VVS-teknik gör att fjäril vingad syns på Haga

Fjärilar har alltid funnits i Haga norr om Stockholm. Numera även tropiska sorter inne i växthuset. På senare år har de fått sällskap av hajar och andra vattenlevande djur. Alla ställer de höga krav på att biologi och teknik fungerar ihop.

Konvektorfläktar blåser in varmluft i fjärilshuset som förvärmts av det egna pelletsverket. Fläktarna sitter dolda bakom växtligheten uppe under taket, där de matar ut värme och skapar luftrörelser som passar fjärilarna.

Här är kraven höga på hållbarhet

Luftflödet kan vara bra inställt, men så växer en stor växt upp och påverkar flödet, som då måste justeras.

– Vi har satt vissa fläktar på pulsning, så att luftflödet förändras hela tiden. Jag går också runt och justerar manuellt några gånger i veckan. Det bygger mycket på empiri, säger Mikael Odell, vd och ägare av Fjärilshuset sedan 2007.

”Det finns inga standarder för det här. Det går inte att göra en statisk beräkning som för ett badhus, eftersom den här miljön lever. Mitt bästa betyg är om djuren trivs – och det gör de.” Mikael Odell, vd och ägare av Fjärilshuset .

Generellt gäller att om det blir väldigt kallt ute måste värmetillskottet och även luftomrörningen öka, för att motverka det kalla. Klimatet i växthuset påverkas också av om det ligger tjockt med snö på taket, som värmer, eller om snön smälter bort, vilket kyler. Solinstrålningen under olika årstider påverkar också.

– Det finns inga standarder för det här. Det går inte att göra en statisk beräkning som för ett badhus, eftersom den här miljön lever. Mitt bästa betyg är om djuren trivs – och det gör de, säger Mikael Odell.

Sommartid är det förhållandevis enkelt att hålla rätt temperatur i Fjärilshuset. Ljuset sipprar in genom växthustakets kanalplast ovanför växtligheten. Luckor i taket står på glänt, för att släppa ut överskottsvärme och fukt. Nät ser till att fjärilarna inte rymmer.

Dammen är del i ett stort cirkulationssystem som även omfattar fiskdammarna i växthusets kallare avdelningar. Från huvudbassängen, kallad det sydamerikanska vattnet, pumpas ytvattnet vidare under marken till nästa damm. Cirkulationen är nödvändig eftersom så många fiskar lever i vattnet där de äter, leker och lämnar sin avföring.

– Det är höga krav på att ta hand om restprodukter som ammoniak, nitrit och nitrat. Nedbrutet nitrit blir nitrat, som i sin tur blir fosfat, som växterna tar upp. Växterna står för en stor del av reningen, genom sina enorma rotpaket som suger upp näring, säger Mikael Odell och visar stolt upp kastanjevin och luftpotatisträd som växer runt dammen.

Efter växternas rening förs vattnet vidare genom tryckfilter som tar bort partiklar. Därefter backspolas vattnet till en stor tank. Med hjälp av dränkpumpar förs det sedan tillbaka till regnskogen för bevattning.

– Vi har ingen vattenbrist och världens bästa vatten, säger Mikael Odell, som är en stark förespråkare av att så långt som möjligt använda naturens egna processer för rening och bevattning.

Så blev VA-verket en plusenergianläggning

Mellan 30 000–50 000 liter färskvatten per år behöver ändå tillföras från VA-nätet. Det beror bland annat på den stora avdunstningen genom taket, som är öppet varma dagar. Utan cirkulationssystemet skulle vattenbehovet vara 30 gånger större, enligt Mikael Odell.

Tricket för att få allt att fungera bra är en väl avvägd kombination av teknik och biologiskt kunnande.

Längst in i fjärilarnas tropiska växthus finns en hög och smal ställning, delvis klädd med plastskivor, där fjärilspuppor hänger i rader på pinnar i väntan på att spricka upp.

– Det är som en kuvös där patienterna aldrig går hem, säger Mikael Odell skämtsamt och tillägger att arbetet i växthuset är konstant, sju dagar i veckan.

Vid Hajakvariet är temperaturen och luftfuktigheten lägre. Djuren finns här bakom glas i en av Sveriges största hajtankar. Svartfenade revhajar, rockor och färgglada fiskar simmar runt i det blå vattnet och försvinner då och då bakom ett korallrev i tankens mitt.

Även här renas vattnet i ett cirkulerande system som hanterar cirka 600 000 liter i timmen. Ytvattnet som innehåller 80 procent av restprodukterna, fetter och annat, förs vidare till en reningsanläggning bakom hajakvariet.

Här finns en jättestor tank på 80 000 liter som samlar upp vattnet. Därefter skiljs proteiner ur det salta vattnet med hjälp av svagt elektriskt laddade bubblor. Bubblorna skapar kontakter mellan väteproteiner i vattnet, vilket leder till anhopningar av större och större bubblor. Dessa blir till så kallade absorbater som innehåller koncentrerade mängder av restprodukterna.

”En grad gör stor skillnad för hajar. Vid 24 grader blir de lata, vid 26 mer aktiva, vid 27 grader jobbiga och vid 28 grader blir de skogstokiga.”

Mikael Odell, vd och ägare av Fjärilshuset.

I reningsanläggningen finns också stora och små tankar där matrester och annat fast material centrifugeras ur vattnet, samt bioreaktorer. Längs en vägg står tre runda backspolningskärl uppställda. Det är bara några av alla de kärl och pumpar som finns här i anläggningen. Backup-systemet är noga genomtänkt och ska klara tre–fem dygns driftstopp.

Fiskarna får nytt hem

När vattnet från hajtanken renats är det dags att skicka tillbaka det till akvariet. Vattnet omsätts ungefär en gång varannan timme. Nytt saltvatten måste också tillsättas.

Utöver vattenreningen är en stor utmaning att hålla rätt temperatur på vattnet i hajakvariet och luften ovanför. I vårt varierande nordiska klimat gäller det att hålla nere temperaturerna på sommaren, medan det på vintern kan vara svårt att hålla uppe värmen. Vattnet måste ha en ganska konstant temperatur runt 25 grader, eftersom hajarna inte tål stora variationer.

– En grad gör stor skillnad för hajar. Vid 24 grader blir de lata, vid 26 mer aktiva, vid 27 grader jobbiga och vid 28 grader blir de skogstokiga, säger Mikael Odell.

Hajtanken är även den byggd som en kuvös – med två lager av olika material som både kan andas och hålla kvar värme. Det ena lagret liknar växthusgardiner.

Under de varma årstiderna sköts ventilationen här främst av två stora fläktar – en som skjuter in och en som suger ut luft. Mellan oktober och mars ser avfuktare till att det inte blir kondens runt tanken.

Värmare håller vattnet vid rätt temperatur och dränkpumpar ordnar cirkulationen. Strömmarna i vattnet ändras då och då, för att det blir roligare för hajarna. Allt ska vara så nära de naturliga förutsättningarna som möjligt.

Läs hela reportaget om fjärilarna och hajarna i Haga i VVS-Forum nr 9/2017, som utkommer den 28 september.