Lågt elevunderlag ska inte stoppa yrkesgymnasium

Bara 27 procent av Sveriges kommuner erbjuder VVS- och fastighetsprogrammet. Så här vill regeringen ändra förutsättningarna för att fler kommuner ska kunna erbjuda bland annat det programmet.

Installationssbranschen kan snart få starta egna skolor med statliga medel. Det vill gymnasieminister Anna Ekström (S) som föreslår en ny lag om försök med branschskolor.

Branschskolorna finansieras genom ett särskilt statsbidrag på totalt 173 miljoner kronor. Tanken är att en gymnasieskola ska kunna ingå avtal med en branschskola om att utföra vissa undervisningsuppgifter på entreprenad.

”Vi har också poängterat att i installationsbranschen är det teknisk utveckling som skapar smala utbildningsvägar. Branschskola är både ett sätt att säkerställa kompetensförsörjning inom nischer som skapats av teknisk utveckling och ett sätt att marknadsföra, för allmänheten, okända yrken”.

Pär Lundström, expert på yrkesutbildning på Installatörsföretagen

Därmed får eleverna en komplett yrkesutbildning, även om elevunderlaget inte räcker för att ge alla kurser i den egna skolan. Eleverna läser i stället yrkesämnena på branschskolan under det andra och tredje gymnasieåret. På så vis ska kommunerna kunna ge ett bredare utbildningsutbud än vad som annars vore möjligt. Branschskolorna ska dessutom vara riksrekryterande.

– Vi ser goda möjligheter att genom en branschskola finansiera utbildning för ungdomsgymnasiet och vuxenutbildningen på våra utbildningscentra IUC och EUU. Vi har också poängterat att i installationsbranschen är det teknisk utveckling som skapar smala utbildningsvägar. Branschskola är både ett sätt att säkerställa kompetensförsörjning inom nischer som skapats av teknisk utveckling och ett sätt att marknadsföra, för allmänheten, okända yrken, säger Pär Lundström, expert på yrkesutbildning på Installatörsföretagen.

”VVS- och fastighetsprogrammet erbjöds läsåret 2015/2016 i 79 kommuner, vilket är ett tapp med 16 procent sedan 2011.”

Charlotte Fryklund, verksamhetschef VVS-branschens yrkesnämnd.

Även VVS-branschens yrkesskola är positiv till förslaget:

– Det möjliggör fler utbildningsställen, där en branschskola kan erbjuda yrkeskurser som saknas för att erhålla utbildningen båda på gymnasial och vuxenutbildningsnivå och därmed nå ut till ett större antal potentiella elever, säger Charlotte Fryklund, verksamhetschef på VVS-branschens yrkesnämnd (VVS-YN).

– VVS- och fastighetsprogrammet erbjöds läsåret 2015/2016 i 79 kommuner, vilket är ett tapp med 16 procent sedan 2011. Med ökad möjlighet att läsa yrkeskurserna på annan skola än i hemkommunen skulle det vara möjligt för fler kommuner att erbjuda utbildningen, vilket gynnar tillväxten i branschen, tillägger hon.

Kommuner, landsting och fysiska eller juridiska personer som uppfyller vissa villkor får driva en branschskola efter att först ha granskats av en myndighet. Regeringen återkommer med närmare föreskrifter om villkoren.

En kommun eller privat ägare för en gymnasieskola som ingår avtal med en branschskola kan söka statsbidrag för att ersätta branschskolan. Flera branscher har anmält intresse för att delta i försöksverksamheten.

Skolhuvudmännen har svårt att långsiktigt erbjuda gymnasieprogram och inriktningar som få elever väljer eftersom det är svårt att få verksamheten att bära sig ekonomiskt.

Det här utgör ett problem för flera branscher som har svårt att klara sin kompetensförsörjning inom olika yrkesområden, menar regeringen.

Den nya lagen om försöksverksamhet med branschskolor föreslås träda i kraft den 1 augusti 2017 och tillämpas första gången på utbildning efter den 1 juli 2018. Lagen ska upphöra att gälla vid utgången av juni månad 2023.