Nya krav i Gustav Vasas gamla skola

Alla installationer har blåsts ut och ersatts med nya.  Totalrenoveringen av Katedralskolan i Uppsala ger plats för ytterligare 300 gymnasieelever.

Ett par stenkast från domkyrkan, nära Pelle Svanslös kvarter i Uppsala, ligger Katedralskolan med anor från 1200-talet. I början av 1500-talet gick Gustav Vasa på skolan.

Sedan dess har skolan bytt lokaler flera gånger, renoverats och byggts till. Just nu pågår en totalrenovering som ska anpassa skolan till moderna krav på inomhusmiljö och göra plats för ytterligare drygt 300 gymnasieelever.

2009 dömdes alla tekniska installationer ut, såväl i den äldsta byggnaden från 1869 som i de nyare tillbyggnaderna från 1930- och 1960-talen.

Läs mer: 50 milijoner till VVS och el

– Här har ändrats lite efter hand, installationer har byggts på installationer, så det bästa blev att riva ut allt och göra om helt nytt, säger Per Wessman, avdelningschef el hos Bravida region Uppland.

Han och kollegan Matthias Winald, installationssamordnare, visar runt i de delar som nyligen blivit klara. Vi går över renskrapade betonggolv till det som snart kommer att vara ett splitternytt storkök och en matsal i 1960-talsbyggnaden.

Här finns exempel på en av de tuffaste utmaningarna i projektet. I taket ligger ventilationskanaler och elstegar tätt, för att få plats. Den 200 kilo tunga ventilationskåpan ovanför spisarna har monterats underifrån med stor precision. Trots alla farhågor passade kåpan direkt med anslutningarna i taket.

– Alla har haft storköket lite som ett ont omen och trott att det skulle gå snett här, eftersom det finns så många installationer som måste passa ihop. Men just här har allt fungerat bra på en gång, mycket tack vare våra fantastiska lagbasar, säger Matthias Winald.

Gott samarbete har varit nyckeln till framgång. Exempelvis kunde el- och VVS-cheferna enas om att göra dragningar till köket genom ett gemensamt hål, i stället för att ta upp flera egna hål.

Denna typ av samarbete ingår i det som Bravida kallar konceptet Plus. Installationsföretaget har då ett samlat åtagande gentemot uppdragsgivaren, som i det här fallet är Arcona.

Samordning är avgörande för att lyckas med ett sådant här projekt, menar Per Wessman. Även om det underlättar att alla gamla installationer rivits ut, så uppstår alltid överraskningar vid renovering av äldre hus.

– Det blir många kompromisser. Vi bygger nya rörstråk för vatten, avlopp och värmesystem, ny ventilation, styrning och reglering, ny elanläggning och dragningar för data. Allt måste samsas på en begränsad yta, säger Matthias Winald.

Till det som varit mest komplicerat hittills hör ritningar som ibland uppger fel dimensioner.

– Om det är fel inmätt från början, exempelvis att en takhöjd uppges vara 2,05 meter fast den bara är två meter tror alla att det är 2,05 meter som gäller och installationerna hänger med, vilket leder till följdfel. Så ritningarna är väldigt viktiga, säger Per Wessman.

Moderna krav på säkerhet och komfort ger nya utmaningar i gamla hus. I mångt och mycket handlar det om utrymme. Ett exempel på det i syns i en korridor på Katedralskolan, där kabeldragningarna har fått läggas dubbelt i ett schakt. Det är nödvändigt för att få plats med alla kab­lar för inkommande kraft, brandlarm, nödbelysning, styrkablar för ventilation och brandspjäll samt optiska fiberkablar.

Vi följer ledningarna till undercentralen där elmontören Antonio Stadig arbetar med att koppla brandspjäll. Han har jobbat med det och med andra styrinstallationer under ungefär ett halvår, och har mycket kvar att göra. En kort stund hinner han sätta sig ner i det stora styrskåpet och pusta ut.

– Det som är kvar att fixa är bland annat rumsregleringen, för mellan 30 och 40 rum i det här huset. När någon går in i rummet ska tilluften sättas igång. Det styrs i vissa lokaler av tidsinställning, i andra av koldioxidhalt och/eller närvaro, säger Antonio Stadig.

En bit bort från styrskåpet finns värme­centralen. När den byttes var det 20 minusgrader utomhus och skolan i full drift. Oron var stor för att värmen skulle gå ner för mycket, så att elever och rör skulle frysa.

– Vi var tvungna att säkra upp alla rum och ställde in värmare till alla batterier i ventilationsaggregaten. Sedan stängde VS-killarna ventilerna, kapade bort den gamla centralen och satte dit den nya, på bara tre-fyra timmar. Det gick bra och alla var nöjda, säger Matthias Winald.

På vägen upp mot de nya lektionssalarna visar han krypgrunden där rören för kall- och varmvatten och radiatorvärme numera löper. På ett annat ställe finns en udda lösning för luftintag.

