Städa värmeväxlaren – det lönar sig

Rengör värmeväxlarna i kommersiella fastigheter vartannat år. Det rekommenderar forskare i Lund.

Smuts i värmeväxlare försämrar prestandan i ventilationssystem med värmeåtervinning. Det kostar energi och pengar och är dessutom dåligt för inomhusmiljön.

Genom att rengöra regelbundet går det att få systemen att fungera avsevärt bättre och även spara pengar. Det visar en studie vid Lunds tekniska högskola.

– Det här är ett eftersatt område och resultatet är ganska väntat. Det intressanta nu är att vi också kommit fram till en lämplig frekvens för rengöring utifrån livscykelkostnadsanalys, säger Dennis Johansson, docent vid institutionen för bygg- och miljöteknologi på Lunds tekniska högskola och projektledare för studien, som delvis finansierats av programmet E2B2.

Läs mer: De gör tuffaste testerna av ventilationen

Av resultaten framgår att ren­göring av värmeväxlare i kommersiella lokaler bör ske cirka vartannat år. I bostäder är rekommendationen vart fjärde till vart sjätte år.

Ju längre norrut huset ligger desto kortare behöver intervallet vara mellan rengöringarna.

För att komma fram till det har forskarna bland annat samlat in data om tryckfall, flöden och temperaturverkningsgrad i värmeväxlare installerade i sjukhus, skolor, kontorslokaler och en färja.

Totalt 109 fältmätningar gjordes och vid 12 av dem mättes förändringar i temperaturverkningsgrad, som påverkar energianvändningen i ventilationen.

Främst studerades roterande värmeväxlare och plattvärmeväxlare i system med både från- och tilluft.

Mätningar gjordes före och efter rengöring med torrisblästring.

I genomsnitt förbättrades temperaturverkningsgraden i växlarna med tio procent efter rengöring. Tryckfallet minskade med i genomsnitt elva procent.

– Men det kan finnas extremfall där verkningsgraden förbättras mycket mer eller mindre. Det varierar en hel del mellan olika ventilationsaggregat och var de är placerade. Utan rengöring kan aggregaten i värsta fall helt upphöra att fungera, säger Dennis Johansson.

Enligt en pilotstudie från torris-blästringsföretaget OCO Nordic har rengöring av roterande värmeväxlare lett till stora energibesparingar hos Scania och Vasakronan.

Energibehovet för värmning av luften minskade då med 40 respektive 80 procent.

Forskarna vid Lunds tekniska högskola har även gjort laboratorieförsök där påverkan från olika typer av smuts undersöktes i ett värme- och kylbatteri.

Läs mer: 29 fläktrum fixar klimatet

Till försöken användes vatten, majsolja, potatismjöl och inköpt testsmuts (Arizona test dust).

Testerna visade att tryckfallet i batteriet ökar exponentiellt med smutsmängden. Det innebär att fläktens varvtal måste öka när smutsmängden ökar. Samtidigt minskar värmeöverföringen. Rengöring återställer ursprungsfunktionen.

– Det kan bli stora skillnader beroende på vilken typ av smuts som finns i aggregatet. Fältstudien på färjan visar också att det skiljer mycket mellan de sex aggregaten som tar luft från olika utrymmen – till exempel hytter och kök, säger doktoranden Akram Abdul Hamid som genomfört testerna.

Han har även arbetat med lönsamhetsanalysen som visar hur stora energiförlusterna blir över tid för hus i Malmö respektive Kiruna. Analysen är baserad på antaganden för ett typaggregat med ytan en kvadratmeter och flödet en meter per sekund.

Tilluftstemperaturen är högst 18 °C. Utetemperaturer för normalår i Malmö och Kiruna är hämtade från Meteonorm.

Energipriset har antagits vara en krona per kilowattimme, och kostnaden för rengöring av en typvärmeväxlare 4 000 kronor.

Läs mer: Enkelt system fixar ventilation i gamla hus

Utifrån detta visar livscykelanalysen alltså hur ofta rengöring av värmeväxlarna bör göras, för att den ska vara optimal för driften och ekonomin. Modellen som tagits fram skulle kunna anpassas även till andra klimatzoner, om någon önskar det.

– Jag hoppas att fler börjar rengöra sina aggregat mer regelbundet. Det bidrar inte bara till energieffektivisering. Smuts i ventilationssystem avger också emissioner, bakterier och annat, och frisk luft är viktigt för hälsan, säger Akram Abdul Hamid.

Forskarna Dennis Johansson, Akram Abdul Hamid och Hans Bagge, som arbetat med projektet, ser möjligheter till fortsatta studier i ämnet.

Exempelvis vore det intressant att få veta mer om kopplingen mellan rengöringsfrekvens, hälsa, buller och utsläpp. Tidigare studier visar att det finns kopplingar här.

Intervjuer med brukare och fastighetsägare skulle kunna ge värdefull information om deras uppfattning av rengöringens inverkan på inomhusmiljö och verksamheter.

Utökade tester av olika tekniker vore också värdefullt, menar forskarna.

– Till exempel skulle vi gärna studera vätskeburna system, kopplingen till filter och alternativa rengöringsmetoder, säger Dennis Johansson.