ljudnivåer, mellan 35 och 40 dBA.

Christian Simmons, akustikexpert hos Simmons akustik och utveckling, menar att störning från flera bullerkällor generellt blir en större störning. Men det finns undantag.

– I kontorslandskap stör andra personers prat möjligheten att arbeta koncentrerat, särskilt om man uppfattar vad som sägs utan att ha nytta av informationen. Då kan ett svagt bakgrundsljud, till exempel från ventilation eller trafik, maskera talet. Men en bättre åtgärd är att skapa mötesutrymmen och rutiner för att undvika att kollegor stör varandra, säger Christian Simmons.

Olika ljudkällor med samma dB(A)-värde kan upplevas olika störande. Varierande och tonala ljud (som prat) stör exempelvis mer än stabila ljud över ett brett frekvensområde (som suset från ventilation).

Därför ställer också BBR och standarden SS 25267/68 hårdare krav på varierande ljud.

Både Christian Simmons och Bengt Johansson menar att människor generellt störs mest av buller från trafik och grannar.

Infraljud från trafik är svåra att isolera bort. Slammer från människors aktiviteter i köpcentrum och skolor går enklare att göra något åt.

Läs mer: Mindre störande ljud med ny ventilationsteknik

Största utmaningen är då att övertyga de som håller i ekonomin om att åtgärderna är viktiga. Ett argument är att ljudmiljön påverkar människors trivsel och prestation.

I ett köpcentrum kan ökad trivsel leda till att besökarna handlar mer.

– Hjärnan arbetar konstant med att analysera alla intryck, och det är bara en promille av alla intryck som vi är medvetna om. Om hjärnan får för mycket att analysera blir vi väldigt trötta och presterar sämre, exempelvis i skolan, säger Bengt Johansson.

Forskare har sett samband mellan buller och hjärt-kärlsjukdomar. Till exempel har studier vid institutet för miljömedicin på Karolinska institutet, visat att risken för högt blodtryck ökar när människor utsätts för flygbuller.

Kopplingen var starkast för män. För kvinnor uppmättes i stället högre nivåer av stresshormonet kortisol.

Mängden stimuli påverkar också hur störda människor blir. Är vi redan stressade upplevs ytterligare störningar som jobbigare.

Därför kan det bli problem i kontorslandskap och bullriga skolmiljöer, enligt forskarna.

Studier visar att barn som utsätts för flygbuller presterar sämre på inlärningstester än andra barn. Det är alltså viktigt att exempelvis klassrum har bra akustisk miljö.

På tredje plats bland ljud som stör människor kommer ventilationsbuller. Lyckligtvis går utvecklingen åt rätt håll här.

– Fläktaggregat är ofta imponerande tysta i dag. Där har tekniken kommit långt. För 20 år sedan byggdes fläktrum med flytande golv, för att ta bort ljuden. Numera är det inbyggt i aggregaten, säger Bengt Johansson.

Andra installationer som kan störa är värmestammar, värmepumpar, kylar och frysar. Bergvärmepumpar och kompressorer kan skapa irriterande stomljud. För att undvika det behöver installationerna ibland stå på fjädrar.

– Men moderna direktdrivna kammarfläktar och värmepumpar med roterande kompressorer (i stället för kolvkompressorer) har bidragit till att minska ljudalstringen i installationerna, säger Christian Simmons.

Att montera installationer på rätt sätt är också viktigt för ljudmiljön.

Bengt Johansson har nyligen diskuterat med en uppdragsgivare hur installationerna för vatten, avlopp och värme ska sättas fast i schakten i ett bostadshus.

Förslaget var att fästa installationerna i de lätta schaktväggarna av gips.

– Men det får man inte göra, för då kommer det in ljud. I stället ska man fästa installationerna, avvibrerade, i de tunga byggnadsdelarna och bjälklaget, säger Bengt Johansson.

I biosalongen i Täby får besökarna varken störas av ventilationen eller av ljud från radiatorerna på väggarna. Alla radiatorrör bryts med flexibel slang, för att hindra vibrationer från att fortplantas till de andra salongerna.

Ljud från projektorrummet får inte heller störa bioupplevelsen. Den digitala filmprojektorn susar rejält under uppstarten inför visningen av Superhjältarna klockan 13.

Då och då går de sex kylaggregaten, som ska hålla nere temperaturen i projektorrummet, igång. Det låter som när stora frysskåp startar.

– Största utmaningen här har varit att göra projektorfönstret ljudtätt. Det är en enda tjock ruta som filmen visas igenom. Här finns också många kablar som går ut till salongen. Vi har varit väldigt noga med att täta genomföringarna, så att det inte finns några glipor, säger Bengt Johansson.

– Den nya trenden i den här branschen går mot att använda laserprojektorer. De avger ingen värme, så i framtiden kommer det inte att behövas några kylaggregat, tillägger han.

Ljudet är viktigt för biopubliken – det är de flesta biografägare medvetna om.

Enligt en nöjdkundundersökning som Filmstaden Täby gjort är 87 procent av besökarna nöjda med bioljudet. En procent tycker att ljudet är för lågt, medan 12 procent tycker att det är för högt.

– Det finns en referensvolym för varje film – en rekommenderad inställning. Men vi testkör alltid alla nya filmer, för att kolla vad som är en lämplig volym för filmen här. Det viktiga är att dialogen blir tydlig, säger Gustav Blomdahl, tillförordnad biografchef i Täby centrum.

Vad som är ”rätt ljud” beror till viss del på publiken – vilka de är och hur många.

Under en visning för ett fåtal barnfamiljer kan ljudet vara lägre än under visningen av en actionfilm i en salong fylld av ungdomar.