Bubbelpooler måste anmälas

Alla bubbelpooler ska anmälas eftersom de kan utgöra en hälsofara. Det är innebörden av en dom nyligen i Mark- och miljööverdomstolen.

En 46-årig stuguthyrare  i norra Skåne som också erbjöd tillgång till bubbelpool dömdes till miljösanktionsavgift för att hon inte hade anmält poolen till den kommunala miljönämnden.

Enligt lag ska bassänger och pooler ”som är upplåtna till allmänheten eller som annars används av många människor” anmälas till kommunen.

Kvinnan hyrde ut sin stuga, där det också fanns tillgång till bubbelpool. Hon marknadsförde stugan som en spa-anläggning via sin hemsida på webben.

Läs mer: Rehab-center drabbat av legionella

Eftersom vattenvolymen i ett bubbelbad är liten kan bakterietillväxten bli snabb. Det kan innebära risk för hälsan för badande, exempelvis med legionella, menar Miljönämnden i Hässleholm, och tillägger:

”Verksamhetsutövaren behöver ha egenkontroll med provtagning och i övrigt känna till riskerna med bubbelbad samt ha rutiner för att undvika riskerna.”

Miljönämnden menar vidare att det inte går att friskriva sig ansvar genom att anslå information om att badandet sker på egen risk.

Anmälningsplikten syftar till att tillsynsmyndigheten ska få kännedom om verksamheter som kan innebära särskilda risker för människors hälsa. För att tillsynen enligt miljöbalken ska var effektiv krävs att kommunen får kännedom om nya verksamheter.

Badanläggningen kan inte anses vara avsedd enbart för privat bruk. Genom annonsering och kommersiell uthyrning är den tillgänglig för allmänheten och torde då också vara anmälningspliktig.

Eftersom anläggningen inte har anmälts till miljökontoret bör miljösanktionsavgift tas ut, anser miljönämnden.

Folkhälsomyndigheten går på Miljönämndens linje och yttrar sig så här i domen:

”En bubbelpool kan, om den inte sköts rätt, innebära risker för de badande i form av kroppsliga besvär eller sjukdom. För att minimera riskerna för smittspridning är det viktigt att rening av vattnet, desinfektionsmetoder och skötsel av bubbelpoolen fungerar på ett korrekt och effektivt sätt.”

Myndigheten påpekar också att den lilla vattenvolymen i förhållande till antalet badande gör att mer föroreningar i form av exempelvis organiskt material, hår och hudavskrap frigörs från varje badande och skriver:

”Vattnet i bubbelpooler håller dessutom ofta en temperatur nära kroppstemperatur och syresätts genom luftning. Sammantaget gynnar detta tillväxten av bakterier såsom legionella och jordbakterien pseudomonas aeruginosa.”

Kvinnan försvarar sig med att bubbelbadet inte ingår i stughyran, utan de gäster som vill bada gör det helt på egen risk.

Information om detta finns skriftligt vid stugan. Bubbelbadet är inte heller avsett för allmänheten. Uppskattningsvis används badet av 20 gäster om året.

Hon är medveten om riskerna och utför regelbundet kontroller av vattnet för att säkerställa att det är rätt klorhalt och ph-värde. Vattenbyte och rengöring av bubbelbadet sker regelbundet vid behov.

Men Mark- och miljööverdomstolen vid Svea hovrätt anser att en anläggning som marknadsförs som ett spa får anses vara upplåten åt allmänheten. Bubbelpoolen är därmed en sådan bassäng som omfattas av anmälningsplikten.

Därmed ger domstolen Hässleholms kommun rätt att ta ut en miljösanktionsavgift.