Tar strid för RSK-numren

Trots bakslag i två instanser går nu allmännyttans inköpscentral Husbyggnadsvaror HBV Förening vidare för rätten att använda RSK-databasen som grund för beskrivning av typprodukter vid upphandling enligt LOU. 

Upphandlingen är stoppad efter att Dahl Sverige begärt överprövning av HBV:s upphandling, bland annat för bruket av RSK-nummer och hänvisning till RSK-databasen. 

I databasen finns information om produkternas egenskaper, men också tillverkare eller importör. Enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) är detta något som endast får användas i undantagsfall. 

Byggvarudeklaration för installationsprodukter

Dahl hävdar dessutom att konkurrenten Ahlsell har gynnats eftersom varukorgen innehöll fler artiklar av Ahlsells varumärken än av Dahls. 

”Skulle man rycka bort mattan för användning av RSK-databasen blir det trubbigare att beskriva vad man vill köpa. Det är också lättare att bli lurad, i slutändan är det den som ska köpa saker som får betala mer.”

Mårten Kempe, HBV

Både Förvaltningsrätten och Kammarrätten i Stockholm har dömt till Dahls fördel. Enligt domarna leder användningen av RSK-nummer till att vissa företag gynnas respektive missgynnas.HBV är inte nöjd med detta och avser att överklaga till Högsta förvaltningsdomstolen för att få en prejudicerande dom. Enligt HBV finns det också motstridig praxis från andra kammarrätter.

– Kammarrättens dom var torftig och hänvisar enbart till Förvaltningsrättens dom, som inte riktigt gick vår väg, säger Mårten Kempe, upphandlingskonsult på HBV.

– Om det här står sig skulle det få oproportionerliga konsekvenser för upphandlingssverige och VVS-branschen. Det gäller även för den privata sidan, eftersom RSK-nummer är så vedertaget och omfattar så mycket mer än bara ett fabrikat, menar han och tillägger:

– Skulle man rycka bort mattan för den här typen av användning och tillämpningen av RSK-databasen blir det trubbigare att beskriva vad man vill köpa. Det är också lättare att bli lurad, i slutändan är det den som ska köpa saker som får betala mer.

Han menar att syftet med att använda RSK är att det ska vara enkelt den som lämnar anbud att snabbt veta om det är en lagerlagd artikel eller om det finns en annan produkt som har samma egenskaper och fyller samma funktion.

Mårten Kempe tar markrör som ett exempel.

– Det har ingen betydelse om det är tillverkat av Uponor, Pipelife eller Wavin. Har vi frågat efter muffade sexmetersrör med en viss typ av gummitätning så är det sådana som jämförs, fabrikatet har ingen betydelse. Men det går inte att offerera ett tremetersrör och säga att det blir billigare.

Global cyberattack mot VVS-grossist

I förfrågningsunderlaget har HBV hänvisat till artiklar med RSK-nummer med tillägget ”eller likvärdig”. De efterfrågade artiklarna ska ses som typprodukter och enligt Mårten Kempe ska det inte råda några tvivel i vilket avseende det ska råda likvärdighet.

– Vi har inte uteslutit några produkter, så det har inte varit något problem. De flesta har förstått vad vi vill ha och matchat det med någonting. Och vi har hellre friat än fällt, säger Mårten Kempe.

För produkter som avviker har HBV tillämpat något som kallas ”belastningspris”. Det vill säga att priset för produkter med sämre egenskaper har räknats upp.

Dahl åter i drift

Dahl hävdar att detta, för att undvika risken för att offerera sådana produkter, tvingar anbudsgivare att offerera dyrare produkter med bättre prestanda eller fler funktioner. Men belastningspriser har främst används när anbudsgivaren saknat lämplig produkt att offerera, menar Mårten Kempe.

– Alla anbudsgivare har fått belastningspris, men det är väldigt marginellt. På de 800 artiklar vi hade i varukorgen har vi använt belastningspris på 5–15 stycken. Det är några enstaka platser där anbudsgivarna insett att de inte har den exakta produkten. Och det är bättre än att anbudet är ofullständigt och förkastas, vilket kan tyckas vara oproportionerligt när det handlar om så fruktansvärt många artiklar.

”På fyra år är inköpsvärdet någonstans mellan 800 miljoner kronor och en miljard kronor, alltså 200 miljoner kronor per år, lågt räknat.”

Mårten Kempe, HBV

Urvalet av VVS-produkterna bygger på statistik av vad HBV:s medlemmar köpt sedan den senaste upphandlingen.

Den som vinner kan räkna med avrop för stora summor.

– På fyra år är inköpsvärdet någonstans mellan 800 miljoner kronor och en miljard kronor, alltså 200 miljoner kronor per år, lågt räknat, säger Mårten Kempe.

En annan del av upphandlingen gäller VA-material. Står sig domen, eller om HBV inte får prövningstillstånd, så måste även den delen av upphandlingen göras om. Enligt HBV hamnade Dahl på första plats i den.

VVS-Forum har varit i kontakt med Göran Dahlin, operativ chef på Dahl Sverige, som avböjer att kommentera innan fallet är helt avgjort.