Ny värmeteknik i fängelsehålan

Det frigörs nya ytor i slottets spännande källare och energianvändningen minskar. I slutet av oktober ska värmen slås på.

I en fängelsehåla under Örebro slott satt Lasse Maja, en av Sveriges mest kända förbrytare, under en period i början av 1800-talet. Nu, 200 år senare, tar slottets nya värmecentral form i källarrummet.

Vägen dit ner går på en stege, genom ett hål i golvet som successivt har breddats för att få in utrustningen.

– Att få ner elskåpen och den tunga elundercentralen genom hålet var en stor utmaning. Vi fick bygga en ställning och vinscha ner skåpen i delar, säger servicemontören Tomas Pettersson, Assemblin.

Den gamla värmecentralen stod i ett annat större källarrum, mer centralt i slottsbyggnaden. Det ska snart göras om för publik användning. Lasse Majas fängelsehåla var tom och kunde inte användas till något annat. Därför fick det bli platsen för den nya värmecentralen.

– Innan vi la in det nya betonggolvet fanns här bara en bergknalle och ett stup rakt ner, berättar Peter Larsson, VVS-montör från Radiator VVS.

Bravida totalrenoverar skola i Uppsala

Det mindre rummet med cirka tre meter höga tegelväggar räcker för den nya värmeundercentralen, eftersom den tar väsentligt mindre plats än sin föregångare från 1960-talet.

De fyra små, röda värmeväxlarna ska försörja hela slottet med värme och varmvatten – såväl museet som företagslokalerna och landshövdingens bostad och representationsvåning.

– En av växlarna kommer att värma ventilationen, två används för radiatorerna och den minsta är för varmvattnet i hela slottet. Det är jätteeffektivt numera. Den gamla utrustningen skulle inte ha fått plats här, säger Peter Larsson.

Ett mål med upprustningen, utöver att frigöra utrymme i slottet, är att få ett jämnare inomhusklimat. Ny injustering av systemet samt termostatventiler på alla radiatorer ska bidra till detta. En ny styr- och övervakningsanläggning kommer dessutom att ge möjlighet till bättre driftoptimering.

Till skillnad mot tidigare blir värmesystemet även uppdelat i sju shuntgrupper, så att det går att styra temperaturen optimalt till de olika lokalerna och tornen. Tidigare styrdes hela slottets värmesystem via en enda framledningsgivare.

”Sammanlagt gör åtgärderna att energianvändningen reduceras med cirka tio procent.”

Håkan Klaesson, VVS-konstruktör

Bortrationaliseringen av en stor huvudpump för värmevatten bidrar också till att minska energianvändningen. Liksom energieffektivare cirkulationspumpar och EC-fläktar. Sammanlagt gör åtgärderna att energianvändningen reduceras med cirka tio procent, enligt VVS-konstruktören Håkan Klaesson.

Från värmecentralen i Lasse Majas fängelsehåla leder knippen av rör och kablar iväg genom slottets underjordiska valv. Eftersom slottet är ett statligt byggnadsminne får inga nya hål göras i murarna, utan att tillstånd söks för varje hål. Huvudsakligen görs rör- och kabeldragningarna via befintliga utrymmen – gamla trappor och prång mellan murarna som inte används längre.

”Vem vet vad vi kan stöta på”

Vatten- och avloppsrör samt elkablar läggs i så hög grad som möjligt under golvet. Det har bland annat inneburit stora grävarbeten. Mycket har gjorts för hand, eftersom det inte går att komma fram med några grävmaskiner.

När allt är klart ska nästan inget synas längre. Det är det övergripande kravet från slottsarkitekten hos Statens fastighetsverk.

– Vi får inte borra i något gammalt utan att kolla med de ansvariga först. Inga stenar får bäras upp utan att det först godkänns, berättar Peter Larsson.

Anledningen till försiktigheten är att det handlar om mycket gamla murar – de äldsta från 1300-talet. Arkeologerna är också intresserade av fynd som kan finnas kvarglömda i jordlagren. Därför har det i några rum varit viktigt att gräva upp sanden under golven i rätt ordning – för att kunna datera eventuella fynd. Sanden ska läggas tillbaka i rätt ordning.

Det mest intressanta fyndet som gjorts är sigillet från en glasservis från 1500-talet. Sigillet har Gustav Vasasonen Karl IX:s monogram. Upptäckten hjälper historieskrivarna att belägga att Karl IX och hans hustru verkligen bodde på slottet.

– Om de gjort sig omaket att ta med sig glasservisen hit, så är det ett tecken på att kungafamiljen faktiskt kan ha haft slottet som bostad, säger Börje Lindström, byggledare på uppdrag av Statens fastighetsverk.

