Energismarta studenthus invigda

Sensorer som känner av allergener i luften, energilager och värmeåtervinning i duscharna. 

Hittills finns 27 projektförslag på vad som ska testas i KTH Live-In Lab. Snart flyttar studenterna in. 

Första gjutningen för KTH Live-In Lab

Inflyttningen i de nya studentbostadshusen på Kungliga tekniska högskolans (KTH) område i Stockholm har börjat.

”Testbädden är bygglovsbefriad, så här går det att bygga på sätt som inte är möjliga inom ramen för vanligt bostadsbyggande.”

Per Lundqvist, forskningsansvarig för KTH Live-In Lab

I januari nästa år beräknas det bo studenter i alla tre husen och i april flyttar boende in i de fyra lägenheter, som går under namnet KTH Live-In Lab.

– Testbädden är bygglovsbefriad, så här går det att bygga på sätt som inte är möjliga inom ramen för vanligt bostadsbyggande, säger Per Lundqvist, professor i energiteknik och forskningsansvarig för KTH Live-In Lab.

Flödet av idéer är – och ska vara – stort. I dagsläget finns 27 projektförslag från forskare och företag som vill testa nya tekniker i huset.

Det handlar om allt från sensorer som känner av allergener i inomhusluften och flyttbara väggar till olika sorters energilager och varmvattenvärmeåtervinning i duscharna.

– Det som blir extra intressant att studera är systemen, när olika tekniker kopplas ihop samt styrning och reglering, säger Per Lundqvist.

Byggstart för innovationsprojekt i Göteborg

I mitten av september invigdes de tre husen, som i sig ses som innovativa, av astronauten Christer Fuglesang.

Kvarteret Forskningen, med sina 305 små studentlägenheter och sammanlagd boyta 6 329 m², sägs vara Sveriges största bostadshus projekterat för plusenergi.

Uppskattad total energianvändningen för kvarteret är 230 000 kWh per år.

”Genom att utnyttja läget med den djupa berggrunden för storskalig användning av bergvärmepumpar, solceller på taken och avloppsvärmeväxlare har vi lyckats skapa förutsättningar för att försörja huset med den energi det behöver och mer därtill.”

Jan Pechan, Einar Mattsson

 Effekten i fokus på HSB Living Lab

Energibehovet täcks av 1 150 m² solceller på taken och 3 600 meter borrhål för bergvärme under marken. 50 avloppsvärmeväxlare bidrar också.

– Genom att utnyttja läget med den djupa berggrunden för storskalig användning av bergvärmepumpar, solceller på taken och avloppsvärmeväxlare har vi lyckats skapa förutsättningar för att försörja huset med den energi det behöver och mer därtill, säger Jan Pechan, projektutvecklare hos fastighetsbolaget Einar Mattsson som byggt husen.

Även den sociala miljön i husen är genomtänkt. Exempelvis finns loungemiljöer kring tvättstuga, postfack och cykelverkstad för att öka trivseln för de boende.

FAKTA/VVS i KTH Live-In Lab

Hittills finns 27 projektförslag på vad som ska testas i KTH Live-In Lab. Här är några exempel inom VVS:

• Värmepumpassisterad värmeåtervinning ur avloppsvatten. Prestanda hos olika värmeväxlare samt långtidseffekter.
• Framtidens borrhålsvärmeväxlare.
• Allergi och husdjur i framtidens bostäder. Tester av olika filter och kanaldragningar i ventilationssystem samt identifiering av allergener.
• Ledningssystem för smarta byggnader (Smart Building Management Systems).
• Placering av trådlösa sensorer i smarta byggnader (Wireless Sensor Placement for Smart Buildings).
• Integritet vid användning av smarta mätare och energilager (Smart Meter Privacy with Real Energy Storages).
• Gråvattenåtervinning.
• Effektiv köksventilation med energiåtervinning.