Är vi bundna av lagda anbud?

Fråga: Vi har nyligen skickat ett anbud för en entreprenad till en beställare och vet ännu inte om vi kommer att få jobbet. Nu har vi dock fått ett erbjudande från en annan beställare om ett jobb som vi skulle vilja ta. Kan vi göra det och vad gäller i så fall rent juridiskt om den första beställaren tackar ja till vårt anbud? Vi har förmodligen inte möjlighet att utföra båda entreprenaderna.

Svar: Frågan bottnar i hur avtalsbundenhet uppkommer. Under förutsättning att ni inte i anbudet har skrivit några särskilda villkor för hur ett bindande avtal uppkommer i just ert fall, hamnar vi här i de allmänna avtalsrättsliga reglerna. De kommer till uttryck i lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (”avtals­lagen”).

Avtalslagen anger att ni som anbudsgivare är bundna av ert anbud under den så kallade acceptfristen. Om ni exempelvis har angett att anbudet är giltigt en viss tid eller att beställaren måste höra av sig inom en viss tid för att tacka ja eller nej till anbudet, utgör den tiden acceptfristen. Om ni inte har angett något sådant ska acceptfristen bestämmas till skälig tid. Vad som är skälig tid beror på omständigheterna i det enskilda fallet och får bland annat bedömas utifrån hur lång betänketid det är rimligt att beställaren får.

Läs mer: Vad har jag för ansvar för fel efter avslutad entreprenad?

Er bundenhet till anbudet medför att om beställaren tackar ja inom acceptfristen, uppkommer ett bindande avtal. Om beställaren däremot tackar ja men samtidigt kommer med tillägg eller ändringar avseende avtalsinnehållet, räknas det i stället som ett nytt anbud. Ni är då inte längre bundna av ert anbud och har i stället rätt att tacka ja eller nej till beställarens anbud.

I ert fall innebär detta att om den första beställaren tackar ja till ert anbud utan att göra några tillägg eller ändringar, har avtalsbundenhet uppstått. Om det då visar sig att ni inte kan utföra entreprenaden på grund av att ni har tackat ja till erbjudandet från den andra beställaren, föreligger ett avtalsbrott.

Läs mer: Arbeten på löpande räkning

Om ni inte utför entreprenaden åt den första beställaren, riskerar ni att få betala ett skadestånd. Det förutsätter dock att beställaren kan visa att en faktisk skada har uppkommit. Ett exempel på skada kan vara att beställaren blir tvungen att anlita en annan entreprenör som tar ett högre pris än det som ni har angett i ert anbud. Skadeståndet skulle i så fall motsvara mellanskillnaden mellan det pris som ni angett i anbudet och den andra entreprenörens högre pris. Notera dock att beställaren i det här läget har en skyldighet att begränsa sin skada – det går alltså inte anlita någon som är obefogat dyr och sedan kräva er på hela mellanskillnaden.

Läs mer: Gäller avsteget från AB 04?

I vissa fall är det möjligt att återkalla ett anbud. Det förutsätter dock att återkallelsen kommer fram till beställaren antingen innan eller samtidigt som denne tar del av anbudet. Om ett anbud exempelvis har skickas per post, tar postgången normalt någon eller några dagar. Då skulle anbudet till exempel kunna återkallas genom att ett återkallelse­meddelande skickas per mejl så att det kommer fram till beställaren innan eller samtidigt som denne tar del av det postade anbudet. I ett sådant läge finns det alltså inte längre någon bundenhet till anbudet.