14 nya lagar från årsskiftet som berör VVS-branschen

VVS-Forum har listat 14 nya lagar som träder i kraft vid årsskiftet och som berör bygg- och VVS-branschen. Skydd för visselblåsare, skattebefrielse för mikroproducenter av förnybar el och REP-avdrag för reparation av vitvaror är några exempel på nya lagar.

1. Ändrade regler för nystartsjobb. Den längsta stödtiden för anställning av nystartsjobb förkortas till två år. Förändringarna innebär att arbetsgivare som anställer nyanlända alltid kan får en subvention på 2,5 gånger arbetsgivaravgiften.Samtidigt införs krav på att arbetsgivare som anställer med stöd för nystartsjobb ska lämna lön och andra anställningsförmåner enligt kollektivavtal eller likvärdigt. Träder i kraft den 1 februari 2017.
2. Nya lagar om upphandling. De nya lagarna ersätter lagen om offentlig upphandling och lagen om upphandling inom områdena vatten-, energi-, transport- och posttjänster. Det införs också en lag om upphandling av koncessioner. Det införs också bestämmelser om att reservera kontrakt för skyddade verkstäder eller yrkesmässig integration. Lagen om upphandling av koncessioner innehåller bestämmelser om upphandling av bygg- och tjänstekoncessioner. Träder i kraft den 1 januari 2017.
3. Skydd för visselblåsare. De nya reglerna ger Finansinspektionen fler utredningsbefogenheter och straffen skärps för grova marknadsmissbruksbrott. Det införs även ett skydd för så kallade visselblåsare som anmäler en misstänkt överträdelse av marknadsmissbruksförordningen till Finansinspektionen. Träder i kraft den 1 februari 2017.
4. Lägre elskatt för datorhallar. Det kommer endast finnas en energiskattesats på el, lägre skattenivåer uppnås genom avdrag eller återbetalning. Vissa större datacenter (datorhallar) kommer att omfattas av den lägre energiskattenivån på 0,5 öre per förbrukad kilowattimme som redan gäller för bland annat tillverkningsprocess i industriell verksamhet. Träder i kraft den 1 januari 2017 (vissa regler ändrades den 15 december 2016).
5. Skattefri förnybar el för mikroproducenter. Mikroproducenter av förnybar el behöver inte betala skatt om omsättningen inte överstiger 30 000 kronor (exklusive moms) under innevarande beskattningsår. Den som kan tillämpa omsättningsgränsen är skattebefriad och behöver inte registrera sig för eller redovisa moms. Träder i kraft den 1 januari 2017.
6. Nedsatt förmånsvärde för miljöbilar. Den tidsbegränsade nedsättningen av förmånsvärdet för vissa miljöanpassade bilar förlängs med fyra år och gäller därmed till och med den 31 december 2020. Den maximala nedsättningen sänks samtidigt från 16 000 kronor till 10 000 kronor. Träder i kraft den 1 januari 2017.
7. REP-avdrag för reparation av vitvaror. RUT-avdraget utvidgas till att omfatta reparation av vitvaror som utförs i bostaden (så kallat REP-avdrag). Skattereduktionen är en del i RUT-avdraget.Träder i kraft den 1 januari 2017.
8. Kritiserat stöd för enmansföretagare. Ett tillfälligt så kallat Växa-stöd införs för enskilda näringsidkare som anställer en person. Reglerna innebär att enskilda näringsidkare endast behöver betala ålderspensionsavgiften på 10,21 procent på ersättningen till den anställda under de tolv första månaderna. Övriga arbetsgivaravgifter, allmän löneavgift och särskild löneskatt behöver inte betalas. Reglerna gäller till och med den 31 december 2021. Växa-stödet har fått en hel del kritik, exempelvis organisationen Företagarna avråder enskilda näringsidkare att utnyttja det. Träder i kraft den 1 januari 2017.
9. Krav på åtgärder mot diskriminering. Kraven utökas på arbetsgivare att arbeta systematiskt med aktiva åtgärder för att motverka diskriminering och verka för lika rättigheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Arbetsgivaren ska dokumentera arbetet med aktiva åtgärder varje år. Kravet på alla arbetsgivare att genomföra en kartläggning av kvinnors och mäns löner och andra anställningsvillkor utvidgas genom att det ska göras årligen i stället för vart tredje år. Träder i kraft den 1 januari 2017.
10. Nya regler för energitorv. Torvlagen upphävs och energitorv regleras på samma sätt som odlingstorv i miljöbalken. Energitorv har hittills omfattats av ett koncessionssystem, vilket innebär att mark kan tas i anspråk för torvutvinning utan fastighetsägarens samtycke. Ändringarna innebär att koncessionsrätten för energitorv tas bort. Träder i kraft den 1 januari 2017.
11. Ny förordning om f-gaser. Den svenska förordningen om fluorerade växthusgaser (f-gaser) och ozonnedbrytande ämnen ersätts med två nya förordningar – en om f-gaser och en om ozonnedbrytande ämnen. Träder i kraft den 1 januari 2017.
12. Utökad rätt till komvux. Ändringarna innebär att en utökad rätt att delta i kommunal vuxenutbildning (komvux) på gymnasial nivå införs. Myndigheten för yrkeshögskolan får meddela föreskrifter om vilka kurser inom komvux på gymnasial nivå som en vuxen har rätt till för att uppfylla krav på särskilda kunskaper för utbildning inom Yrkeshögskolan. Träder i kraft den 1 januari 2017.
13. Nya krav på Yrkeshögskolan. Det införs krav på att en utbildningsanordnare inom Yrkeshögskolan ska ha den kompetens och de förutsättningar som krävs för att anordna utbildning inom det yrkesområde som utbildningen avser. Utbildning inom Yrkeshögskolan ska även få anordnas av andra statliga myndigheter än universitet och högskolor. Träder i kraft den 1 januari 2017.
14. Regionalt yrkesvux införs. Ett nytt statsbidrag för yrkesinriktad vuxenutbildning (regionalt yrkesvux) införs. Villkoret är att minst tre kommuner samverkar vid genomförandet av utbildningen. Syftet är att utbildningarna i högre utsträckning ska motsvara kompetensbehoven som efterfrågas på arbetsmarknaden inom en region. Träder i kraft den 1 januari 2017.

Läs hela listan med nya lagar och förordningar här.