Olika beslut om minireningsverk

En fastighetsägare i norra Stockholms skärgård får installera ett minireningsverk, trots motstånd från kommunen. I ett liknande fall på Västkusten måste fastighetsägaren i stället skaffa sluten tank.

En fastighetsägare i Österåkers kommun, i norra Stockholms skärgård har, efter överklagan till Mark- och miljööverdomstolen, fått rätt att installera ett minireningsverk.

Fastighetsägaren framför i sin talan att det är orimligt att betala cirka 750 000 kronor för anslutning till det lokala reningsverket, när ett minireningsverk kostar 130 000 kronor.

Läs mer: Så blir de nya reglerna för enskilda avlopp

Det föreslagna minireningsverket är CE-märkt och uppfyller kraven för hög skyddsnivå.

– Miljö- och hälsoskyddsnämnden tyckte från början att det var bättre om fastighetens avlopp anslöts till en större och mer robust anläggning. Men eftersom reningsverket drivs av en privat förening gäller en annan lagstiftning än om det var kommunägt. Vi måste även ta hänsyn till kostnader och acceptera ett visst mått av frivillighet, säger Markus Andersson, miljöinspektör hos Österåkers kommun.

Läs mer: Tolv minireningsverk i marknadsöversikt

Som bakgrund till domen uppges bland annat att dagens certifierade minireningsverk är mer effektiva än dem som kom ut på marknaden för tio år sedan.

Frågan om smittskydd har inte bedömts vara relevant i ärendet, eftersom det inte finns några brunnar, badplatser eller liknande som kan påverkas.

Recipienten är en farled i Saxarfjärden med klassningen måttlig ekologisk status.

För att fastighetsägaren i Österåker ska få använda minireningsverket måste det finnas ett serviceavtal, verket ska underhållas regelbundet och klara kraven för hög skyddsnivå.

Minireningsverket ska också kompletteras med ett UV-filter som har dubbla lampor och larm vid bortfall av en lampa.

Markus Andersson menar att det blir allt vanligare att minireningsverk accepteras i skärgårdskommuner där det inte finns möjlighet att ansluta till kommunalt VA.

– Domen blir prejudicerande med nyheten att det krävs serviceavtal för den här typen av anläggning. Men det kommer nog inte leda till något stort uppsving för minireningsverk. Det blir fortsatt ”business as usual” säger han.

Lika självklart är det inte för en annan fastighetsägare, i Uddevalla kommun, att byta ut sin slamavskiljare mot ett minireningsverk. Verket skulle kombineras med efterpoleringstank, markbädd och bortledning i täta rör.

Enligt Mark- och miljööverdomstolen räcker det inte med hög skyddsnivå i det fallet, eftersom recipienten vid Ljungskile bland annat är ett skyddat musselvatten.

Uddevalla kommun har också sedan april 2013 ett kretsloppssystem som tar hand om toalettvatten för rening och återföring till åkermark.

Fastighetsägaren åläggs i stället att investera i en sluten tank. Kostnaden för den bedöms som rimlig.