De flesta vill ha högskolebehörighet på yrkesprogrammen

Många håller med gymnasieutredningen om att högskolebehörighet ska införas men fler är ändå oeniga med utredningens slutsatser när det kommer till hur programmen ska förändras för att inte tappa i attraktivitet. 

I höstas kom Gymnasieutredningen med förslaget att en allmän behörighet ska införas på alla yrkesprogram. Anna Ekström har flera gånger sagt att hon vill genomföra detta, men dock inte meddelat när detta ska ske.

Läs mer: Högskolebehörighet föreslås på yrkesprogram

En snabb överblick över de 200 remissvaren som kommit in till Utbildningsdepartementet visar också på en klar majoritet för att åter ge yrkesprogrammen allmän behörighet till högskolan.

“Det ger en stark signal om värdet av och möjligheten till ett något bredare yrkesprogram samtidigt som yrkesinnehållet värnas”, skriver LO i sitt remissvar.

Flera av remissinstanserna, som i grunden är positiva till högskolebehörigheten, vill ha en annan poängsammansättning än den som Gymnasieutredningen föreslagit, däribland Installatörsföretagen (IN) som skriver så här i sin remiss:

“Vi är starkt oeniga med utredningen att detta ska ske inom ramen för dagens 2 500 poäng. Risken med förslaget är att både likvärdigheten för eleverna samt deras anställningsbarhet minskar. Den lilla fristående gymnasieskolan Elektrikergymnasiet har ett grundupplägg på 2 800 poäng och når god måluppfyllelse för eleverna både när det gäller grundläggande högskolebehörighet och anställning samt har en hälsosam ekonomi.”

Några remissinstanser avstyrker helt Gymnasieutredningens förslag om generell högskolebehörighet på yrkesprogrammen. Så här skriver statliga myndigheten Skolverket:

“Om de högskoleförberedande kurserna förs in för snabbt, utan grundligt förarbete, riskerar attraktiviteten i yrkesutbildningarna snarare att minska än att öka.”

Läs mer: Lågt elevunderlag ska inte stoppa yrkesgymnasium

VVS-Forum får en kort kommentar från gymnasieminister Anna Ekström till att omkring 40 procent av utbildningsplatserna står tomma på VVS- och fastighetsprogrammet samt El- och energiprogrammet samtidigt som kompetensbristen är mycket stor i installationsbranschen.

Vad tänker regeringen göra åt det?

– De gymnasiala yrkesprogrammen är basen för industrins och välfärdens kompetensförsörjning. Tyvärr har intresset för de gymnasiala yrkesprogrammen minskat kraftigt och på mindre än tio år har antalet elever nästan halverats. Här har vi ett gemensamt ansvar, politiker och arbetsgivare, att visa vilka bra utbildningar som de gymnasiala yrkesprogrammen är, svarar Anna Ekström.

– Många av de elever jag träffar poängterar att det är viktigt att även yrkesprogrammen ska ge högskolebehörighet. Det är regeringens mål att högskolebehörighet ska införas på yrkesprogrammen. I slutet av hösten lämnade Gymnasieutredningen sitt betänkande med ett stort antal förslag, bland annat vad gäller högskolebehörighet. Vi har fått in nära 200 remissvar på utredningen och just nu pågår beredning av dessa inom regeringskansliet, förklarar hon.

Läs mer: Enklare komma in på Yrkeshögskolan

Varför är det så få ungdomar som väljer installationsprogram?

– Tyvärr har intresset för de gymnasiala yrkesprogrammen minskat kraftigt och på mindre än tio år har antalet elever nästan halverats. Jag tror att den borgerliga regeringens beslut att yrkesprogrammen inte leder till högskolebehörighet har skrämt bort många elever, menar Anna Ekström.