Därför beviljades de drönartillstånd

Två av de företag som fått tillstånd att använda kamera på drönare jobbar mot byggbranschen.

Nu har de första tillstånden beviljats för företag som vill använda kamera på drönare. Till dem som fått klartecken hör två företag som erbjuder tjänster för byggbranschen.

Högsta Förvaltningsdomstolen slog i höstas fast att kamera på drönare räknas som kameraövervakning. Därmed krävs det tillstånd från Länsstyrelsen för att använda drönare på det sättet.

Ett av företagen som fått tillstånd för att använda kamera på drönare är Spotscale i Linköping. Nyligen gav länsstyrelsen i Östergötland klartecken för användning i länet men Spotscale söker även tillstånd för hela landet.

– Tillståndet innebär att vi kan fortsätta leverera 3D-modellerna som vi gör från drönarbilder i Östergötland men förhoppningsvis snart också i hela landet. Då kan dessutom drönarpiloter i Sverige så att säga flyga under vår flagg, säger Ludvig Emgård, vd för Spotscale.

Med hjälp av företagets drönartjänster kan kunderna till exempel göra volymberäkningar och arbetsplatsdispositionsplan (APD-plan) för byggarbetsplatser.

”Nu får NCC möjlighet att flyga drönare under vår flagg. Vi kör nu en marknadsföringskampanj internt inom NCC så att alla medarbetare vet att de kan använda vår tjänst i sina projekt.”

Ludvig Emgård, vd för Spotscale.

– Det kan handla om att planera placeringen av byggbodar och containrar, förklarar Ludvig Emgård.

En drönare flyger över den tänkta byggarbetsplatsen och tar bilder som laddas upp i Spotscales molntjänst som erbjuder verktyg i 3D som används för planeringen.

– Det förenklar processen och gör den snabbare. Det är också lätt att dela informationen till andra personer inom organisationen, säger Ludvig Emgård.

Spotscale ingick nyligen ett partnerskap med NCC och Ludvig Emgård hoppas att det nu ska ta fart.

– Nu får NCC möjlighet att flyga drönare under vår flagg. Vi kör nu en marknadsföringskampanj internt inom NCC så att alla medarbetare vet att de kan använda vår tjänst i sina projekt.

Oftast flyger våra drönare på hög höjd och oftast tas bilderna rakt uppifrån och då går det inte att identifiera folk. Vi är heller inte intresserade av att ha människor på bilderna överhuvudtaget. Vi vill kunna dokumentera själva byggprojektet i sig och inte personer.

Andreas Lydig, ansvarig för drönare på NCC Sverige.

NCC har ansökt om tillstånd för att använda drönare med kamera i Stockholms län, men har ännu inte fått besked. De som flyger drönare för NCC i övriga landet får söka tillstånd i sina respektive län.

– Ännu har vi inte varit så begränsade av att vi inte haft tillstånd. Det finns dock många ställen där vi skulle vilja kunna använda drönare i tidiga skeden av projekten, innan man börjat bygga och spärrat av byggarbetsplatsen med stängsel och skyltar, säger Andreas Lydig, ansvarig för drönare på NCC Sverige.

För övrigt använder NCC drönare mycket under pågående byggprojekt men då flyger de över ett avgränsat område, påpekar han.

– Oftast flyger våra drönare på hög höjd och oftast tas bilderna rakt uppifrån och då går det inte att identifiera folk. Vi är heller inte intresserade av att ha människor på bilderna överhuvudtaget. Vi vill kunna dokumentera själva byggprojektet i sig och inte personer.

”Om det skulle vara med några människor på bilderna är det omöjligt att identifiera vilka de är. Det underlättade säkert för mig att få tillståndet.”

Anders Bodin, ägare Positionsbolaget.

Ett företag som nyligen fått tillstånd för hela landet är Positionsbolaget i Åseda.

– Jag sökte tillståndet i Kronobergs län där jag bor, men det gäller för hela Sverige. Det var inte svårare att söka för hela landet än för länet. Ibland får jag förfrågningar utanför Kronoberg och det hade varit snopet att behöva tacka nej för att jag inte fick flyga där, säger Positionsbolagets ägare Anders Bodin.

Han använder drönarens kamera för att få mätdata som ger en 3D-modell av marken. Modellerna används bland annat för anläggningsprojekt och att inventera bergtäkter. Kunder är entreprenadföretag, konsultbolag och ägare av bergtäkter.

Bilderna tas från hög höjd och rakt ner.

– Om det skulle vara med några människor på bilderna är det omöjligt att identifiera vilka de är. Det underlättade säkert för mig att få tillståndet, säger Anders Bodin.

Just att integritetsintresset bedömts försumbart är en gemensam nämnare för de som hittills fått tillstånd, uppger nyhetsbyrån TT. Det innebär att det inte finns några människor på bilderna eller att de inte kan identifieras.

Inom kort kan dock tillståndskravet för drönare med kamera vara historia. Justitiedepartementet föreslår att drönare inte ska omfattas av kravet på tillstånd i kameraövervakningslagen. Enskildas personliga integritet ska i stället skyddas av reglerna i personuppgiftslagen (PUL).

Detta betyder att den som använder kamerautrustade drönare måste vidta åtgärder för att undvika integritetskränkningar, till exempel genom att se till att användning sker för legitima ändamål och på ett öppet sätt. Datainspektionen utövar tillsyn över att reglerna i PUL följs. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 augusti i år.