Ett litet rum, genomkorsat av en ventilationskanal, har öppningar i långsidorna där uteluft ska tas in. I stället för att bygga kanaler kors och tvärs genom rummet görs det lufttätt, bland annat med en gummiförseglad dörr. På så vis fungerar hela det lilla rummet som en kanal.

Sammanlagt nio nya ventilations-aggre­gat med värmeåtervinning ska förse skolan med frisk och tempererad luft. De flesta aggregat har roterande värmeväxlare, men matsal och kök har batteri­värmeväxlare. Sådana används även i en av de äldre byggnaderna, av utrymmesskäl.

I ett annat av de fem husen har installerats vätskeburen värmeväxling mellan tilluftsaggregatet i källaren och frånluftsaggregatet på vinden. Även i det fallet av utrymmesskäl och för att fläktrummet på yttertaket inte fick byggas ut.

I den nyrenoverade teorisalen, ett par trappor upp, luktar det lim och färg.

– I juni är det besiktning och i höst börjar undervisningen här, berättar Matthias Winald.
Då ska även de nya kemisalarna tas i bruk, som ersätter de gamla i 1800-talsbyggnaden. En av kemisalarna är i stort sett klar, med rader av fräscha arbetsbänkar och dragskåp längs väggarna. Luften från de speciella giftskåpen (dragskåp för giftiga gaser) förs ut separat, utan värmeåtervinning.

I den färdigrenoverade idrottshallen, ovanpå matsalen, är basketträningen i full gång. Högt uppe under taket i hallen kommer tilluften numera in via långa, vita ventilationsstrumpor. Även frånluften har fått nya don. Så småningom är det tänkt att det svagt sluttande yttertaket ska förses med rader av solceller.

– För att göra det möjligt fick de kolla hållbarheten i taket och kom i land med det precis på kilot, säger Matthias Winald.

Under våren drar renoveringen av huvudbyggnaden från 1869 igång. Matthias Winald visar en gammal musiksal med höga, vackra fönster.

Tanken var från början att det här rummet skulle göras klart först, så att elevskåpen kunde ställas in här. Men en vattenskada har lett till ändrade planer. Golvet är bortrivet och vid ena kortändan är tidigare läckande radiatorrör blottlagda. Installationerna måste göras om först, innan rummet kan användas till något.

Renoveringen av den äldsta byggnaden innebär samarbete med en antikvarie. Exempel på sådant som ska bevaras och måste skyddas under byggtiden är äldre socklar, dörrkarmar och -foder samt vissa fönster. En stor, äldre målning i trapphuset måste byggas in för att skyddas. Stengolven ska täckas med tjock plywood.

– Det är ett stort förtroende att renovera en så här vacker skola, som dessutom är en av de äldsta i Uppsala, säger Matthias Winald.

Något totalförbud mot att borra i väggarna blir det dock inte. Tidigare renoveringar och installationer har redan förvanskat exempelvis innertaken så pass mycket. Dessutom är 1800-talshuset ”bara” klassat som en byggnad med stort arkitektur- och kulturhistoriskt värde, vilket inte är högsta skyddsklassen.

– Det är inte meningen att vi ska återställa byggnaden till 1800-talsstandard, säger Markus Stigberg, projektledare från Bylero på uppdrag av Uppsala kommuns Skolfastigheter.

Han berättar att antikvarien önskat att de nuvarande kanalerna i korridortaken tas bort och att det gamla taket lyfts fram vid renoveringen. Men det skulle kräva nya schakt och ingrepp i stommen, så därför har valet blivit att använda befintliga lägen för de nya kanalerna.

– När kanalerna väl är monterade kommer sedan ett bättre anpassat undertak att kunna sättas in, säger Markus Stigberg. Målet är att klara energikraven i BBR i de nya tillbyggnaderna. Samtidigt som belysningen blir LED och ventilationen får värmeåtervinning, ökar luftomsättningen och antalet elever i skolan. Och det går inte heller att tilläggsisolera alla byggnader.

– Men jag tror inte energianvändningen ökar, säger Markus Stigberg.

Fakta/Katedralskolan

• Katedralskolan i Uppsala, populärt kallad Katte, grundades 1246 och är en av Sveriges äldsta skolor. Från början bedrevs verksamheten i lokaler nära domkyrkan.
• 1869 flyttade gymnasieskolan till sin nu­varande plats i Luthagen, strax nordväst om centrum.
• Under 1900-talet har skolan renoverats och byggts ut flera gånger. Sedan två år tillbaka pågår en ny, omfattande renovering där alla gamla installationer för el och VVS rivs ut och ersätts av nya.
• Renoveringen genomförs i två etapper och ska vara helt klar hösten 2019. Då ut­ökas antalet elever från nuvarande knappt 1 200 till cirka 1 500.
• Beställare: Uppsala kommuns Skolfastigheter.
• Byggentreprenör: Arcona.
• Installationsansvarig: Bravida region Uppland.
• Budget: Totalt 240 miljoner kronor, varav 50 miljoner kronor för installationer.