Konvertering från fjärrvärme till värmepump utreds

För något drygt år sedan konverterade Akademiska Hus värme- och kylförsörjningen till Kungliga tekniska högskolans campusområde från fjärrvärme/fjärrkyla till värmepump. Nu ska forskare vid KTH ta reda på konsekvenserna med bytet, såväl ekonomiskt som klimatmässigt, uppger forskningsprogrammet E2B2 i ett nyhetsbrev.

Akademiska Hus investerade 33 miljoner kronor i den nya värmepumpanläggningen. Den energiutredningen som bolaget tog fram inför investeringen visade att man skulle minska inköpen av köpt energi med 25 procent.

Så här sa Akademiska Hus regiondirektör, Sten Wetterblad, i februari 2013:

– Värmepumpsanläggningen är ett mycket klokt och lönsamt projekt ur alla synvinklar. Det är bra för miljön, bra för vårt energisparande och naturligtvis är det också bra för vår budget, vilket gynnar både oss och KTH.

Nu ska forskarna undersöka vad konverteringen innebär ur klimatsynpunkt, inklusive inbyggda växthusgasutsläpp för tillkomna material för den nya värmepumpanläggningen. Målet är att kunna ta fram ett bättre beslutsunderlag för fastighetsägare som planerar att byta till värmepump.

– Inför investeringsbeslutet genomfördes LCC-beräkningar, men vi anser att det är viktigt att även studera klimatpåverkan under en livscykel och inte enbart kostnaderna. Vi kommer därför att studera denna satsning ur ett bredare perspektiv, säger Nils Brown, forskare vid KTH, i nyhetsbrevet.

Bakom projektet står Akademiska Hus, Bengt Dahlgren, Climacheck, och Fortum Värme.