Så halverades partikelhalten på Hornsgatan

Trots ett utsatt läge nära trafikerade vägar och gator kan ett bostadshus få en bra inomhusmiljö.

Det är en strålande vacker sensommardag när bostadsminister Peter Eriksson (MP), Byggnads ordförande Johan Lindholm och Britta Permats, vd på Svensk Ventilation med flera samlas på en parallellgata till Hornsgatan på Södermalm i Stockholm.

 Detta är en av Stockholms smutsigaste gator när det gäller avgaser och hälsofarliga partiklar.

Även denna dag överskrids gränsvärdet, trots det fina vädret. På morgonen uppmättes 10 µg/m³ (årsmedelvärdet får inte överskrida 25 µg/m³).

Så mycket satsas på bättre inomhusmiljö

Som VVS-Forum tidigare skrivit om satsar regeringen totalt 100 miljoner kronor, varav 16 miljoner kronor för 2018 och 28 miljoner kronor årligen 2019– 2021. Pengarna ska, via Boverket, gå till ett kompetenscentrum för sundare hus samt en uppföljning av den nationella bostadsundersökningen BETSI.

Ett stort problem är nanopartiklar från fordonsförbränningen som letar sig in i bostäder. Men mätresultat från en lägenhet på Hornsgatan/Brännkyrkagatan före och efter installation av FTX-system (från- och tilluftsventilation med värmeåtervinning) visar att god luftkvalitet kan uppnås även vid en hårt trafikerad gata med höga partikelhalter.

Fastigheten, byggd 1969, ägs av en bostadsrättsförening och är en del av det så kallade miljonprogrammet, trots att den är belägen i Stockholms innerstad.

– I det här projektet har vi genomfört ett antal mätningar för att undersöka hur inomhusluften i en lägenhet ser ut. Mätningarna har gjorts både före och efter installation av FTX, berättar Anders Hedström, expert på inomhusmiljö.

Syftet med mätningen, som bland annat gjordes via portabla partikelmätare, var att undersöka om en ventilationsanläggning med från-och tilluft samt värmeväxling kan rena och ta bort inkommande partiklar med konventionell teknik och F7-filter och även jämföra avskiljningen vid användningen av en ny typ av kombinationsfilter – kolfilter och partikelfilter.

Nu byggs den skadefria villan

Efter installation av FTX sjönk uppmätta värden inomhus radikalt jämfört med uteluften, trots större inflöde av uteluft. Uteluften hade då cirka 22 miljoner partiklar/m³, jämfört med tilluften i lägenheten som hade cirka åtta miljoner partiklar/m³.

De avancerade mätningarna pågår i en lägenhet där Birgitta Samuelssons granne bor. Hon har knappt har ord för hur bra inomhusklimatet blivit efter att föreningen låtit sätta in FTX-ventilation, bytt stammar och installerat treglasfönster.

– Jag är jättenöjd och inomhusmiljön har blivit så mycket bättre! utropar hon och tillägger att det inte har varit några större diskussioner i bostadsrättsföreningens styrelse om att investera i

– Det är ändå människors hälsa som är det viktigaste, konstaterar hon.

Så påverkar budgeten VVS-branschen

Bostadsminister Peter Eriksson menade att regeringen sammantaget ”gjort en ganska stor satsning” på inneklimatfrågan, där bland annat en kompetens om sunda byggnader ingår.

– För att förebygga byggskador måste vi se till att få en bättre kompetens. Nu byggs det som aldrig förr och det saknas folk i byggsektorn. Risken är då stor att man slarvar och gör fel och bygger in problem med inomhusmiljön, sa bostadsministern.

– Det här tarvar en hel del kunskap samtidigt som byggnadsarbetaren är den som får minst kompetensutveckling i landet, menade Johan Lindholm.

Hur ska då detta kunskapslyft för VVS-montörer och byggnadsarbetare inom byggbranschen gå till?

– Det finns ju ett stort behov av en kontinuerlig kompetensutveckling bland VVS-montörer och byggnadsarbetare. Men det får bli Boverkets sak att ta fram förslag på hur de nya kunskaperna ska spridas, svarade Peter Eriksson.