Stopplagen föreslås ses över

Stopplagen, som förbjuder kommuner att ställa hårdare krav på exempelvis byggnaders energianvändning, ska ses över. Det föreslår Miljömålsberedningens slutbetänkande som överlämnades i går till miljöminister Karolina Skog (MP).

Den omdiskuterade stopplagen trädde i kraft 2015, men vissa kommuner har vägrat att följa den. Däribland Malmö med en av de mest högljudda kritikerna, dåvarande kommunalrådet Karolina Skog, som nu alltså är miljöminister. Så här sa Karolina Skog till VVS-Forum våren 2014:

”Vi tänker fortsätta bygga enligt tuffare energikrav tills domstolen stoppar oss.”

Miljömålsberedningens slutbetänkande, ”En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige”, som presenterades i går, har fått ett blandat bemötande från bygg- och VVS-branschen. Beredningens förslag syftar till att Sverige ska bli klimatneutralt år 2045. Fokus ligger på transporter, men förslag presenteras även för att minska klimatpåverkan från byggnader och byggande, bland annat en utvärdering av stopplagen.

Här är några av Miljömålsberedningens förslag:

• Utvärdera effekten av förbudet i plan- och bygglagen för kommuner att ställa särkrav på byggnadsverks tekniska egenskaper vid planläggning.
• Överväg inrättande av ett nationellt kunskapscentrum för energieffektivt byggande och förvaltning, livscykelanalys samt förnybar energi.

Påverkan från byggprocessen, inklusive materialtillverkning, byggtransporter och produktionen på byggarbetsplatsen kan vara lika stor som från byggnadens energianvändning under femtio års drift, konstaterar Miljömålsberedningen.

– Det är bra att frågan om klimatpåverkan från byggnadernas hela livscykel uppmärksammas eftersom byggnadernas drift står för en allt mindre andel av klimatpåverkan i takt med att energiprestandan blir bättre och andelen fossil energi för uppvärmning minskar, säger Maria Brogren, energi- och miljöchef Sveriges Byggindustrier (BI), i ett pressmeddelande.

Men hon tycker att förslaget på en översyn av stopplagen är ”anmärkningsvärt”.

– Olika energikrav i olika kommuner försvårar och fördyrar byggandet av lågenergihus eftersom byggföretagen måste ta fram olika lösningar. De allra flesta kommuner följer inte ens upp dagens minimikrav, fortsätter Maria Brogren. Vi förordar i stället nationella regler, detaljplaner med utrymme för innovativa lösningar, skärpt tillsyn av energikraven, och incitament för fastighetsägarna att äga energieffektiva hus. Vi föreslår att fastighetsavgiften kopplas till byggnadens energiprestanda, precis som fordonsskatten är kopplad till koldioxidutsläppen, säger Maria Brogren.

– Att bli helt klimatneutral till 2045 kommer att vara en enorm utmaning för byggsektorn. För att vi ska lyckas behövs ökade statliga satsningar på forskning, utveckling och demonstration inom området samt att offentliga beställare premierar låg klimatpåverkan i upphandling, menar hon och får medhåll från Magnus Everitt, expert på Installatörsföretagen.

Läs Miljömålsberedningens betänkande här.