En besvikelse för branschen

Boverket presenterar nu sitt förslag på föreskrifter på nära-nollenergibyggnader (NNE-byggnader). Myndigheten har anpassat förslaget efter de nya förutsättningarna i regeringens plan- och byggförordning. Branschen är inte imponerad.

Den 8 december 2016 kom ett regeringsbeslut om en ändring av plan- och byggförordningen. Därmed fanns ett ramverk för NNE-byggnader på plats. Den mest avgörande delen i den nya förordningen är att gå över till att använda primärenergifaktorn för att beräkna byggnadens energianvändning.

Boverket har därefter haft bråttom att få ut ett förslag på föreskrifter och tillämpningar. Tidsramen för remisser är också väldigt kort eftersom den ändrade förordningen ska träda i kraft den 1 april 2017. Ambitionen är att de första tillämpningsföreskrifterna ska finnas klara samma datum.

Robert Johannesson, tillförordnad enhetschef för energi och samhällsekonomi på Boverket, presenterade tillsammans kollegorna Sofia Wellander, arkitekt och Mikael Näslund, teknisk expert, förslag från myndigheten under en dragning i Stockholm nyligen.

”Det är ett defensivt förslag som är långt från de krav branschen klarar att uppfylla.”

Lotta Bångens, vd för Energieffektiviseringsföretagen.

Förslaget innebär i korta drag att i stort sett inga krav skärps för hur byggnader kommer att konstrueras vad gäller energiprestanda från och med april 2017 till 2021. Primärenergifaktorn för elenergi kommer att ligga på 1,6 under de kommande fem åren. Alla övriga energikällor kommer att ligga på 1,0.

Från 2021 skärps kraven och primärenergifaktorn för el höjs då till 2,5.

Lotta Bångens, vd för Energieffektiviseringsföretagen, är besviken på förslaget.

– Det är ett defensivt förslag som är långt från de krav branschen klarar att uppfylla. Det kommer inte leda till att svenska företag bygger bättre, säger Lotta Bångens.

Enligt EU ska NNE-krav gälla för hus som byggs inom offentliga sektorn från 2018. Med så pass svaga krav betyder det att de husen under flera år kommer att byggas utan någon förbättrad energieffektivitet. Ändå kommer de att kallas NNE-byggnader och passera som sådana.

– Jag tycker det är att luras, säger Lotta Bångens.

Vad är då rimliga krav?

– Det tycker jag skulle vara ner mot nivån för passivhus. Det finns ju många företag som klarar det i dag.

Hon är inte heller imponerad av kraven som ska gälla från år 2021 och får medhåll från Magnus Everitt, expert inom installationsteknik på Installatörsföretagen.

– I alla EU direktiv tycker man att offentliga sektorn ska gå före. Med det här förslaget blir det precis tvärtom. Det tycker jag är svagt. Kravnivåerna är överhuvudtaget ganska mediokra, säger Magnus Everitt.

Han säger att påverkan kommer att vara minimal på de företag som representeras av Installatörsföretagen.

– Det finns ingen samordning med övriga nordiska länder. Det tycker jag är olyckligt, säger Magnus Everitt.

Fakta om primärenergi.