Andra spännande fynd är några små stenkulor i olika storlekar som kan ha använts i vapen, köksmortlar eller något annat. I jordlagren fanns också många benrester från små och stora djur. Alla benpipor som hittats är från ungdjur, vilket tyder på att de som bodde här hade dyra vanor.

Utöver murarna och de arkeologiska fynden ska även några VVS-installationer bevaras för framtiden. På väggen i ett av källarrummen sitter en shuntgrupp från 1940-talet, som har handstyrda shuntar. Gruppen ska vara kvar och kommer troligen så småningom att visas som museiföremål för besökare.

Några skelett mellan murarna eller andra obehagliga överraskningar har inte dykt upp hittills i slottets källare. Värre har det varit uppe på vinden.

När slottet renoverades 1993 vittnade byggnadsarbetare om att de sett en äldre dam som gick igenom stängda dörrar uppe på vinden. Hon sägs också ha jagat en man ner från vinden ända ut på slottsgården.

På vinden finns numera fläktrummen, som inte åtgärdas i det här projektet. Ventilationen har sedan tidigare värmeåtervinning med roterande växlare.

Källarrummet längst bort från Lasse Majas fängelsehåla har vackra valv och pelare av gammalt tegel, som bedömts vara från 1300- eller 1400-talen. Här tror arkeologerna att det bland annat har varit kök och förråd.

Några stora stenar på golvet anses komma från en eldstad och ska läggas tillbaka på sin plats när VVS-arbetet är klart.

Under jordgolvet finns numera kulvert­rör för el och avlopp. Tidigare satt de flesta rör i stället uppe under taket. Rören på väggen i rummets ena kortsida går upp till en ny shuntgrupp på våningen ovanför. De synliga stålrören ser gamla ut, fast de är nya, helt enligt direktiven.

Källargolvet har också sänkts. Om det vittnar en bit gjutjärnsrör i en vägg, som lämnats kvar och nu sitter ett par decimeter ovanför golvet.

I rummet bredvid det äldsta finns en liten bågformad öppning i tegelväggen. Innanför öppningen syns spår av en gammal trappa, som mynnar ut i det nuvarande museet. Liknande prång har skapats under århundradena när slottet har renoverats och byggts ut. Det är spännande men kan också skapa huvudbry för installatörerna.

– Det finns bra scheman över eldragningarna, men det kan vara svårt att hitta runt här på grund av de tjocka väggarna. Om du går enligt ritningen kan du hamna i en trappa som slutar i ett fönster. Det är lätt att gå vilse, säger servicemontören Tomas Pettersson.

Rörmokarhistoriskt tycker inte Peter Larsson att han stött på något som skiljer sig avsevärt från andra gamla hus han arbetat med.

100-åriga avloppsrör i gjutjärn finns lite här och där.
– Avloppssystemet här har gjorts om tidigare, bland annat på 1920-talet, så det handlar inte om monstergamla rör. Men det är klart häftigt att min farfar arbetade med renoveringen då. Jag kommer från en rörmokarsläkt, säger Peter Larsson.

Många spillvattenrör under golvet har ändå bytts ut till moderna plaströr, med undantag av de under Lasse Majas fängelse. Där var rören i så gott skick att det räckte med relining.
Under arbetet med att skruva fast de nya elskåpen hostar servicemontören Tomas Pettersson flera gånger. Det är dammigt i den gamla fängelsehålan, och utan de starka bygglamporna skulle här också vara kolsvart.

Nytt ramavtal och projekt för Radiator

Förhoppningsvis beror inte hostan på asbestpartiklar i luften. I maj råkade ett saneringsföretag kapa asbestbelagda rör på ett felaktigt sätt och asbestdamm kan ha spridits i arbetsmiljön.

Mellan tio och femton personer arbetade i slottets källare den dagen, bland andra Peter Larsson. Efter fyra dagars asbeststopp bedömdes dock lokalerna som säkra igen.

Alla berörda har ombetts göra hälso­kontroller och lungröntgen, för att visa att de är friska nu. För den som fått i sig asbestpartiklar kan det dröja 30 år innan sjukdomen bryter ut.

– Vi får hoppas att allt har gått bra, säger Peter Larsson som åker på augustisemester till Rhodos för att ta igen missade soltimmar i slottskällaren.

När han kommer tillbaka ska den nya värmecentralen kopplas in och 31 oktober ska värmen slås på i slottet. Från början var det planerat till 1 oktober, men all försiktighet och inväntande av arkeologernas arbete har gjort att rörläggningen dragit ut något på tiden.

– Det är fascinerande att det går att bygga in moderna, energieffektiva installationer i en så gammal byggnad, utan att göra stor åverkan, säger Börje Lindström.