Potentialen för energieffektivisering vid renovering av miljonprogrammets hyreshus är stor. Men slutresultatet är i hög grad beroende av politiska beslut och kommunala prioriteringar. Det visar en ny doktorsavhandling från Linköpings universitet.
Josefin Thoresson har i sin doktorsavhandling vid Tema teknik och social förändring, Linköpings universitet, följt renoveringen och energieffektiviseringen av omkring 600 hyreslägenheter i stadsdelen Östra Sätra, Gävle. Lägenheterna ägs av det allmännyttiga kommunala bostadsbolaget Gavlegårdarna.
Medarbetare i bostadsbolaget försökte att i samband med renoveringen förändra husens energisystem genom att energieffektivisera, öka produktionen och användningen av småskalig förnybar energi, samverka med de boende och arbeta för att minska de boendes energianvändning.
Under renoveringen genomfördes åtgärder som isolering av fasader, borttagna köldbryggor, byte till treglasfönster och byte av ventilationssystem. Däremot ledde det inte till förändringar för de boende eller arbetet med underhåll. Relationen till det kommunala energibolaget Gävle Energi förändrades inte heller.
Enligt avhandlingen motarbetade energibolaget småskaliga energiproduktionsanläggningar i området och bostadsbolaget ansåg därför inte att investeringen var affärsmässig. Dessutom stoppades planer att sätta upp solpaneler på taken.
– Ingenjörerna i bostadsbolaget ville satsa på långsiktigt hållbara lösningar för framtiden medan ekonomerna hade ett kortare tidsperspektiv. De åtgärder som genomfördes var de som kunde passera bolagets egna ekonomiska lönsamhetskrav, konstaterar Josefin Thoresson, i ett pressmeddelande.
Läs avhandlingen här.
Nyhetsbrev
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få nyheter, tips och bevakningar rakt ner i inkorgen