Nu flyttar studenterna in i labbet

Blandarna är uppkopplade, filterdosor fångar aller­gener och det är nedlusat av sensorer. På tisdag flyttar studenter in bland oprövad teknik i KTH:s lägenhetslabb.

När nya bostäder ska byggas sätter ofta standardavtalen käppar i hjulen för smarta, energisnåla innovationer eftersom avtalen förespråkar teknik som är väl beprövad. Det dilemmat vill projektet KTH Live-in Labs råda bot på.

– Vi stoppar in ny teknik i verkliga byggnader och visar att den fungerar. Eller inte, säger Jonas Anund Vogel, som är föreståndare för KTH Live-in Labs.

På tisdag flyttar studenterna in och då ska all teknik finnas på plats.

Lägenheternas ventilation ska kunna anpassas utifrån behovet eller för att utföra olika tester. Till att börja med sker styrningen med hjälp av koldioxid­sensorer och flödesmätare på till- och från­luften. Värmen återvinns givetvis.

– När du bjuder hem tio personer i en vanlig etta så räcker inte ventilationen till, men här behöver du inte öppna fönstren och släppa ut värmen, säger Jonas Anund Vogel.

I framtiden ska ventilationen förhoppningsvis kunna öka när pälsdjursallergiker får besök av hundägare. Forskare på Karolinska Institutet fångar allergener i till- och frånluften med hjälp av en filterdosa som skymtar fram i installationstaket. I ett sidoprojekt utvecklas även en ”biologisk näsa” som förutom olika allergener ska kunna upptäcka exempelvis mögel och kackerlackor.

I de kompakta små köken ska ovanliga kökskåpor testas tillsammans med roterande värmeväxlare. Målet är att få bättre inomhusmiljö och spara energi. Roterande värmeväxlare är annars något man brukar undvika i bostäder för att inte riskera att doften av stekt bacon sprids i hela fastigheten. Men den här fläktkåpan från Tovenco ökar flödet så pass mycket att luften kyls ner och ospartiklarna fångas i ett filter.

Vi tittar in i ett av de små badrummen, en modul i komposit från företaget Podcomp. Golvvärmen skiljer sig åt i de fyra lägenheterna. Ett badrum har elburen golvvärme, två har vattenburen och det fjärde har ingen uppvärmning alls. Där har klinkern ersatts med ett billigare och energisnålare alternativ: ett tryckt mönster direkt på kompositen. Komforten ska förhoppningsvis bli tillräckligt bra ändå eftersom kompositen upplevs som varmare för foten jämfört med ouppvärmd klinker.

– Frågan är hur materialet åldras och om det kan uppväga känslan av kvalitet hos klinker. Det ska vi testa här, säger Jonas Anund Vogel.

Bakom väggarnas kakel döljer sig tunna sensorer från innovationsföretaget Invisense. Deras uppgift är att mäta den horisontella fukttransporten i bruket, som kan leda till problem om vattnet når den fuktkänsliga dörrkarmen i trä. Sensorerna är passiva och skickar bara mätvärden när de läses av.

Även vattenanvändingen ska övervakas. FM Mattssons blandare har sensorer och kopplas upp via mobil­nätet till en molntjänst, medan Gustavsbergs vattenfelsbrytare lagrar profiler över vattenanvändningen. På så vis ska droppande kranar och läckage upptäckas.

En ovanlig eldetalj är att samtliga eluttag har varsin egen grupp, som är wifi-uppkopplad. Tanken är att forskarna ska kunna hålla koll på den exakta elanvändningen i varje uttag.

Belysningen har KNX-styrning, något som knappast är standard i studentlägenheter. Parallellt med det vanliga 230 V-nätet finns ett lågspänningsnät från uppstartsföretaget Ochno. I de integrerade USB-C uttagen kan studenterna ansluta datorer och mobiler utan att behöva laddare och adaptrar.

En liten pigg i taket skvallrar om att lufttrycket ska mätas. Piggen är luftslangen till en trycksensor. Varje lägenhet får dessutom varsin rörelsesensor och tre temperatursensorer, medan infällda tempgivare finns i varenda vägg, i golven samt i taken.

Men teknikinnovationer i all ära – det verkligt unika med byggnaden är att planlösningen lätt kan förändras.

