Logga in

Breda hållbarhetskrav sätter gränser för VVS-teknisk innovation

Publicerad
25 okt 2017, 06:00

Det som sticker ut i det som byggherren kallar Sveriges mest innovativa bostads- och stadsutvecklingsprojekt är de breda hållbarhetsaspekterna och inte de enskilda tekniska lösningarna inom exempelvis VVS.

I Göteborg bygger nu Riksbyggen 132 nya lägenheter som en pilot i bostads- och forskningsprojektet Positive Footprint Housing. Brf Viva i Guldheden på höjden ovanför Chalmersområdet blir den första praktiska tillämpningen av den tvärvetenskapliga forskning som bedrivits i projektet

Positive Footprint Housing som initierats av Riksbyggen är en plattform för att bygga mer miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbara bostadsområden. I pilotprojektet Brf Viva provas samtidigt det nya hållbarhetsprogram som tagits fram för Riksbyggen med hjälp av Bengt Dahlgren AB.

Innovativt VVS-projekt i Göteborg

Riksbyggen har länge haft som krav att samtliga nybyggnationer ska certifieras enligt certifieringssystemet Miljöbyggnad, nivå Silver.

– I det nya hållbarhetsprogrammet utgår vi från Miljöbyggnad Guld och har sedan lagt till krav från andra certifieringssystem och andra parametrar som Riksbyggen tycker är viktiga. Riksbyggen vill komma ett steg längre och ambitionen är att leda utvecklingen, berättar Maria Perzon på Bengt Dahlgren, som tillsammans med Mathilda Silva på samma företag är hållbarhetssamordnare för Brf Viva.

Hållbarhetsprogrammet omfattar krav inom energi, innemiljö, material, social och ekonomisk hållbarhet, mobilitet, ekosystemtjänster samt etablering.

Bengt Dahlgren ansvarar även för projektering av VVS och brandskydd samt energisamordning och energiberäkningar inom Brf Viva.

Byggstart för innovationsprojekt i Göteborg

Att projektet vilar på både ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet sätter ramar för de tekniska systemen. En konsekvens är att det inte får bli ett för dyrt boende.

– För att samtliga tre hållbarhetsben ska lira med varandra kan vi inte använda några extrema VVS-lösningar. Själva huset i sig är därmed inget under av teknikpåhitt. Det som sticker ut med Brf Viva är inte de enskilda lösningarna utan den sammantagna hållbarhetsbilden, konstaterar Robert Persson på Bengt Dahlgren som är ansvarig för VVS- projekteringen.

På årsbasis kommer Brf Viva att vara en plusenergibyggnad. Energin produceras med en geoenergianläggning och solceller på taken på fyra av de sex husen.

Husen är välisolerade men utan att ligga i framkant inom det området.

– Huset är ett prefabhus vilket till viss del sätter begränsningar vad det gäller isolertjocklekar och så vidare. Vi har i stället försökt vara noggranna med att optimera ytor och välja VVS-installationer med hög verkningsgrad, exempelvis för ventilationssystemet, förklarar Robert Persson.

Effekten i fokus på HSB Living Lab

En annan komponent för att göra byggnaden till en plusenergibyggnad är att Riksbyggen tack vare borrhålslagret har möjlighet att sälja kyla till det närliggande Chalmersområdet.

– När Chalmers har ett behov av kyla så finns möjlighet att på så sätt lämna ifrån oss energi vilket ger ett positivt energibidrag till byggnaden, säger Robert Persson.

Den ”uppvärmda” kylan som fås tillbaka från Chalmersområdet återladdar berget så att energibalansen i det geotermiska lagret bibehålls.

Första inflyttning i Brf Viva planeras till hösten 2018 och projektet beräknas vara helt klart cirka ett år senare.

Läs hela reportaget om projektet i det nya numret av VVS-Forum, nr 10/2017, som kommer ut den 26 oktober.