Miljardsatsning på solenergi

BUDGET 2016. Stödet till solceller ökar från 50 till 390 miljoner kronor. Totalt satsar regeringen 1,4 miljarder på solceller fram till 2019.
– Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer, sa statsminister Stefan Löfven (S) vid en pressträff i går, onsdag, där Stockholms största enskilda solcellsanläggningar visades.

Det var ingen slump att regeringen bjöd in till pressträff på taket till en av Stockholms Hamnars byggnader i Frihamnen. Där finns huvudstadens största, enskilda solcellsanläggning, med en total solcellsyta på cirka 1 400 m², en elproduktion på cirka 200 000 kWh/år och en installerad effekt på 225 kW.

Solenergi stod nämligen i fokus när statsminister Stefan Löfven, energiminister Ibrahim Baylan (S), klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP) samt biståndsminister Isabella Lövin (MP) kallade till pressträff om energi- och klimatsatsningarna i höstbudgeten.

– Solceller är bra för miljön, men de är också bra för jobben. Regeringen föreslår därför en kraftig förstärkning av solinvesteringsstödet för att skynda på utbyggnaden av solcellsanläggningar, inledde Stefan Löfven.

Det tidigare solcellsstödet har inte räckt till och i dag står 4 300 hushåll i kö för att få ta del av stödet. Så här ser regeringens budgetförslag till solcellsstöd ut:

• 225 miljoner kronor 2016.
• 390 miljoner kronor per år 2017–2019 (en ökning av stödet med åtta gånger jämfört med i dag).

– Det har rått osäkerhet om vilka skatteregler som gäller för solenergi. Nu har vi satt en effektgräns på 255 kW för skatteundantag. Det betyder att en villaägare kan installera en solcellsanläggning som är lika stor som en 50-metersbassäng, med skatteundantag. Ett annat problem har varit att om ägaren till en solcellsanläggning säljer 1 kWh el på nätet så får hon eller han skatta för sin sammanlagda energiproduktion, det ändrar vi nu på, konstaterade energiminister Ibrahim Baylan som hänvisade till EU-regler när det gäller skattskyldigheten för större kommersiella solenergianläggningar. Enligt energiministern rör det sig endast om ett tiotal solenergianläggningar i landet som får skatta för elproduktionen.

Finansiering av hela klimatpaketet sker till största delen genom skattehöjningar på bensin och diesel, som blir 48 öre respektive 53 öre dyrare per liter efter årsskiftet. Höjningarna beräknas dra in cirka 4 miljarder kronor nästa år.

Men klimatsatsningarna räcker ändå inte till för att klara utsläppsmålet för 2020.

– Det är en bra bit på vägen i alla fall, menade klimat­ och miljöminister Åsa Romson (MP) och uteslöt inte ytterligare höjningar av bensin­ och dieselskatter framöver.

Övriga satsningar var bland annat:

• 25 miljoner kronor i stöd för lagring av egenproducerad el nästa år och 50 miljoner kronor per år under 2017–2019.
• Ett nationellt forum för smarta elnät får tio miljoner kronor per år 2016–2019.
• Förmånsskattesubventionen förlängs på miljöbilar och supermiljöbilspremien stärks. Dessutom införs ett nytt stöd för elbussar.
• Investeringarna i miljöteknik ökar med 62 miljoner kronor för att miljö- och klimatteknikföretag ska kunna växa.
• Investeringsstödet Klimatklivet till lokala och regionala klimatinvesteringar ska möjliggöra för kommuner och regioner att minska sina klimatutsläpp.
• Klimatanpassningsstöd ska stärka kommunernas arbete med klimatanpassning och höja kunskapen hos myndigheter, kommuner, näringsliv och enskilda.

Totalt investerar regeringen 4,5 miljarder kronor för klimatet i budgeten för 2016. Men i den summan ingår 2,3 miljarder kronor från det jobb- och byggpaket som presenterades i slutet av augusti.