– Nu bygger vi fyra lägenheter på 20 kvadrat. Nästa år är det kanske åtta lägenheter på tio kvadrat och året därpå kanske en enda stor lägenhet. Allt är möjligt, säger Jonas Anund Vogel.

Han berättar att väggar och golv kan demonteras och flyttas runt i lägenheterna, som är bygglovsbefriade. Spisar och kylskåp står på hjul medan våtrumspoddarna kan lyftas upp på en pallift och dras iväg.

Alla fasta installationer förblir opåverkade eftersom ventilation, sprinklers och eldragningar är placerade i det ovanligt höga installationstaket. Vatten- och avloppsrör finns i det 30 cm djupa installationsgolvet.

– Självklart måste man koppla om några rör och kablar, men annars är det inga svårigheter, säger Jonas Anund Vogel.

Vägg-i-vägg med testlägenheterna finns ett kontor där forskare och företag kan sitta och arbeta nära installationerna och de boende. Men Jonas Anund Vogel poängterar att studenterna inte ska behöva känna sig som försökskaniner. Forskarna måste be om informerat samtycke för vartenda projekt som kan tänkas inkräkta på integriteten. Att säga nej är helt okej.

– Vi kräver absolut inte att de boende ska delta. Men vi hoppas ju att de ska vilja vara med, säger Jonas Anund Vogel.

Att värna den personliga integriteten är dessutom en viktig pusselbit i projektet. Forskare inom rättsinformatik undersöker hur all datainsamling och -lagring samspelar med det nya datalagringsdirektivet GDPR, medan filosofer studerar etiska aspekter på alla smarta hus-funktioner.

– Mycket kan mätas, men en del mätningar bör man låta bli, konstaterar Jonas Anund Vogel.

Andra forskare tittar på hur man kan dölja vad de boende håller på med. Där skulle byggnadens batterilager kunna göra nytta. Förutom att lagra el från takets solceller kan batteriet bli ett gränssnitt mot elnätet. Utanför byggnaden syns då bara ett jämnt flöde i el­användningen, och ingen kan lista ut att en spis sätts på mitt i natten. En utmaning är att valet av affärsmodell kan få integritetsskyddet att haverera.

– Om du leasar batteriet så är det helt plötsligt batteritillverkaren som har all data om din elanvändning. Vem som äger data och hur man säkerställer att den inte hamnar i orätta händer är jätte­viktiga delar i projektet, säger Jonas Anund Vogel.

Batteriet ska husera i källaren tillsammans med en rad andra installationer. Här ska exempelvis en IoT-plattform från Schneider samla in sensordata och sköta övervakning och styrning av allt från uppvärmning och ventilation till belysning och säkerhet. Företagets nya passer- och larmsystem gör det även möjligt att skicka elektroniska nycklar till mobiltelefoner.

– Jättepraktiskt. Jag kan lätt släppa in alla forskare och företag som ska hit och jobba även när jag själv inte är på plats, säger Jonas Anund Vogel.

Några av innovationerna som skulle ha testats i projektet har stött på patrull redan före inflyttning. Tillverkaren av vakuumtoaletter gick i konkurs. Företaget som ville producera värme och el med en stirlingmotor fick inte finansiering. Firman som skulle lagra energi i fasändrande material(PCM) sålde sin PCM-avdelning.

–Vi vill gärna jobba med mindre företag och startups, men det innebär risker. Därför har vi insett att vi även måste ha stora företag i projektet, som är mer stabila, säger Jonas Anund Vogel.

KTH Live-in Lab har fyra testbäddar

> Testbed KTH består av de fyra innovations­lägenheterna, som beskrivs i artikeln.
> Testbed EM (Einar Mattsson) består av tre plus­energi­hus med sammanlagt 305 studentlägenheter. Byggnaderna har 1 150 kvadratmeter solceller på taken, 64 avloppsvärme­växlare – både horisontella och vertikala – och ett avancerat bergvärmesystem. Värmen hämtas från 12 borrhål med en sammanlagd längd på 3 600 meter där fiberoptik används för att mäta temperaturen i berggrunden.
> Testbed AH (Akademiska hus) är ett undervisningshus med hundratals sensorer som mäter allt från koldioxid till rörelser.
> Testbed NCH (Nordic Choise Hotels) består av hotellrum, restaurang och konferensrum. Det passar bra för att testa produkter som kräver många justeringar och snabba in- och utflyttningar.